EKONOMI: Svensk rusning till Norge – “Är en stor förändring”

2024 05 25

En yrkesgrupp i Sverige riktar blickarna västerut.

Tidigare var det vanligt för svenska sjuksköterskor och läkare att leta sig över gränsen till Norge för att arbeta där istället.

Sedan dess har trenden blivit svagare, men nu tycks den ha fått fart igen.

Allt mer vårdpersonal från Sverige söker jobb i Norge.

Det rapporterar SVT.

“Stor förändring”

Flera bemanningsföretag kan bekräfta att allt fler söker om norsk legitimation.

– Det är en stor förändring, säger Lene Langås, vd för vårdbemanningsföretaget Dedicare i Norge.

– Vi ser vecka för vecka att det är fler från Sverige som kontaktar oss. Det är både nya personer och de som arbetat för oss förr som kontaktar oss nu.

Tydligt trendbrott

Siffrorna visar att det rör sig om ett tydligt trendbrott efter en svalare period vad gäller intresset för att jobba i Norge.

Hittills i år har 312 sjuksköterskor och 95 läkare som inte tidigare jobbat i landet sökt norsk legitimation.

För två år sedan var motsvarande siffror 146 sjuksköterskor och 22 läkare.

Anledningarna bedöms främst ha att göra med den rådande arbetsmiljön i Sverige.

“Är en prioritering”

Den svenska sjukvården står alltjämt inför problem och nedskärningar har orsakat svårigheter på flera håll.

Regeringen understryker dock att det fortsatt är en prioritering.

– Regeringen och dess samarbetsparti har enats om reformer som bland annat ska kapa vårdköerna, öka tillgängligheten, förbättra effektiviteten och jämlikheten i hälso- och sjukvården samt förbättra arbetsmiljö och kompetensförsörjning för anställda inom vården, framhåller regeringen.

Flera problem

Regeringen meddelar dock att man är medvetna om utmaningarna, och att man arbetar med att försöka förbättra situationen.

– Svensk hälso- och sjukvård håller hög kvalitet men står inför ett flertal utmaningar som regeringen fokuserar på att lösa. Det handlar bland annat om att det finns stora geografiska skillnader i tillgänglighet och kvalitet, och att vårdköerna måste kortas, meddelar regeringen via sin webbsida.

Foto: O. Daniel Rangel

Text: Redaktionen


JUST NU: Ryssland kopplar Charlie Kirks död till Ukraina

2025 09 11

Den konservative aktivisten Charlie Kirk sköts till döds under onsdagen.

Kirk, som hade en god och nära relation till Donald Trump, attackerades vid ett evenemang på ett universitet i Utah.

– Jag kan inte säga att jag såg blod. Men jag såg hur Charlie Kirk omedelbart när skottet gick av kastades bakåt till vänster, sa ett vittne till Fox News efter händelsen.

Ryssland anklagar Ukrainasympatisörer

Nu tar den tidigare ryske presidenten Dmitrij Medvedev till orda.

Medvedev är idag vice ordförande i Rysslands säkerhetsråd.

Han skyller mordet och övriga politiskt motiverade attacker i USA de senaste åren, inklusive två mordförsök på Donald Trump, på "en mängd vänsterliberala avskum som stöder Kiev".

– Vem står näst på tur? Kanske är det dags för MAGA-rörelsen att inse att genom att stödja Ukraina stöder de mördare, dundrar Medvedev i ett inlägg på plattformen X, uppger The Moscow Times.

Läs också: Höjer hastigheten till 150 km/h – först i hela EU

Trump fördömer dådet

Charlie Kirk, som är en nära allierad till Trump, har blivit känd genom att debattera med universitetsstudenter över hela landet.

Han har också grundat den konservativa ungdomsorganisationen Turning Point USA.

I ett tal i det Ovala rummet på onsdagskvällen fördömde USA:s president Donald Trump mordet.

Han skyllde våldsdådet på retorik från den "radikala vänstern".

Utvecklar inte vidare

Dmitrij Medvedev, som gjort flera uppmärksammade uttalande om Ukraina och väst sedan starten av den fullskaliga invasionen 2022, utvecklar inte sitt påstående vidare.

Det har ännu inte kommit någon reaktion från amerikanskt håll, men tidigare kommentarer har ofta provocerat fram ilska hos det amerikanska ledarskapet.

I augusti sa den amerikanske presidenten att han placerat ut två atomubåtar som svar på vad han kallade "provokativa uttalanden" från Medvedev, som tidigare hade skrivit om hypotetiska atomattacker mot väst.

Läs mer: ”Är bara början” – motståndsgrupp till attack i Ryssland

Foto: President of Russia Office, resp G. Skidmore

Text: Redaktionen


JUST NU: Flygvapnet i insats

2025 09 11

JAS 39 Gripen-plan har genomfört en insats.

Beskedet kommer från Försvarsmakten sent på torsdagseftermiddagen.

Flygvapnets JAS 39 Gripen-plan upptäckte på onsdagen två ryska stridsflygplan och ett ryskt spaningsflygplan, framhåller Försvarsmakten på X.

Eskorterade planet

Så här lyder meddelandet som Försvarsmakten offentliggör sent på torsdagen:

– Flygvapnets incidentberedskap genomförde under onsdagen insatser i internationellt luftrum över södra Östersjön, menas det.

–  JAS 39 Gripen identifierade en rote ryska stridsflyg av typen SU-30. Därefter eskorterades ett ryskt spaningsflyg av typen IL- 20. Flygvapnet står alltid i beredskap.

Nya uppgifter

Samtidigt kommer nya uppgifter om de drönare som flög in i polskt luftrum tidigare i veckan.

Medieuppgifter tyder på att det fanns ett tydligt mål som drönarna skulle till.

De ryska drönarna som sköts ner över Polen var enligt uppgift på väg till Rzeszow flygplats, en viktig logistikknutpunkt för bistånd till Ukraina, rapporterar Kyiv Independent med hänvisning till tyska Spiegel.

Läs mer: ”Är bara början” – motståndsgrupp till attack i Ryssland

Det har hänt

Polen bekräftade att de under natten till den 10 september skjutit ner ryska drönare i sitt luftrum, vilket är första gången som Nato angripit Moskvas militära resurser över sitt territorium under det fullskaliga kriget i Ukraina.

Minst 19 drönare flög in i polskt luftrum, tre eller fyra sköts ner av polska och Nato-flygplan i vad Warszawa fördömde som en avsiktlig provokation från Rysslands sida.

“Avsiktligt”

Nederländska F-35-stridsflygplan skickades ut efter ett flyglarm och stoppade drönarna, och sköt ner minst tre. De andra två kraschade av okända skäl.

– Baserat på tillgänglig information tror vi att drönarna sannolikt avsiktligt flög in i Natos luftrum, säger en högt uppsatt källa inom Nato.

Även Tysklands utrikesminister Boris Pistorius är inne på samma spår.

– De behövde inte flyga denna väg för att nå Ukraina. Det finns inga bevis för att dessa drönare av misstag flög över polskt territorium i så stort antal på denna rutt, säger han.

Läs mer: Julija Navalnaja varnar för sanktion mot Ryssland: Inför den inte

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen