Ekonomiprofessor förskräckt: ”Det är väldigt otäckt”

2025 04 09

Efter att Kina vägrat dra tillbaka sina svarstullar mot USA svarade Vita huset med att höja tullarna på varor från Kina till 104 procent.

På onsdagen svarade stormakten i öst.

Kina höjde tullarna på amerikanska varor med 50 procent, till totalt 84 procent. Enligt Kalle Moene, ekonomiprofessor vid universitetet i Oslo, finns det nu en reell oro för lågkonjunktur i USA liksom en global recession.

– Det är väldigt otäckt, säger han till Dagens Næringsliv.

Moene konstaterar att Kina är berett att löpa linan fullt ut.

– Man kan nu se att Kina är villigt att ta kostnaderna för en fullskalig konflikt med USA, eftersom jag tror att de utnyttjar möjligheten för att få mer kontroll i Asien. Om Kina ökar samarbetet med andra asiatiska länder kommer USA att förlora på det.

Börsen rasar

Kinas svar till USA påverkade världens finansmarknader omedelbart.

Oljepriset föll kraftigt. Brentoljan rasade till 59 dollar per fat efter att ha varit över 60 dollar strax före lunchtid.

Samtidigt rasade europeiska börser ytterligare och dollarn försvagades kraftigt.

Förklaring: Därför svarar Kina stenhårt

Kinas hårda svar förvånar Moene. Ekonomiprofessorn trodde att Kina skulle ta ansvar för att bromsa upptrappningen.

Att Kina svarar USA med samma mynt är ett tecken på att man har en större plan, menar han.

–  Jag tror att Kina ser den här konflikten i ett större sammanhang än vad som verkar vara fallet i USA. Det finns stora maktintressen med i ekvationen, säger Moene och fortsätter:

– Kina kan potentiellt öka sin politiska och ekonomiska roll. Vägen mot att bli en supermakt är något Kina har arbetat mot länge och nu intensifieras möjligen detta arbete.

Foto: President of Russia Office resp White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen

PINSAMT: Lavrov påkommen med årets lögn

2025 09 18

Sedan den fullskaliga invasionen inleddes 2022 har den ryska militären bland annat riktat in sig på elnät och energianläggningar, attackerat sjukhus, skolor, shoppingcentrum och bostadsområden. En stor del av attackerna har bedömts vara avsiktliga.

Enligt FN:s siffror från i somras hade då minst 13 580 civila ukrainare dött i Rysslands anfallskrig.

Men den ryska utrikesministern Sergej Lavrov förnekar alltihop.

När han mötte pressen tidigare i veckan lät det istället enligt följande.

– Den ryska armén attackerar aldrig civila mål eller civilbefolkningar, säger Lavrov enligt turkiska nyhetsbyrån Anadolu Anjasi.

Grov lögn

Lavrov kritiserar istället FN:s generalsekreterare för att ha fördömt Rysslands attacker mot civila mål.

Den ryska ministern påstår att FN stöttar "förfalskningar" och att Ukraina och dess allierade sprider "desinformation".

– Som svar på varje anklagelse frågade vi: var är bevisen? Var finns fakta?

Totalt motbevisad

Det är inte svårt att motbevisa Lavrovs lögn. Rysslands återkommande krigsbrott är väldokumenterade. 

Ett av de mer uppmärksammade anfallen mot civila skedde under krigets första månad när teatern i Mariupol attackerades. 

Hundratals civila hade sökt skydd i byggnaden och utanför stod det skrivet “BARN” i stora bokstäver. 

Amnesty Internationals Crisis Response Team har i en rapport dragit slutsatsen att attacken med all sannolikhet utfördes av ett ryskt stridsflygplan som släppte två bomber på 500 kilo vardera.

Minst tolv personer dog i attacken.

"Riktade attacker"

Ett annat av många uppmärksammade exempel, utöver de återkommande massiva drönaranfallen mot Ukrainas städer, var attacken mot det stora köpcentret i Kharkiv 2024. Senare samma sommar utfördes en ny attack mot ytterligare ett varuhus samt ett postkontor i Kostyantyvnika.

Attacken dödade minst fjorton personer och skadade över 40 personer, enligt ukrainska åklagarmyndigheten.

– Detta är ännu en riktad attack mot en plats där människor samlas. Ännu en terrorhandling av Ryssland, framhöll den ukrainska guvernören Vadym Filajskin på Telegram efteråt.

LÄS OCKSÅ: Är emot Ukrainakriget – försvinner nu från Kreml

Internationell arresteringsorder

Rysslands diktator Vladimir Putin är efterlyst av Internationella brottmålsdomstolen.

Han är misstänkt för krigsbrott i samband med tvångsdeportationer av uppskattningsvis tiotusentals ukrainska barn från ockuperade områden i Ukraina.

Sedan starten av kriget i Ukraina 2014 har den ryska krigsmakten gjort sig skyldig till flera krigsbrott. Människorättsorganisationen Amnesty nämner bland annat följande:

- Avsiktliga attacker mot civila

- Påtvingade försvinnanden

- Utomrättsliga avrättningar

- Tortyr

- Olagligt frihetsberövande

- Tvångsförflyttning

- Övergrepp mot krigsfångar

LÄS MER: Har pratat med Trump – slår till mot Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen