26 maj 2026

EKONOMI: Svenska folket slår bottenrekord – värre än någonsin

2023 08 30

Svenskarnas skulder ökar lavinartat.

Allt fler obetalda räkningar skickas till Kronofogden och svenska folkets skuldberg är nu större än någonsin.

Det visar ny statistik från Kronofogden för årets första månader.

”Oroande utveckling”

– Det märks tydligt att många har svårt att få pengarna att räcka. Vi har fått in fler krav och betydligt högre skuldbelopp jämfört med tidigare år. Det handlar om räkningar till inkassobolag och banker, men också kostnader för boende och el. Det är en oroande utveckling, säger Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson på Kronofogden.

Under det första halvåret av 2023 har Kronofogden fått in över 609 000 krav på obetalda skulder, så kallade ansökningar om betalningsföreläggande.

En kraftig ökning.  

Under samma period 2022 inkom cirka 545 000 krav.

– En ökning med drygt 12 procent. Antalet berörda personer har ökat med omkring sex procent till cirka 268 000, rapporterar Kronofogden.

Skuldbeloppen ökar

Skuldbeloppen i kraven har blivit allt högre under flera års tid och nu accelererar utvecklingen enligt Kronofogden. 

– Jämfört med första halvåret 2022 har det totala skuldbeloppet ökat med 3,8 miljarder kronor, eller 35 procent, till 14,6 miljarder kronor – den högsta siffran någonsin, framhåller myndigheten.

Det är framför allt skulder mellan  100 000 och 500 000 som driver på ökningen. Dessa skulder har ökat med 2 miljarder kronor jämfört med samma period i fjol, vilket är mer än hälften av den totala ökningen av skuldbeloppet.

Enligt Kronofogden är skulderna ofta kopplade till olika typer av lån utan säkerhet.

– Det finns tecken på att långivarna inte alltid gör tillräckligt bra bedömningar av människors ekonomi innan de beviljar ett lån, säger Davor Vuleta.

Så kan det starta

Nästan hälften av skulderna är från början på mindre än 3 000 kronor, inklusive avgifter.

– En mindre skuld växer snabbt när den kommer till oss. Det kan bli starten på en långvarig skuldsättning, framhåller Davor Vuleta.

Han uppmanar personer som har svårt med ekonomin att agera direkt för att minska konsekvenserna och undvika att skulderna skickas till Kronofogden.

– Kontakta genast den du är skyldig pengar om du inte kan betala. Vi vet att det är tufft att prata om sina ekonomiska problem, men vårt råd är att våga be om hjälp. Prata med familjen eller kommunens budget- och skuldrådgivare som kan hjälpa dig med vägledning. Det är gratis och du kan vara anonym.

Fakta obetalda skulder till Kronofogden 2023

- Antalet mål har ökat i alla åldersgrupper, men den största procentuella ökningen, 18 procent, har skett bland äldre över 65 år. I den yngsta åldersgruppen 18–25 år är motsvarande ökning 1 procent.

- Störst ökning av antalet mål i landet syns i Östergötlands län (+22 procent) och lägst i Örebro län (+3 procent).

- Störst ökning av skuldbeloppet har skett i åldersgrupperna 35–44 samt 45–54, här har beloppet ökat med 1,2 respektive 1 miljard kronor.

- Medianskulden är störst i Västmanland (3 400 kronor) och lägst i Västerbotten (1 800 kronor).

Källa: Kronofogden

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen


30 maj 2026

Älskat pålägg stoppas i svenska butiker

2026 05 30

Ett populärt sött pålägg stoppas.

Flera populära syltprodukter riskerar att försvinna från svenska butikshyllor.

Detta om de inte ändrar recept eller byter namn.

Skärpta regler slår mot sylt

Kraven på frukt- och bärinnehåll i sylt, marmelad och gelé höjs.

För två år sedan beslutade EU att höja kravet på frukt- och bärinnehåll i sylt från 35 till 45 gram per 100 gram produkt.

Reglerna har sedan anpassats av Livsmedelsverket och blir svenska föreskrifter den 14 juni i år.

Syftet är att minska sockermängden och samtidigt stärka marknaden för frukt och bär.

– Äkta vara välkomnar den här förändringen. Sylt och marmelad ska förstås innehålla ordentligt med frukt och bär och mindre utfyllnad i form av socker, vatten och tillsatser, säger Björn Bernhardson, verksamhetsledare på konsumentföreningen Äkta vara.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Märken pekas ut

Konsekvensen av de nya reglerna är att flera syltprodukter kan komma att stoppas i svenska butiker i sin nuvarande form.

Tillverkare måste antingen öka mängden frukt och bär i recepten eller ändra produktens namn.

Bland de utpekade produkterna finns BOB Squeezy Hallon, Den Gamle Fabrik Björnbärsmarmelad, Änglamark Ekologisk Hallonsylt samt Xtra Hallonsylt.

Trots de nya kraven finns en övergångsperiod.

Produkter som redan finns ute i butik får säljas slut innan reglerna börjar tillämpas fullt ut.

Matjättar agerar

Flera svenska matjättar har redan börjat fasa ut sylten i butik.

Coop bekräftar att flera av deras produkter kommer att få ändrade recept.

Även Orkla, som står bakom syltmärkena BOB och Den Gamle Fabrik, uppger att de har granskat sortimentet för att säkerställa att produkterna uppfyller de nya kraven

– Äkta vara har i dagarna varit ute och kollat hur det ser ut i butikerna och kan se att flera tillverkare redan har ökat frukt- eller bärhalten, uppger de i ett uttalande.

LÄS MER: Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

Foto: Brooke Lark

Text: Redaktionen


29 maj 2026

Hastigheten ändras på svenska vägar

2026 05 29

Snart kommer hastighetsgränserna på svenska vägar att ändras.

Sverige sänker nu tempot i trafiken.

I ett omfattande vägprojekt ska gator och landsvägar bli säkrare fram till 2030.

Vägar får sänkt hastighet

Den svenska transportmyndigheten Trafikverket har tagit fram en ny aktionsplan där hastigheten ska sänkas på omkring 1 200 kilometer tätortsvägar runt om i landet.

– Säkra hastighetsnivåer är avgörande för att skapa en säker vägtrafik och minska antalet omkomna och allvarligt skadade. Det kan göras genom att anpassa hastighetsgränserna och genom att bygga om trafikmiljön, uppger myndigheten i rapporten.

Det handlar främst om sträckor där dagens 50 km/tim bedöms vara för högt i miljöer där bilar möter gående och cyklister.

Tanken är att sänka hastigheten där bilar möter cyklister och gående, så att en eventuell olycka inte blir livshotande.

Målet är att nästan alla stadsgator ska ha en hastighetsgräns på högst 40 km/tim till 2030.

– Utöver detta behöver 30 km/tim säkras i områden där gående och cyklister blandas med biltrafik på ett frekvent och planerat sätt, uppger Trafikverket.

LÄS MER: Rysslands flygvapen träffat av Storm Shadow-missiler

Nollvisionen driver förändring

Bakgrunden till förändringen är den svenska trafiksäkerhetsstrategin Nollvisionen, som innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i vägtrafiken.

Enligt Trafikverket är hastigheten en avgörande faktor för att nå målet, särskilt i tätbebyggda områden där små skillnader i fart kan få stora konsekvenser vid olyckor.

Internationella riktlinjer, bland annat från FN, pekar också mot att 30–40 km/tim är mer lämpligt i stadsmiljöer där oskyddade trafikanter rör sig.

Landsvägar ses över

Förändringarna gäller inte bara städer.

Även landsvägar ses över, där huvudprincipen blir att vägar utan mitträcken i regel ska hålla max 80 km/tim.

Samtidigt satsar man på att bygga om vissa sträckor med räcken och säkrare vägrenar för att minska risken för mötes- och avkörningsolyckor.

Utvecklingen stöds också av ny fordonsteknik som ISA-system och adaptiv farthållare, som automatiskt kan hjälpa förare att hålla rätt hastighet.

Trots tekniska framsteg menar myndigheten att mänskligt beteende fortfarande är den största utmaningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump somnar – videoklipp väcker frågor

Foto: Karl Hornfeldt

Text: Redaktionen