EKONOMI: Regeringens prestigelöfte döms ut av hushållen

2026 02 06

Det ska bli billigare att vara svensk.

Löftet har flera gånger upprepats av regeringen och inte minst energi- och näringsminister Ebba Busch (KD).

– Vi lovade att det skulle bli lite lättare och lite billigare att vara svensk – och nu levererar vi, utropade ministern i början av året.

En stor del av den satsningen inbegriper prestigefrågan om sänkt matmoms. Den 1 april halveras momsen på livsmedel från 12 till 6 procent.

– Förslaget innebär att samtliga hushåll förväntas få billigare matkassar, framhöll Finansdepartementet i november förra året.

"Svenskarna har tappat tron"

Men nu sågas löftet av svenska folket. Hela 71 procent av hushållen tror inte på sänkta matpriser i år, trots halveringen av momsen, enligt en undersökning fråN Nordea.

Drygt 15 procent tror till och med att priserna kommer att öka.

– Svenskarna tycks tro att sänkningen kommer ätas upp av matjättarna och de har tappat tron på billigare matpriser, trots en reform som beräknas kosta staten cirka 37 miljarder kronor, säger Anders Stenkrona, privatekonom på Nordea.

"Hushållen skeptiska"

Enligt samma undersökning uppger endast 10 procent av svenskarna att de kommer att prioritera matinköp i år. Motsvarande siffra 2025 var 17 procent.

Dessutom sjunker andelen som vill lägga pengar på att resa, betala tillbaka på lån, göra restaurangbesök och köpa bil eller bostad under 2026.

Ungefär en av fem, 22 procent, tror att de kommer få mindre pengar över under året. Framför allt gäller det pensionärerna, där 40 procent svarar att det blir ett knapert år.

– Efter flera tuffa år är hushållen skeptiska till en ljusning under 2026. Då fler befarar att de får mindre pengar över under 2026 är de fortsatt återhållsamma. Färre väljer att spara, resa eller återbetala sina lån och de vill helt enkelt avvakta tills de är helt säkra på en återhämtning i ekonomin, säger Anders Stenkrona.

ANDRA LÄSER: Biltema går ut med varning till kunder

Lovar bevaka matjättarna

Regeringen har tidigare sagt att en “mycket skarp prisbevakning” kommer att sättas in för att hålla koll på att matjättarna inte höjer priserna i samband med sänkningen av matmomsen.

– Vi kommer ha koll på matjättarna, sade Ebba Busch till SVT i september förra året.

Sänkningen gäller till 31 december 2027.

LÄS MER: ”Behövs ingen folkomröstning” – vill ha euro nu

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Många får samma sms just nu – radera direkt

2026 08 11

Bedragarna tycks ha hittat en nisch.

Bedragare försöker rikta in sig på människor som kan bli uppstressade och som ses som sårbara.

Nu har de hittat en nisch; att utge sig komma från inkassobolag.

Många svenskar får just nu samma sms som ser ut att komma från fyra olika inkassobolag, som i själva verket är bedrägeriförsök.

Se upp

Ett av företagen som används av bedragarna är Axactor, rapporterar Råd & Rön.

Så här lyder ett exempel på hur bluff-sms:en kan se ut:

– Vi saknar betalning för ärende LW68V1. Vänligen betala snarast eller kontakta kundtjänst på (falskt nummer, reds. anm).

Planen är att det tilltänkta offret ska känna sig stressad och ringa upp numret, och då kan bedrägeriet inledas.

Flera anledningar

Det kan finnas flera olika anledningar till varför bedragarna använder just inkassobolag som täckmantel.

Ett inkassokrav kan låta väldigt allvarligt, och bedragaren hoppas då att det tilltänkta offret vaknar till av ett sådant meddelande.

Det skapar även en tidspress, vilket får mottagaren att känna sig stressad.

Den som får den här typen av bluff-sms bör radera det direkt, och inte följa några uppmaningar.

Läs mer: Värsta sedan 1983 – Trump pressas rejält

Flera bolag varnar

Utöver Axactor utger sig bedragarna även komma från välkända inkassobolag som Lowell, Sergel Inkasso och Intrum.

Samtliga bolag har gått ut med varningar.

– Var observant! Just nu pågår en bluffkampanj via sms, varnar Intrum.

Logga inte in

Sergel och Lowell uppmanar till vaksamhet om det kommer sms som ser ut att komma från dem.

Intrum understryker att man aldrig bör logga in på någon annans uppmaning.

– För att skydda dig mot bluffsamtal och sms ska du aldrig ge ut koder eller signera betalningar på någon annans uppmaning. Ingen bank, myndighet eller seriöst företag ber dig dela med dig av personliga uppgifter i samtal eller via sms.

Läs mer: USA:s försvarsjättar rädda – på grund av Ukraina

Foto: P. Du Preez

Text: Redaktionen

Klockan tickar: Snart smäller det för alla som tankar bilen

2026 08 11

Snart kommer det bli betydligt dyrare att tanka bilen.

Varningen kommer från SEB.

Storbankens råvaruanalytiker Bjarne Schieldrop framhåller att energikrisen som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern kommer att leda till betydande kostnadsökningar för belister.

Schieldrop hänvisar till att stängningen av Hormuzsundet ser ut att bestå, vilket kommer att leda till att raffinerade produkter, som bensin och diesel, ökar i pris.

– Petroleumprodukter (och fossilgas) är det stora problemet. Vintern kan bli dyr för konsumenterna, skriver Schieldrop i ett marknadsbrev, enligt Di.

"Mödosam och långsam"

SEB:s expert konstaterar att dödläge råder i förhandlingarna mellan USA och Iran. Dessutom lider den amerikanska militären av ammunitionsbrist, vilket försvårar processen ytterligare.

– Det är en mödosam och långsam process. Innebörden är att chansen är liten att Hormuzsundet snart öppnas för normal trafik, fastslår Schieldrop.

Oljemarknaden i gungning

Oljemarknaden har reagerat kraftfullt på det utdragna kriget. Efter att förhandlingarna mellan USA och Iran stagnerat har oljepriserna börjat stiga.

På tisdagen är Brentoljan upp med 1,20 procent till 88,83 dollar per fat. WTI-oljan stiger i sin tur med 1,37 procent till 83,37 dollar per fat.

ANDRA LÄSER:Värsta sedan 1983 – Trump pressas rejält

Trumps värsta mardröm

Situationen i Mellanöstern beskrivs som USA:s president Donald Trumps ”värsta mardröm”.

– Han hålls som gisslan av Iran. De håller Hormuzsundet som gisslan, säger republikanen och tidigare Trump-allierade Chris Christie till ABC News.

Christie jämför situationen med gisslankrisen på USA:s ambassad i Teheran 1979. Iranska studenter stormade ambassaden och tog 52 amerikaner som gisslan. De hölls fångna i 444 dagar och kom att prägla den dåvarande amerikanske presidenten Jimmy Carter tid vid makten.

Chris Christie menar att Irankriget är Trumps motsvarighet till gisslankrisen 1979.

– Jag vet från de samtal jag har haft med honom under de senaste 24 åren att den person han minst av allt vill bli jämförd med är Jimmy Carter. Men här är vi nu. Och det är helt självförvållat, säger han.

LÄS OCKSÅ: Rysk olja brinner nära Kina

Foto: Circle K

Text: Redaktionen