EKONOMI: Svensk rusning till Norge – “Är en stor förändring”

2024 05 25

Tidigare var det vanligt för svenska sjuksköterskor och läkare att leta sig över gränsen till Norge för att arbeta där istället.

Sedan dess har trenden blivit svagare, men nu tycks den ha fått fart igen.

Allt mer vårdpersonal från Sverige söker jobb i Norge.

Det rapporterar SVT.

“Stor förändring”

Flera bemanningsföretag kan bekräfta att allt fler söker om norsk legitimation.

– Det är en stor förändring, säger Lene Langås, vd för vårdbemanningsföretaget Dedicare i Norge.

– Vi ser vecka för vecka att det är fler från Sverige som kontaktar oss. Det är både nya personer och de som arbetat för oss förr som kontaktar oss nu.

Tydligt trendbrott

Siffrorna visar att det rör sig om ett tydligt trendbrott efter en svalare period vad gäller intresset för att jobba i Norge.

Hittills i år har 312 sjuksköterskor och 95 läkare som inte tidigare jobbat i landet sökt norsk legitimation.

För två år sedan var motsvarande siffror 146 sjuksköterskor och 22 läkare.

Anledningarna bedöms främst ha att göra med den rådande arbetsmiljön i Sverige.

“Är en prioritering”

Den svenska sjukvården står alltjämt inför problem och nedskärningar har orsakat svårigheter på flera håll.

Regeringen understryker dock att det fortsatt är en prioritering.

– Regeringen och dess samarbetsparti har enats om reformer som bland annat ska kapa vårdköerna, öka tillgängligheten, förbättra effektiviteten och jämlikheten i hälso- och sjukvården samt förbättra arbetsmiljö och kompetensförsörjning för anställda inom vården, framhåller regeringen.

Flera problem

Regeringen meddelar dock att man är medvetna om utmaningarna, och att man arbetar med att försöka förbättra situationen.

– Svensk hälso- och sjukvård håller hög kvalitet men står inför ett flertal utmaningar som regeringen fokuserar på att lösa. Det handlar bland annat om att det finns stora geografiska skillnader i tillgänglighet och kvalitet, och att vårdköerna måste kortas, meddelar regeringen via sin webbsida.

Foto: O. Daniel Rangel

Text: Redaktionen

Går i konkurs efter 106 år – efter dödsolyckan

2025 05 25

Det var under sommaren 2023 som en tragisk olycka inträffade vid nöjesparken Gröna Lund i Stockholm.

En 35-årig kvinna förlorade livet och flera skadades när berg-och dalbanan Jetline spårade ur.

En rättsprocess inleddes då mot bland annat Göteborgs Mekaniska Werkstad – som nu går i konkurs.

Det rapporterar Göteborgs-Posten.

Går i konkurs

Göteborgs Mekaniska Werkstad – med anor från 1919 – krävs på miljoner för inblandning i dödsolyckan.

Åklagare lämnade förra året in en talan om grovt vållande till annans död, flera fall av grovt vållande till kroppsskada och framkallande av fara för annan mot Göteborgsbolaget.

Detta eftersom Göteborgs Mekaniska Werkstad på uppdrag av Mekosmos levererade en bärarm till nöjesparken.

Bärarmen knäcktes enligt TV4 vid dödsolyckan.

Inte på grund av rättsprocessen

Det ska dock enligt konkursförvaltaren inte vara på grund av rättsprocessen som bolaget går i konkurs – utan på grund av prissättningen.

Göteborgs tingsrätt har fattat beslut om konkurs och bolaget hade vid konkurstillfället 15 anställda.

Enligt de senast tillgängliga siffrorna hade bolaget en nettoomsättning på 17 227 000 kronor, och bokförda tillgångar på 9 402 000 kronor, uppger Konkurslistan

“Hade inte hänt”

Senior åklagare Christer B. Jarlås vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål har sagt att dödsolyckan inte hade hänt om alla regler hade följts.

– I tivolianordningar ska alla delar vara säkra och det finns ett tydligt regelverk med svenska standarder att följa, har han sagt till SVT.

– Om företagen hade följt reglerna hade detta inte hänt.

Anlitades av Mekosmos

Tre företag misstänktes för brott efter dödsolyckan, däribland just Göteborgs Mekaniska Werkstad.

Underentreprenören Mekosmos ska utan Gröna Lunds vetskap ha anlitat Göteborgs Mekaniska Werkstad för produktion av bärarmarna.

Göteborgs Mekaniska Werkstads försvarsadvokat framhöll förra året att ”bolaget bestrider ansvar och motsätter sig därför att betala företagsbot.”

Det rapporterar SVT.

Foto: Gröna Lund

Text: Redaktionen

Ny butik öppnar – men alla får inte handla där

2025 05 25

I Rannebergen i de nordöstra delarna av Göteborg öppnar nu en ny klädbutik.

Butiken säljer kläder från märken som Didrikson, Nudie och Maxomorra – men alla får inte handla där.

Köp i butiken kräver medlemskap – och medlemskap är bara till för personer som har en viss inkomst.

Det rapporterar Göteborgs-Posten.

Tydlig målgrupp

Butiken KlädRätt finns för medlemmar som lever i ekonomisk utsatthet och deras primära målgrupp är barnhushåll i ekonomisk utsatthet.

– Men alla som uppfyller kriterierna för medlemskap är välkomna att handla hos oss, framgår via butikens webbsida.

Den vars inkomst är lägre än 14 100 kr i månaden efter skatt kan bli medlem.

Aldrig mer än en tredjedel

Priset på kläderna varierar men ett plagg kostar aldrig mer än en tredjedel av Konsumentverkets snittpris för normala kostnader för kläder och skor. 

På vissa plagg kan det förekomma små defekter, “men alla plagg som säljs är nya och användbara”. 

– Vårt mål är att ha ett brett och varierat utbud, men eftersom kläderna har donerats till oss kan sortimentet se olika ut från dag till dag.  

Ökar i Sverige

I Sverige levde 6 procent av befolkningen i materiell och social fattigdom under 2023. 

Det motsvarar drygt en halv miljon personer. 

Andelen som är den näst lägsta i hela EU har ökat med 2 procentenheter mellan 2021 och 2023.

Av de indikatorer som mäter materiell och social fattigdom är det vanligast i Sverige att inte ha råd att betala en större oförutsedd utgift.

Det konstaterade Statistiska centralbyrån i en rapport från slutet av 2024.

Så ser det ut i EU

EU-landet med lägst andel i materiell och social fattigdom är Slovenien, 5 procent av befolkningen. 

Högst är andelen i Rumänien, Bulgarien och Grekland, cirka en tredjedel av befolkningen. 

– Jämfört med 2021 har andelen i dessa tre länder minskat något, dock har den ökat i de flesta andra EU-länder, förklarar Statistiska centralbyrån i rapporten.

– Den största procentuella ökningen av materiell och social fattigdom skedde i Finland och Österrike.

Foto: M. Petrucci

Text: Redaktionen