EKONOMI: Stark avrådan utfärdas – flera familjer begår samma misstag

2024 02 20

Stigande räntor och en hög inflation har inte minst påverkat svenska folkets sparande.

Var fjärde svensk sparar mindre i dag jämfört med 12 månader sedan, enligt SBAB:s undersökning Spartempen.

Att inte kunna lägga undan pengar kan kännas tufft. Nu visar en färsk undersökning från Länsförsäkringar att var 12:e barnfamilj försöker undgå problemet genom en riskabel metod. 

Enligt Länsförsäkringars nya undersökning, framtagen av Verian baserad på Sifopanelen, har 8 procent av alla svenska barnfamiljer tagit ett blancolån (ett lån utan säkerhet) för att finansiera sin semester.

Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, anser att siffran är bekymmersam. Han varnar för att ett lån med höga räntor kan få dystra ekonomiska konsekvenser.

 – Att så pass många skuldsätter sig för att kunna resa med familjen lyfter fram behovet av ökad kunskap i privatekonomi för att landa i en långsiktigt hållbar och trygg hushållsekonomi.

– Lån utan säkerhet kommer ofta med högre räntor och lånen kan därför öka rejält över tid om de inte snabbt betalas tillbaka. Mitt tips är att spara till det man vill ha, det blir mycket billigare då, framhåller privatekonomen.

Stark avrådan

I undersökningen framgår det att familjers ekonomi och livssituationer är bidragande faktorer till förekomsten av blancolån. Lånen är särskilt vanliga bland socioekonomiskt utsatta familjer och ensamstående föräldrar.

Stefan Westerberg framhåller att han förstår att många familjer står inför tuffa ekonomiska utmaningar. Men att ta ett blancolån är ingen bra lösning på problemen.

Privatekonomen avråder starkt från att finansiera semestern med lånade pengar.

– En semesterresa är en konsumtionsutgift och bör helst betalas med sparade pengar. En anledning är att det ekonomiska värdet av en semester försvinner så snart du är hemma igen.

– Den här typen av lån ska främst användas till nödvändiga saker, som exempelvis att reparera bilen som man behöver till jobbet. Bilen har för övrigt ett reellt värde och kan säljas på andrahandsmarknaden när du inte längre behöver den.

Foto: P. Prudente

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen