10 sep 26

EKONOMI: Svenska folket slår bottenrekord – värre än någonsin

2023 08 30

Svenskarnas skulder ökar lavinartat.

Allt fler obetalda räkningar skickas till Kronofogden och svenska folkets skuldberg är nu större än någonsin.

Det visar ny statistik från Kronofogden för årets första månader.

”Oroande utveckling”

– Det märks tydligt att många har svårt att få pengarna att räcka. Vi har fått in fler krav och betydligt högre skuldbelopp jämfört med tidigare år. Det handlar om räkningar till inkassobolag och banker, men också kostnader för boende och el. Det är en oroande utveckling, säger Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson på Kronofogden.

Under det första halvåret av 2023 har Kronofogden fått in över 609 000 krav på obetalda skulder, så kallade ansökningar om betalningsföreläggande.

En kraftig ökning.  

Under samma period 2022 inkom cirka 545 000 krav.

– En ökning med drygt 12 procent. Antalet berörda personer har ökat med omkring sex procent till cirka 268 000, rapporterar Kronofogden.

Skuldbeloppen ökar

Skuldbeloppen i kraven har blivit allt högre under flera års tid och nu accelererar utvecklingen enligt Kronofogden. 

– Jämfört med första halvåret 2022 har det totala skuldbeloppet ökat med 3,8 miljarder kronor, eller 35 procent, till 14,6 miljarder kronor – den högsta siffran någonsin, framhåller myndigheten.

Det är framför allt skulder mellan  100 000 och 500 000 som driver på ökningen. Dessa skulder har ökat med 2 miljarder kronor jämfört med samma period i fjol, vilket är mer än hälften av den totala ökningen av skuldbeloppet.

Enligt Kronofogden är skulderna ofta kopplade till olika typer av lån utan säkerhet.

– Det finns tecken på att långivarna inte alltid gör tillräckligt bra bedömningar av människors ekonomi innan de beviljar ett lån, säger Davor Vuleta.

Så kan det starta

Nästan hälften av skulderna är från början på mindre än 3 000 kronor, inklusive avgifter.

– En mindre skuld växer snabbt när den kommer till oss. Det kan bli starten på en långvarig skuldsättning, framhåller Davor Vuleta.

Han uppmanar personer som har svårt med ekonomin att agera direkt för att minska konsekvenserna och undvika att skulderna skickas till Kronofogden.

– Kontakta genast den du är skyldig pengar om du inte kan betala. Vi vet att det är tufft att prata om sina ekonomiska problem, men vårt råd är att våga be om hjälp. Prata med familjen eller kommunens budget- och skuldrådgivare som kan hjälpa dig med vägledning. Det är gratis och du kan vara anonym.

Fakta obetalda skulder till Kronofogden 2023

- Antalet mål har ökat i alla åldersgrupper, men den största procentuella ökningen, 18 procent, har skett bland äldre över 65 år. I den yngsta åldersgruppen 18–25 år är motsvarande ökning 1 procent.

- Störst ökning av antalet mål i landet syns i Östergötlands län (+22 procent) och lägst i Örebro län (+3 procent).

- Störst ökning av skuldbeloppet har skett i åldersgrupperna 35–44 samt 45–54, här har beloppet ökat med 1,2 respektive 1 miljard kronor.

- Medianskulden är störst i Västmanland (3 400 kronor) och lägst i Västerbotten (1 800 kronor).

Källa: Kronofogden

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen


Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen


10 sep 26

Mer än dubbelt så dyrt – tung faktura på väg till hushållen

2026 09 10

Mer än en fördubbling jämfört med hösten 2025 och över tre gånger högre än 2024 års prisnivå.

Elbolaget Bixia varnar för att elpriserna kommer att skjuta i höjden under hösten.

Hushåll runt om i landet kan räkna med betydligt dyrare elräkningar.

För årets sista kvartal väntas elpriset hamna runt 1,25 kronor per kilowattimme, jämfört med 55 öre samma period i fjol.

Dyrast blir det för hushåll i södra Sverige. I det sydligaste elområdet SE4 väntas elpriset i genomsnitt landa på 1,40 kronor per kilowattimme.

Men stora prisuppgångar väntas även i norr. I SE1 och SE2 beräknas priset till omkring 70 öre per kWh, vilket är dubbelt så dyrt som under hösten 2025.

Lägsta nivån sedan 2013

Bixia pekar ut två faktorer som driver upp elpriserna.

För det första påverkas priserna av den utdragna konflikten i Mellanöstern. Stängningen av Hormuzsundet utanför Iran har bidragit till att Europas gaslager ligger på den lägsta nivån sedan 2013.

Samtidigt har Sverige fortsatt låga vattennivåer, vilket ökar sårbarheten för stigande energipriser på kontinenten.

– I vanliga fall är vattenkraften vår krockkudde mot höga priser på kontinenten men i år räcker den inte till. Vattenmagasinen ligger på mycket låga nivåer och det vatten som finns i magasinen behöver räcka hela vintern, säger Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson.

– Därför sparar producenterna på sina vattenresurser genom att producera minimalt och istället importerar Norge tidvis el från Europa. Då får vi Europas priser upp till oss och därmed en betydligt högre prisbild, fortsätter han.

LÄS MER: Svensk bank storvarslar 

Ny elkris?

Höstens förväntade priser närmar sig nivåerna under elkrisen 2022, då genomsnittspriset låg på 1,50 kronor per kilowattimme.

Johan Sigvardsson tror dock inte att elpriserna kommer att sticka iväg på samma sätt under hösten och vintern. Han hänvisar till årets ovanligt starka El Niño, som enligt experten kommer bidra till mildare temperaturer än normalt.

– När vädret diskuteras i förhållande till elpriser ligger fokus oftast på utbudssidan och på hur vädret påverkar tillgången på till exempel vind- och vattenkraft, men även temperaturen har en inverkan på priset. I Sverige kan elförbrukningen skilja sig med upp mot 15 procent en kall och en mild vinter. Lägre elförbrukning innebär en markant lägre efterfrågan och sjunkande elpriser, säger Sigvardsson.

En regnig höst och snörik vinter kan även pressa ner elpriserna.

– Vid mycket regn och snö tidigt på säsongen kommer vattenkraftsproducenterna släppa lite på kranarna redan i december eller januari för att undvika överfulla magasin och dumpade priser framåt sommaren. Då blir det pyspunka på de höga elpriserna, säger Johan Sigvardsson.

LÄS OCKSÅ: Fondsparandet ökar i Sverige

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen