EKONOMI: Sverige rasar – nu utanför topp 10

2022 10 11

Sverige har tappat tio placeringar på den lista som indikerar världens länders jämlikhet.  

Det visar färsk statistik från hjälporganisationen Oxfam.

Förra gången statistiken plockades fram låg Sverige på topp tio, nu rasar landet tio placeringar, till 20:e plats.

Det betyder sämst i Norden.

– En ojämlik värld leder till ökad social oro, politisk instabilitet, våld och kriminalitet, framhåller Suzanne Standfast, generalsekreterare för Oxfam Sverige.

Oroande utveckling

Hon tillfogar:

–  Därför är utvecklingen i Sverige och världen just nu oroande.

Organisationen, i samarbete med Development finance international (DFI), gör vartannat år en sammanställning över den ekonomisk ojämlikheten i världen.

På listan återfinns 161 länder. Organisationerna mäter deras åtaganden för att minska den ekonomiska ojämlikheten. Tre parametrar sätts särskilt under lupp: välfärd, skatter och arbetstagares rättigheter.

Mätperioden för 2022 års index gäller för perioden 2020–2021. På den rutschar alltså Sverige utför betänkligt.

I topp på index 2017

Att ligga topp 20 kan tyckas fullt godkänt, men så sent som 2017 toppade Sverige indexet och var allt främst på att hantera ekonomiska klyftor.

–  Tappet för Sverige är främst en följd av att politiska beslut har inneburit att Sveriges skattepolitik inte lyckas med att bekämpa ekonomisk ojämlikhet, understryk Standfast vidare på Oxfams hemsida.

Och hon befarar ytterligare ras om inte utvecklingen åt fel håll ska upphöra:

Kan leda till katastrof

–  Om Sverige och andra länder inte börjar agera för att bromsa den eskalerande ojämlikheten kan det få katastrofala följder.

Noterbart i övrigt från organisationernas rapport, som toppas av Norge, är att under covid-19-pandemin minskade hälften av de fattigaste länderna sina sjukvårdsbudgetar, medan 95 procent av länderna på listan frös eller sänkte skatterna för rika och företag.

Foto: Ilzidedesigns

Text: Redaktionen


23 oktober 2025

Kraftig förändring i opinionen – över sju procentenheter

2025 10 23

I april visade en mätning från Ipsos ett rekordstort gap mellan oppositionspartierna och Tidöpartierna.

Hela 11,1 procentenheter skiljde mellan blocken.

– M, L, Kd och Sd stöds idag av 44 procent och S, C, V och Mp av 55 procent, framhöll Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring i en kommentar till mätningen.

Nu har avståndet krymp.

Och det handlar om en kraftig förändring.

I DN/Ipsos mätning för oktober är skillnaden mellan blocken fyra procentenheter – en minskning med sju procentenheter sedan april. Tidöpartierna (M, KD, L och SD) får nu 47 procent, medan oppositionen (S, V, MP och C) landar på 51 procent.

S backar

En förklaring till det minskade avståndet är att Socialdemokraterna backar. Partiet får 33 procent i mätningen – ett tapp på två procentenheter jämfört med föregående mätning.

– Det är inte rekordlågt och fortfarande över valresultatet. Vi får invänta nästa mätning innan vi drar några bestämda slutsatser, säger Nicklas Källebring till DN.

Desto mer glädjande för oppositionen är att Miljöpartiet går starkt framåt. Väljarstödet för MP ökar med två procentenheter till omkring sex procent.

Samtidigt ligger V och C kvar på sex procent vardera.

Bland Tidöpartierna blir SD största parti med 21 procent – följt av M som samlar ihop 19 procent. KD landar på 4 procent, medan L hamnar under spärren med ett väljarstöd på endast tre procent.  

LÄS MER: Hushåll kan få 30 000 kronor mer – på ett villkor

Svåra frågor kvarstår

Samtidigt som avståndet krymper mellan blocken kvarstår många svåra frågor för respektive sida.

Magdalena Andersson (S) måste sannolikt få Vänsterpartiet och Centerpartiet att enas om en gemensam väg framåt om hon ska kunna bilda regeringen efter nästa val.

Samtidigt ger Liberalernas nej till SD i regering Ulf Kristersson (M) huvudvärk. Sverigedemokraterna har krävt en plats i en regering efter valet – en fråga som kan bli avgörande för statsministerns möjligheter att hålla ihop sitt regeringsunderlag.  

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Ilska inom regeringen – skyller på Liberalerna 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


23 oktober 2025

”Krigshandling mot Ryssland” – Putinregimen rasar

2025 10 23

USA har infört sanktioner mot Rysslands två största oljebolag, Rosneft och Lukoil.

En kraftig markering mot Ryssland, enligt USA:s finansminister Scott Bessent.

– Med anledning av president Putins vägran att avsluta detta meningslösa krig sanktionerar finansdepartementet Rysslands två största oljebolag som finansierar Kremls krigsmaskin, säger han i ett uttalande.

Nu svarar Kreml.

De amerikanska sanktionerna får Putinregimen att se rött.

– Det är en krigshandling mot Ryssland. Nu har Trump allierat sig med det galna Europa, dundrar Dmitrij Medvedev, vice ordförande i Rysslands säkerhetsråd, i ett inlägg på Telegram.

Den ryske toppolitikern tillägger att USA är Rysslands ”fiende” och utdelar en känga till president Trump.

– Deras pratsamma ”fredsmäklare” har nu helt gett sig in på krigsstigen mot Ryssland.

”Kommer sluta katastrofalt”

Det ryska utrikesdepartementet riktar kraftig kritik mot sanktionerna.

Departementets talesperson Maria Zacharova kallar beslutet för ”fullständigt kontraproduktivt”.

–  Om den nuvarande amerikanska administrationen börjar följa sina föregångares exempel, som försökte tvinga eller tvinga Ryssland att offra sina nationella intressen genom olagliga sanktioner, kommer resultatet att bli exakt detsamma.

– Det kommer sluta katastrofalt ur inrikespolitisk synvinkel och vara negativt för världsekonomins stabilitet, säger hon enligt TV2, som hänvisar till den ryska statsägda nyhetsbyrån Ria Novosti.

LÄS MER: Slovakien svänger helt om Ryssland – på ett villkor 

”Driva Ryssland mot vapenvila”

Flera europeiska ledare välkomnar USA:s nya sanktioner. EU:s utrikeschef Kaja Kallas kallar beslutet för ett ”styrkebesked”.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj välkomnar också beskedet.

– De nya amerikanska sanktionerna mot Rysslands oljejättar är en tydlig signal om att det kostar att bedriva krig och sprida terror. Åtgärden är både rättvis och fullt välförtjänt, säger han enligt Sky News.

– Det är framför allt ökade påtryckningar mot Ryssland som kommer vara effektiva för att nå fred, och sanktioner utgör en av de viktigaste delarna i det arbetet, fortsätter Zelenskyj.

LÄS OCKSÅ: ”Hoppas den slås ut” – Polen hånar Ungern

Foto: I. Lapyrin

Text: Redaktionen