EKONOMI: Tvärvändning bland svenska folket

2024 01 04

Svenskarna blir allt mer optimistiska angående ekonomin.

Hög inflation, aggressivt höjda räntor, elpriser som klättrat och internationell instabilitet.

De ekonomiska orosmolnen under det senaste året har varit många, men nu ser situationen ut att lugna sig något i takt med att inflationen sjunker.

I samband med det tvärvänder svenska folkets ekonomiska förväntningar, och allt fler ser ljuset i slutet av tunneln.

Det rapporterar Dagens Nyheter.

Stor ökning

Det är en tredjedel av de svarande i en ny undersökning som tror att Sveriges ekonomi kommer att utvecklas till det bättre under 2024.

Det är en ökning med tio procentenheter sedan september, och den mest positiva noteringen sedan hösten 2022.

Samtidigt tror allt fler att den egna plånboken kommer att få det bättre under året.

“Tydlig omsvängning”

Man har undersökt vilka väljare som tror på en mer positiv ekonomisk utveckling framöver.

Väljare från de flesta partier tycks tro på en mer glädjande utveckling, men väljare från Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet är mer pessimistiska.

– Det har skett en tydlig omsvängning. Vi verkar ha passerat en punkt där folk kan känna en något större tilltro till ekonomin, säger Ipsos opinionsanalytiker till DN.

Inflationen viker

I såväl Europa som USA och Sverige har inflationen börjat ge vika, någonting som gör att många ser optimistiskt på Riksbankens kommande beslut.

– Det är positivt att inflationen, och särskilt kärninflationen, nu har börjat ge vika. Det stärker bilden av att regeringens inflationsbekämpning har effekt, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

– Nu måste vi hålla ut tills vi verkligen ser att vi är tillbaka på inflationsmålet. Regeringens budget är utformat för det här ekonomiska läget.

Finns orosmoln

Ett problem som däremot kvarstår återfinns i byggnadsbranschen.

– Bostadsbyggandet, som fallit kraftigt i år, bedöms vara fortsatt lågt även nästa år vilket bidrar negativt till BNP-tillväxten, framhåller regeringen via sin webbsida.

Foto: T. Bosse

Text: Redaktionen


01 juni 26

”15 000 kronor per person” – ny skattesänkning

2026 06 01

Pendlare ska kunna spara upp till 15 000 kronor i månaden.

Det framgår av ett nytt vallöfte från Moderaterna.

Regeringspartiet föreslår att kollektivtrafikkort betalda av arbetsgivaren ska bli en skattefri förmån med ett tak på 15 000 kronor per person och år. 

– För en barnfamilj där båda föräldrar pendlar innebär det upp till 2 500 kronor mer i plånboken varje månad, framhåller Moderaterna i ett uttalande.

”Sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen”

Enligt förslaget ska arbetsgivare kunna erbjuda kollektivtrafikkort som en skattefri förmån upp till 15 000 kronor per år. 

Förmånen ska gälla periodbiljetter med en giltighetstid på minst 30 dagar för kollektivtrafik på väg, järnväg, vatten, spårväg och tunnelbana. Även resor med nationella operatörer som SJ och VR Snabbtåg omfattas av förslaget.  

Enligt Moderaterna innebär förslaget i praktiken kostnadsfria månadskort för många pendlare.

–  Den som ställer klockan och tar sig till jobbet varje dag ska känna att ansträngningen lönar sig. Med skattefria kollektivtrafikkort gör vi det billigare att pendla för hårt arbetande människor. Det gäller sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen lika mycket som alla andra, säger statsminister Ulf Kristersson (M).

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer 

Löftet: 5 000 kronor mer varje månad

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver reformen som en del i Moderaternas löfte om att en vanlig familj ska få behålla 5 000 kronor mer i plånboken i månaden nästa mandatperiod.

–  Du som anstränger dig och ställer klockan varje dag för att åka till jobbet ska få behålla mer pengar i plånboken. Nu tar vi nästa steg för att fler ska få behålla mer av sin lön. Vi gör det möjligt för arbetsgivare att kunna erbjuda kollektivtrafikkort som skattefri förmån, så att fler som jobbar ska slippa skatta på busskortet. Det är rättvist, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning 

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


1 juni 2026

Sverige kan tvingas avskaffa skatt – kan vara olaglig

2026 06 01

En omtalad skatt i Sverige har blivit ett EU-ärende.

Den svenska bankskatten har tidigare fått grönt ljus av EU-kommissionen.

Nu kan skatten prövas på nytt.

EU-domstolens generaladvokat vill nämligen att kommissionen ser över möjligheten till att tvinga Sverige att avskaffa skatten, rapporterar EFN.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) är inget fan av bankskatten. Men han avfärdar ett scenario där Sverige agerar i förtid och drar tillbaka den innan EU fattat sitt beslut.

– Vi har försökt hantera problemen med bankskatten, dels genom en lättnad som kommer Kommuninvest till dels för att deras verksamhet inte ska slås sönder, och sen genom att vi har en utredning som analyserar den här bankskatten. Den ska rapportera i januari nästa år och den ser vi fram emot att ta del av, säger Niklas Wykman till EFN.

S vill se skatt mot "övervinster"

Enligt finansmarknadsministern är bankskatt “mycket dåligt” och påverkar bland annat hushållens bolånekostnader negativt. 

Socialdemokraterna är av en annan uppfattning och har gått till val på att införa just en särskild skatt för bankerna. Det handlar om en tillfällig skatt mot “övervinster”.

Den tillfälliga skatten skulle gälla ett halvår till att börja med. Sen beror det på utvecklingen om man kan fortsätta med den, har partiets ekonomisk-politiska talesperson Mikael Damberg sagt till Aftonbladet.

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer

6,7 miljarder årligen

Hans Lindberg, vd för Svenska Bankföreningen, uppger att skatten inbringar drygt 6,7 miljarder kronor varje år. Han uppmanar även regeringen att slopa den.

– Nu befinner man sig i en process där skatten sannolikt förklaras olaglig. Då bör man från regeringens sida överväga att avskaffa skatten så snabbt som möjligt. Det vore ett klokt drag, säger Hans Lindberg till EFN.

LÄS MER: Riksdagsparti kräver: Sänk skatten för de rika

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen