Löftet har flera gånger upprepats av regeringen och inte minst energi- och näringsminister Ebba Busch (KD).

– Vi lovade att det skulle bli lite lättare och lite billigare att vara svensk – och nu levererar vi, utropade ministern i början av året.

En stor del av den satsningen inbegriper prestigefrågan om sänkt matmoms. Den 1 april halveras momsen på livsmedel från 12 till 6 procent.

– Förslaget innebär att samtliga hushåll förväntas få billigare matkassar, framhöll Finansdepartementet i november förra året.

"Svenskarna har tappat tron"

Men nu sågas löftet av svenska folket. Hela 71 procent av hushållen tror inte på sänkta matpriser i år, trots halveringen av momsen, enligt en undersökning fråN Nordea.

Drygt 15 procent tror till och med att priserna kommer att öka. 

– Svenskarna tycks tro att sänkningen kommer ätas upp av matjättarna och de har tappat tron på billigare matpriser, trots en reform som beräknas kosta staten cirka 37 miljarder kronor, säger Anders Stenkrona, privatekonom på Nordea.

"Hushållen skeptiska"

Enligt samma undersökning uppger endast 10 procent av svenskarna att de kommer att prioritera matinköp i år. Motsvarande siffra 2025 var 17 procent.

Dessutom sjunker andelen som vill lägga pengar på att resa, betala tillbaka på lån, göra restaurangbesök och köpa bil eller bostad under 2026.

Ungefär en av fem, 22 procent, tror att de kommer få mindre pengar över under året. Framför allt gäller det pensionärerna, där 40 procent svarar att det blir ett knapert år.

– Efter flera tuffa år är hushållen skeptiska till en ljusning under 2026. Då fler befarar att de får mindre pengar över under 2026 är de fortsatt återhållsamma. Färre väljer att spara, resa eller återbetala sina lån och de vill helt enkelt avvakta tills de är helt säkra på en återhämtning i ekonomin, säger Anders Stenkrona.

ANDRA LÄSER: Biltema går ut med varning till kunder

Lovar bevaka matjättarna

Regeringen har tidigare sagt att en “mycket skarp prisbevakning” kommer att sättas in för att hålla koll på att matjättarna inte höjer priserna i samband med sänkningen av matmomsen.

– Vi kommer ha koll på matjättarna, sade Ebba Busch till SVT i september förra året.

Sänkningen gäller till 31 december 2027.

LÄS MER: ”Behövs ingen folkomröstning” – vill ha euro nu

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Regeringen vill göra om bostadsbidraget.

Detta för att minska återkrav och göra stödet mer förutsägbart för hushållen.

Ska beräknas månadsvis

I dag räknas bostadsbidraget först preliminärt utifrån en uppskattad årsinkomst och justeras senare när den faktiska inkomsten är känd.

Det har lett till att många hushåll blivit återbetalningsskyldiga.

Regeringen föreslår att bostadsbidraget i framtiden i stället ska baseras på månadsvisa inkomster för uppskattad årsinkomst.

– Det ska vara lätt att göra rätt, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

LÄS MER: Diktaturen böjer sig för USA

Färre återkrav

Enligt regeringen är ett av huvudproblemen i dagens system att många får krav på att betala tillbaka pengar.

År 2024 blev omkring 35 procent av dem som fick bostadsbidrag helt eller delvis återbetalningsskyldiga.

Med ett nytt system som bygger på aktuella inkomstuppgifter varje månad väntas återkraven minska kraftigt.

– Att över en tredjedel av de som tar emot bostadsbidrag blir återbetalningsskyldiga är ett systemfel som främst drabbar ensamstående kvinnor. Med en månadsvis beräkning av bostadsbidraget väntas återkraven av bostadsbidrag minska med cirka 90 procent, säger Anna Tenje (M).

Syftet är att göra stödet mer träffsäkert och minska risken för felaktiga utbetalningar och skulder.

Välkomnar förslaget

Flera svenska aktörer har redan välkomnat ändringen. Hyresgästföreningen är en av dem.

– Bostadsbidraget ska vara ett stöd, inte en skuldfälla. Dagens system har länge skapat oro och ekonomiska problem när bostadsbidraget krävs tillbaka i efterhand, och det har slagit särskilt hårt mot dem med lägre inkomster. Därför är det bra att bidraget nu blir mer träffsäkert och förutsägbart, säger Ola Palmgren, vice förbundsordförande i Hyresgäst­föreningen. 

Han ser positivt på att regeringen har lyssnat på hyresgästernas långvariga problem.

Samtidigt menar Palmgren att bostadsbidraget behöver stärkas eftersom nivåerna länge inte har följt med i den ökande kostnadsutvecklingen. Om bidraget inte justeras riskerar det enligt honom att gradvis förlora sin betydelse.

– Om ingenting görs för att höja nivåerna kommer bostadsbidraget i praktiken snart att ha fasat ut sig självt, säger Palmgren.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

LÄS MER: Biljätte drar i handbromsen – tre elbilsmodeller slopas

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen