EKONOMI: Regeringens prestigelöfte döms ut av hushållen

2026 02 06

Det ska bli billigare att vara svensk.

Löftet har flera gånger upprepats av regeringen och inte minst energi- och näringsminister Ebba Busch (KD).

– Vi lovade att det skulle bli lite lättare och lite billigare att vara svensk – och nu levererar vi, utropade ministern i början av året.

En stor del av den satsningen inbegriper prestigefrågan om sänkt matmoms. Den 1 april halveras momsen på livsmedel från 12 till 6 procent.

– Förslaget innebär att samtliga hushåll förväntas få billigare matkassar, framhöll Finansdepartementet i november förra året.

"Svenskarna har tappat tron"

Men nu sågas löftet av svenska folket. Hela 71 procent av hushållen tror inte på sänkta matpriser i år, trots halveringen av momsen, enligt en undersökning fråN Nordea.

Drygt 15 procent tror till och med att priserna kommer att öka.

– Svenskarna tycks tro att sänkningen kommer ätas upp av matjättarna och de har tappat tron på billigare matpriser, trots en reform som beräknas kosta staten cirka 37 miljarder kronor, säger Anders Stenkrona, privatekonom på Nordea.

"Hushållen skeptiska"

Enligt samma undersökning uppger endast 10 procent av svenskarna att de kommer att prioritera matinköp i år. Motsvarande siffra 2025 var 17 procent.

Dessutom sjunker andelen som vill lägga pengar på att resa, betala tillbaka på lån, göra restaurangbesök och köpa bil eller bostad under 2026.

Ungefär en av fem, 22 procent, tror att de kommer få mindre pengar över under året. Framför allt gäller det pensionärerna, där 40 procent svarar att det blir ett knapert år.

– Efter flera tuffa år är hushållen skeptiska till en ljusning under 2026. Då fler befarar att de får mindre pengar över under 2026 är de fortsatt återhållsamma. Färre väljer att spara, resa eller återbetala sina lån och de vill helt enkelt avvakta tills de är helt säkra på en återhämtning i ekonomin, säger Anders Stenkrona.

ANDRA LÄSER: Biltema går ut med varning till kunder

Lovar bevaka matjättarna

Regeringen har tidigare sagt att en “mycket skarp prisbevakning” kommer att sättas in för att hålla koll på att matjättarna inte höjer priserna i samband med sänkningen av matmomsen.

– Vi kommer ha koll på matjättarna, sade Ebba Busch till SVT i september förra året.

Sänkningen gäller till 31 december 2027.

LÄS MER: ”Behövs ingen folkomröstning” – vill ha euro nu

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Varnar för vinterkyla över Sverige

2026 09 19

Vintern kan bli ovanligt kall.

Sommaren i Europa har präglats av ovanligt varma temperaturer.

Flera länder har noterat nya värmerekord. Trenden har fortsatt också under sensommaren, och väderfenomenet El Niño uppges vara en av förklaringarna.

– En stark El Niño kan tillfälligt bidra till att höja den globala medeltemperaturen och öka risken för extrem värme i vissa regioner, men effekten varierar kraftigt mellan olika delar av världen, säger Lasse Rydqvist, meteorolog på Klart.

– De enskilda värmerekorden går därför inte att automatiskt förklara med El Niño. Samtidigt sker fenomenet ovanpå den långsiktiga globala uppvärmningen, vilket innebär att utgångsläget redan är varmare än tidigare.

Kan leda till kall vinter

Årets kraftfulla El Niño kan också göra att vintern i de skandinaviska länderna blir påverkad. Det varnar den finske meteorologen Markus Mäntykannas för, rapporterar Iltalehti.

– Nu när vi står inför ett potentiellt rekordbrytande El Niño-fenomen återstår det att se om de långsiktiga effekterna av fenomenet också kommer att märkas i Europa, det vill säga om vi kommer att få en riktig gammaldags vinter i norra Europa – en långvarig sådan.

Mer kallt

Enligt Mäntykannas preliminära prognos kan vintern bjuda på kallt väder i betydligt större utsträckning än vad som varit normalt de senaste åren. Dessutom kan kylan stanna under längre perioder än vanligt.

– I Europa kan El Niño driva jetströmmen mot en mer sydlig rutt, vilket är en av de faktorer som möjliggör kylan i norra Europa, förklarar tidningen.

LÄS OCKSÅ: Bank-ID går ut med varning till användare

Osäkert

Prognosen är ännu osäker. Men det kan alltså bli en kallare och potentiellt mer snörik vinter över Skandinavien i år.

– Även om det finns potential för riktigt vinterväder är det värt att minnas osäkerheten kring långsiktiga prognoser vid höga latituder, framhåller Mäntykannas.

Följer utvecklingen

Hur väderfenomenet utvecklas och hur påverkan på vädret blir framöver är något som Klarts meteorolog Lasse Rydqvist kommer bevaka noggrant under de kommande månaderna.

– Med en allt starkare El Niño under hösten och vintern kommer utvecklingen av temperaturer och extremväder därför att följas extra noga världen över, säger han.

LÄS MER: S lovar satsning för 500 000 svenskar – ”det första vi ska göra”

Foto: Pavel Lozovikov

Text: Redaktionen

Förkrossande besked till Ryssland

2026 09 19

Donald Trump har skrivit under en ny lag mot Ryssland.

USA:s president har undertecknat en omfattande lag som ökar den ekonomiska pressen på Ryssland.

Samtidigt riktas åtgärderna mot flera av landets viktigaste köpare av olja och gas, rapporterar AP.

Trump skriver under

Donald Trump skrev på lagen inatt, med syftet att minska Rysslands inkomster från kriget mot Ukraina.

Den nya lagen, som kallas Lindsey O. Graham Sanctioning Russia and Iran Act, riktar sig mot Rysslands energi- och försvarssektorer samt finansiella institutioner.

Lagen riktar dessutom in sig på nätverk som hjälper Moskva att kringgå befintliga sanktioner. Trumpadministrationen har ställt sig bakom lagstiftningen och uppgett att den ska stärka USA möjligheter att pressa Ryssland mot ett slut på kriget i Ukraina.

– Jag önskar att Lindsey var här för att fira denna historiska dag. Jag vet att han skulle ha varit mycket stolt. Lindsey trodde att den här lagen, som han arbetade med i över ett år, skulle bidra till att få slut på kriget genom att pressa Putin ekonomiskt och få hans kunder att ompröva sina relationer med Ryssland, säger Senator Darline Graham, Lindsey Grahams syster, i ett uttalande.

LÄS MER: Trump slår till mot Ryssland

Tullar på 100 procent

En av lagens mest långtgående delar ger presidenten möjlighet att införa tullar på upp till 100 procent på varor från länder som hör till de största köparna av rysk olja och naturgas.

Tullarna införs dock inte automatiskt.

Lagstiftningen ger presidenten möjlighet att själv avgöra när tullarna ska användas och om undantag ska beviljas. Två länder som kan påverkas är Kina och Indien, som är stora köpare av rysk energi.

Syftet är att minska de energiintäkter som Moskva använder för att finansiera kriget mot Ukraina. Både Kina och Indien har motsatt sig ensidiga sanktioner mot landets handel med Ryssland.

– Den indiska sidan har också tydligt framhållit sin beslutsamhet att vidta alla nödvändiga åtgärder för att skydda sina handels- och ekonomiska intressen, sade det indiska utrikesdepartementet nyligen, rapporterar Reuters.

Slår mot skuggflottan

Den nya lagen riktar också in sig på Rysslands så kallade skuggflotta. Det handlar om tankfartyg och andra nätverk som används för att transportera rysk olja och samtidigt kringgå västliga restriktioner.

Lagstiftningen har fått ett brett stöd i den amerikanska kongressen.

Representanthuset godkände lagen med röstsiffrorna 262–159 på onsdagen, efter att senaten röstat igenom den med 86–11 i augusti.

Zelenskyj välkomnar beslutet

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj välkomnar kongressens beslut och har under en längre tid uppmanat amerikanska politiker att gå vidare med lagstiftningen.

Efter omröstningen i representanthuset sade Zelenskyj att hårdare sanktioner kan bidra till att pressa Moskva mot fred.

– Lindsey Grahams lag och andra kraftfulla sanktionsåtgärder från våra partner mot källan till detta krig, mot Ryssland, utgör ett extremt kraftfullt verktyg som kan stoppa detta terroristkrig, säger Zelenskyj, enligt Kyiv Post.

LÄS MER: Ukrainsk specialoperation – kraftiga explosioner

Foto: Official White House Daniel Torok

Text: Redaktionen