1 juli 2026

EKONOMI: Svenska folket slår bottenrekord – värre än någonsin

2023 08 30

Svenskarnas skulder ökar lavinartat.

Allt fler obetalda räkningar skickas till Kronofogden och svenska folkets skuldberg är nu större än någonsin.

Det visar ny statistik från Kronofogden för årets första månader.

”Oroande utveckling”

– Det märks tydligt att många har svårt att få pengarna att räcka. Vi har fått in fler krav och betydligt högre skuldbelopp jämfört med tidigare år. Det handlar om räkningar till inkassobolag och banker, men också kostnader för boende och el. Det är en oroande utveckling, säger Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson på Kronofogden.

Under det första halvåret av 2023 har Kronofogden fått in över 609 000 krav på obetalda skulder, så kallade ansökningar om betalningsföreläggande.

En kraftig ökning.  

Under samma period 2022 inkom cirka 545 000 krav.

– En ökning med drygt 12 procent. Antalet berörda personer har ökat med omkring sex procent till cirka 268 000, rapporterar Kronofogden.

Skuldbeloppen ökar

Skuldbeloppen i kraven har blivit allt högre under flera års tid och nu accelererar utvecklingen enligt Kronofogden. 

– Jämfört med första halvåret 2022 har det totala skuldbeloppet ökat med 3,8 miljarder kronor, eller 35 procent, till 14,6 miljarder kronor – den högsta siffran någonsin, framhåller myndigheten.

Det är framför allt skulder mellan  100 000 och 500 000 som driver på ökningen. Dessa skulder har ökat med 2 miljarder kronor jämfört med samma period i fjol, vilket är mer än hälften av den totala ökningen av skuldbeloppet.

Enligt Kronofogden är skulderna ofta kopplade till olika typer av lån utan säkerhet.

– Det finns tecken på att långivarna inte alltid gör tillräckligt bra bedömningar av människors ekonomi innan de beviljar ett lån, säger Davor Vuleta.

Så kan det starta

Nästan hälften av skulderna är från början på mindre än 3 000 kronor, inklusive avgifter.

– En mindre skuld växer snabbt när den kommer till oss. Det kan bli starten på en långvarig skuldsättning, framhåller Davor Vuleta.

Han uppmanar personer som har svårt med ekonomin att agera direkt för att minska konsekvenserna och undvika att skulderna skickas till Kronofogden.

– Kontakta genast den du är skyldig pengar om du inte kan betala. Vi vet att det är tufft att prata om sina ekonomiska problem, men vårt råd är att våga be om hjälp. Prata med familjen eller kommunens budget- och skuldrådgivare som kan hjälpa dig med vägledning. Det är gratis och du kan vara anonym.

Fakta obetalda skulder till Kronofogden 2023

- Antalet mål har ökat i alla åldersgrupper, men den största procentuella ökningen, 18 procent, har skett bland äldre över 65 år. I den yngsta åldersgruppen 18–25 år är motsvarande ökning 1 procent.

- Störst ökning av antalet mål i landet syns i Östergötlands län (+22 procent) och lägst i Örebro län (+3 procent).

- Störst ökning av skuldbeloppet har skett i åldersgrupperna 35–44 samt 45–54, här har beloppet ökat med 1,2 respektive 1 miljard kronor.

- Medianskulden är störst i Västmanland (3 400 kronor) och lägst i Västerbotten (1 800 kronor).

Källa: Kronofogden

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen


13 aug 26

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 13

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


13 aug 26

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.  

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.  

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen