EKONOMI: Stor oro – “Sverige kan bli som Rumänien”

2024 02 16

Finansmannen Christer Gardell vill se Sverige byta valuta snarast.

Under det senaste året har diskussionen om huruvida Sverige bör ansluta till Euro-samarbetet gått varm.

Kritiker har varit besvärade över den svenska kronans styrka och velat se ett skifte under en längre tid.

Nu uttalar sig finansjätten Christer Gardell om saken, och menar att Sverige kan komma att hamna i samma ekonomiska liga som Rumänien och Bulgarien om vi inte byter till euron.

Det rapporterar Sveriges Radio.

“Då blir vi fattigare”

Miljardären Christer Gardell, som är aktiv inom näringslivet och investerar kraftigt i olika tillgångar, är oroad över framtiden.

– Jag har förhoppningar att de politiska partierna ser allvaret i frågan och samlar ihop sig och röstar igenom det här i riksdagen, jag tror att det är nödvändigt att det här går rätt så fort, säger han till SR.

– Annars blir vi tyvärr fattigare.

Tror på fall

Det har varit ordentligt skakigt för den svenska kronan jämfört med såväl dollarn som euron.

Gardell tror inte på någon förbättring vad gäller den saken.

– Problemet är att vi är en liten marginalvaluta som är illikvid vid sidan av två gigantiska valutablock, och jag tror tyvärr att risken är att vi kommer att fortsätta falla i värde.

I skrivande stund handlas en euro för 11,24 kronor och en dollar för 10,43 kronor.

Vill se euro

Gardell framhåller att det krävs beslut från politiskt håll för att driva igenom en förändring.

Ett parti som länge förespråkat ett skifte är Liberalerna, som understryker att euron behövs i Sverige.

– Euron används av över 350 miljoner européer. Tillsammans utgör de Sveriges överlägset viktigaste exportmarknad. Sverige behöver en stabilare valuta som tar Sverige bort från avbytarbänken i EU, framhåller partiet via sin webbsida.

“Enigheten viktig”

Liberalerna menar att det just är enigheten som euron symboliserar som är viktig i dagsläget.

– Det är åter krig i Europa och enigheten inom EU är avgörande i att stoppa Putin. En gemensam valuta stärker unionen. Ett svenskt medlemskap i euron skulle gynna både Sverige och europasamarbetet och ytterligare stärka EU:s inflytande i världen.

Foto: A. Vesakaran resp B. Besevic

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Rysslands diktator Vladimir Putin har tvingats omdirigera ryska krigsfartyg.

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen.

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

En skarp varning utfärdas inför vintern.

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen