EKONOMI: Sverige rasar – nu utanför topp 10

2022 10 11

Sverige har tappat tio placeringar på den lista som indikerar världens länders jämlikhet.  

Det visar färsk statistik från hjälporganisationen Oxfam.

Förra gången statistiken plockades fram låg Sverige på topp tio, nu rasar landet tio placeringar, till 20:e plats.

Det betyder sämst i Norden.

– En ojämlik värld leder till ökad social oro, politisk instabilitet, våld och kriminalitet, framhåller Suzanne Standfast, generalsekreterare för Oxfam Sverige.

Oroande utveckling

Hon tillfogar:

–  Därför är utvecklingen i Sverige och världen just nu oroande.

Organisationen, i samarbete med Development finance international (DFI), gör vartannat år en sammanställning över den ekonomisk ojämlikheten i världen.

På listan återfinns 161 länder. Organisationerna mäter deras åtaganden för att minska den ekonomiska ojämlikheten. Tre parametrar sätts särskilt under lupp: välfärd, skatter och arbetstagares rättigheter.

Mätperioden för 2022 års index gäller för perioden 2020–2021. På den rutschar alltså Sverige utför betänkligt.

I topp på index 2017

Att ligga topp 20 kan tyckas fullt godkänt, men så sent som 2017 toppade Sverige indexet och var allt främst på att hantera ekonomiska klyftor.

–  Tappet för Sverige är främst en följd av att politiska beslut har inneburit att Sveriges skattepolitik inte lyckas med att bekämpa ekonomisk ojämlikhet, understryk Standfast vidare på Oxfams hemsida.

Och hon befarar ytterligare ras om inte utvecklingen åt fel håll ska upphöra:

Kan leda till katastrof

–  Om Sverige och andra länder inte börjar agera för att bromsa den eskalerande ojämlikheten kan det få katastrofala följder.

Noterbart i övrigt från organisationernas rapport, som toppas av Norge, är att under covid-19-pandemin minskade hälften av de fattigaste länderna sina sjukvårdsbudgetar, medan 95 procent av länderna på listan frös eller sänkte skatterna för rika och företag.

Foto: Ilzidedesigns

Text: Redaktionen

JUST NU: Jättefartyg i Norden – tusentals soldater ombord

2025 09 12

Världens största hangarfartyg befinner sig i nordiskt vatten.

Tusentals soldater uppges befinna sig ombord.

Det handlar om det amerikanska fartyget USS “Gerald R. Ford” som är på väg att lägga till i yttre Oslofjorden, rapporterar norska medier.

Skeppet följs av norska kustbevakningsfartyget Nornen.

Två polisbåtar är samtidigt på väg “i relativt hög hastighet”, skriver Dagbladet.

– Vi har sagt att fartyget kommer att anlända på fredag, men kan av säkerhetsskäl inte kommentera ytterligare, säger överstelöjtnant Stine Barclay Gaasland till NTB.

Enormt fartyg

Syftet med besöket är att fördjupa relationen med Norges försvarsmakt.

USS Gerald R. Ford är 333 meter långt och som mest 78 meter bred. Två kärnreaktorer driver skeppet som har en maxhastighet på över 30 knop.

Över 90 flygplan och helikoptrar får plats liksom en besättning på 4 500 personer.

– Om vi ska fungera bra tillsammans i en eventuell kris eller krig är det avgörande att vi tränar tillsammans i fredstid, framhåller norska försvarsmakten enligt NRK.

LÄS MER: Polen markerar – Trump ifrågasätter drönarna

Bevakas hårt

Det aktuella fartyget var det första av en ny typ när det sjösattes i den amerikanska flottan redan 2013.

Under tiden som skeppet är i norskt vatten måste båtägare hålla ett avstånd på 0,5 sjömil från hangarfartyget.

Dessutom får varken drönare eller flygplan operera i närheten av skeppet.

I samband med att USS Gerald R. Ford vistas i Oslo, samt när det ska segla in och ut ur Oslofjorden, kommer det att bevakas med militära fartyg och vakter.

Förra gången fartyget var på besök i Oslofjorden, 2023, var det tvunget att lotsas fram då det är strax under det maximala djupet i fjorden.

Vid det förra besöket var det många som samlades för att titta på när fartyget anlände.

En del var dock kritiska och argumenterade för att det var pålitligt att ha ett amerikanskt krigsfartyg i Oslofjorden, enligt NRK.

LÄS MER: Amerikansk snabbmatsjätte uppges komma till Sverige

Foto:

Text: Redaktionen

JUST NU: Japan agerar mot Ryssland

2025 09 12

Efter Rysslands fortsatta aggressioner mot Ukraina agerar nu Japan.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har vid upprepade tillfällen uppmanat omvärlden att öka det ekonomiska trycket mot Ryssland.

Ukraina och EU har också uppmanat USA att agera med ekonomiska sanktioner mot den ryska krigsmakten.

Nu agerar Japan med ett sanktionspaket mot flera ryska aktörer.

– Vi tackar Japan för dess orubbliga solidaritet med Ukraina. Tillsammans är vi starkare, säger den ukrainske presidentens stabschef Andriy Yermak, rapporterar Kyiv Independent.

Slår mot flera aktörer

Den japanska regeringen meddelar att man inför sanktioner mot 47 ryska företag.

Sanktionspaketet inkluderar också nio personer och flera andra enheter som är inblandade i den ryska krigsmaktens aggression mot Ukraina.

Japan sänker också pristaket på rysk sjöburen råolja från 60 dollar till 47,60 dollar per fat.

Det är liknande åtgärder som EU och Storbritannien infört sedan tidigare.

Läs också: Arbetsförmedlingen: Här finns jobben i höst

Innefattar även exportförbud

Bland de ryska aktörerna som drabbas av sanktionerna finns de som är inblandade i den ryska aggressionen i Donbass.

Men också aktörer som varit delaktiga kring ockupationen och annekteringen av Krimhalvön och de södra och östra regionerna av Ukraina.

Åtgärderna omfattar även ett exportförbud för två ryska aktörer och nio andra aktörer från andra länder som är inblandade i kringgåendet av rådande sanktioner.

– Det här är väldigt viktiga beslut. Ryssland får inte tjäna pengar på försäljningen av energiresurser och använda de pengarna för att föra krig, framhåller Andriy Yermak.

Stort lån

Japan erbjuder också ett lån på 3,3 miljarder dollar till Ukraina.

Det ska finansieras av intäkter från frysta ryska tillgångar.

USA:s president Donald Trump har upprepade gånger hotat att införa nya sanktioner mot Ryssland om landet inte går med på att upphöra med attackerna mot Ukraina.

Hans åtgärder har hittills begränsats till nya tullar mot Indien på grund av landets köp av rysk olja.

Läs också: Polen markerar – Trump ifrågasätter drönarna

Foto: President of Russia Office, resp D. Calma

Text: Redaktionen