EKONOMI: Stark avrådan utfärdas – flera familjer begår samma misstag

2024 02 20

Stigande räntor och en hög inflation har inte minst påverkat svenska folkets sparande.

Var fjärde svensk sparar mindre i dag jämfört med 12 månader sedan, enligt SBAB:s undersökning Spartempen.

Att inte kunna lägga undan pengar kan kännas tufft. Nu visar en färsk undersökning från Länsförsäkringar att var 12:e barnfamilj försöker undgå problemet genom en riskabel metod. 

Enligt Länsförsäkringars nya undersökning, framtagen av Verian baserad på Sifopanelen, har 8 procent av alla svenska barnfamiljer tagit ett blancolån (ett lån utan säkerhet) för att finansiera sin semester.

Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, anser att siffran är bekymmersam. Han varnar för att ett lån med höga räntor kan få dystra ekonomiska konsekvenser.

 – Att så pass många skuldsätter sig för att kunna resa med familjen lyfter fram behovet av ökad kunskap i privatekonomi för att landa i en långsiktigt hållbar och trygg hushållsekonomi.

– Lån utan säkerhet kommer ofta med högre räntor och lånen kan därför öka rejält över tid om de inte snabbt betalas tillbaka. Mitt tips är att spara till det man vill ha, det blir mycket billigare då, framhåller privatekonomen.

Stark avrådan

I undersökningen framgår det att familjers ekonomi och livssituationer är bidragande faktorer till förekomsten av blancolån. Lånen är särskilt vanliga bland socioekonomiskt utsatta familjer och ensamstående föräldrar.

Stefan Westerberg framhåller att han förstår att många familjer står inför tuffa ekonomiska utmaningar. Men att ta ett blancolån är ingen bra lösning på problemen.

Privatekonomen avråder starkt från att finansiera semestern med lånade pengar.

– En semesterresa är en konsumtionsutgift och bör helst betalas med sparade pengar. En anledning är att det ekonomiska värdet av en semester försvinner så snart du är hemma igen.

– Den här typen av lån ska främst användas till nödvändiga saker, som exempelvis att reparera bilen som man behöver till jobbet. Bilen har för övrigt ett reellt värde och kan säljas på andrahandsmarknaden när du inte längre behöver den.

Foto: P. Prudente

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen