EKONOMI: Regeringens prestigelöfte döms ut av hushållen

2026 02 06

Det ska bli billigare att vara svensk.

Löftet har flera gånger upprepats av regeringen och inte minst energi- och näringsminister Ebba Busch (KD).

– Vi lovade att det skulle bli lite lättare och lite billigare att vara svensk – och nu levererar vi, utropade ministern i början av året.

En stor del av den satsningen inbegriper prestigefrågan om sänkt matmoms. Den 1 april halveras momsen på livsmedel från 12 till 6 procent.

– Förslaget innebär att samtliga hushåll förväntas få billigare matkassar, framhöll Finansdepartementet i november förra året.

"Svenskarna har tappat tron"

Men nu sågas löftet av svenska folket. Hela 71 procent av hushållen tror inte på sänkta matpriser i år, trots halveringen av momsen, enligt en undersökning fråN Nordea.

Drygt 15 procent tror till och med att priserna kommer att öka.

– Svenskarna tycks tro att sänkningen kommer ätas upp av matjättarna och de har tappat tron på billigare matpriser, trots en reform som beräknas kosta staten cirka 37 miljarder kronor, säger Anders Stenkrona, privatekonom på Nordea.

"Hushållen skeptiska"

Enligt samma undersökning uppger endast 10 procent av svenskarna att de kommer att prioritera matinköp i år. Motsvarande siffra 2025 var 17 procent.

Dessutom sjunker andelen som vill lägga pengar på att resa, betala tillbaka på lån, göra restaurangbesök och köpa bil eller bostad under 2026.

Ungefär en av fem, 22 procent, tror att de kommer få mindre pengar över under året. Framför allt gäller det pensionärerna, där 40 procent svarar att det blir ett knapert år.

– Efter flera tuffa år är hushållen skeptiska till en ljusning under 2026. Då fler befarar att de får mindre pengar över under 2026 är de fortsatt återhållsamma. Färre väljer att spara, resa eller återbetala sina lån och de vill helt enkelt avvakta tills de är helt säkra på en återhämtning i ekonomin, säger Anders Stenkrona.

ANDRA LÄSER: Biltema går ut med varning till kunder

Lovar bevaka matjättarna

Regeringen har tidigare sagt att en “mycket skarp prisbevakning” kommer att sättas in för att hålla koll på att matjättarna inte höjer priserna i samband med sänkningen av matmomsen.

– Vi kommer ha koll på matjättarna, sade Ebba Busch till SVT i september förra året.

Sänkningen gäller till 31 december 2027.

LÄS MER: ”Behövs ingen folkomröstning” – vill ha euro nu

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet.

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning.

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Regeringen uppmanas att vidta skyndsamma åtgärder för att säkra svensk livsmedelsförsörjning.

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker?

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna.

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

– När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

– Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen