EKONOMI: Stark avrådan utfärdas – flera familjer begår samma misstag

2024 02 20

Många hushåll drabbas hårt av det tuffa ekonomiska läget i Sverige.

Stigande räntor och en hög inflation har inte minst påverkat svenska folkets sparande.

Var fjärde svensk sparar mindre i dag jämfört med 12 månader sedan, enligt SBAB:s undersökning Spartempen.

Att inte kunna lägga undan pengar kan kännas tufft. Nu visar en färsk undersökning från Länsförsäkringar att var 12:e barnfamilj försöker undgå problemet genom en riskabel metod.

Enligt Länsförsäkringars nya undersökning, framtagen av Verian baserad på Sifopanelen, har 8 procent av alla svenska barnfamiljer tagit ett blancolån (ett lån utan säkerhet) för att finansiera sin semester.

Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, anser att siffran är bekymmersam. Han varnar för att ett lån med höga räntor kan få dystra ekonomiska konsekvenser.

– Att så pass många skuldsätter sig för att kunna resa med familjen lyfter fram behovet av ökad kunskap i privatekonomi för att landa i en långsiktigt hållbar och trygg hushållsekonomi.

– Lån utan säkerhet kommer ofta med högre räntor och lånen kan därför öka rejält över tid om de inte snabbt betalas tillbaka. Mitt tips är att spara till det man vill ha, det blir mycket billigare då, framhåller privatekonomen.

Stark avrådan

I undersökningen framgår det att familjers ekonomi och livssituationer är bidragande faktorer till förekomsten av blancolån. Lånen är särskilt vanliga bland socioekonomiskt utsatta familjer och ensamstående föräldrar.

Stefan Westerberg framhåller att han förstår att många familjer står inför tuffa ekonomiska utmaningar. Men att ta ett blancolån är ingen bra lösning på problemen.

Privatekonomen avråder starkt från att finansiera semestern med lånade pengar.

– En semesterresa är en konsumtionsutgift och bör helst betalas med sparade pengar. En anledning är att det ekonomiska värdet av en semester försvinner så snart du är hemma igen.

– Den här typen av lån ska främst användas till nödvändiga saker, som exempelvis att reparera bilen som man behöver till jobbet. Bilen har för övrigt ett reellt värde och kan säljas på andrahandsmarknaden när du inte längre behöver den.

Foto: P. Prudente

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen.

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen