EKONOMI: Positivt besked väntas

2023 02 18

Flera ekonomer tror att inflationen i Sverige är på väg ner.

Svenska konsumenter har pressats hårt av den höga inflation som varit under det gångna året.

Såväl elpriser som kostnader för mat och andra varor har varit skyhöga, någonting som fått riksbanken att höja styrräntan ordentligt.

På måndag presenterar Statistiska centralbyrån inflationssiffrorna för januari, och då väntas ett positivt besked.

– Jag tror att inflationen har gått ner i januari, jämfört med december i varje fall, säger Nordnets sparekonom Frida Bratt till DN.

Därför faller inflationen

Den största anledningen till att inflationen väntas falla bedöms vara att elpriset har gått ner.

Vad gäller den så kallade kärninflationen, där bland annat energipriset räknats bort, råder dock viss osäkerhet.

– Jag är mer kluven där. Väldigt mycket beror på om Riksbankens räntehöjningar har börjat bita än, säger Bratt.

Så mäts det

I Sverige mäts inflationstakten med hjälp av ett konsumentprisindex som visar hur mycket det kostar att leva.

RIksbankens mål är att inflationen ska hålla sig kring 2 procent, långt under 10,2 procent som uppmättes för december månad.

– Varje månad samlar SCB in prisuppgifter på ett stort antal varor och tjänster som konsumeras i Sverige. Dessa varor och tjänster är de som SCB bedömer ingå i en representativ konsumtionskorg, förklarar Riksbanken om hur inflationen mäts.

Därför händer det

Inflation kan uppstå om efterfrågan på varor och tjänster ökar snabbare än utbudet.

Det kan även ske ifall kostnaderna för att tillverka varor eller erbjuda tjänster ökar.

– I båda fallen är det vanligt att företagen höjer priserna på sina produkter för att kompensera de ökade kostnaderna, förklarar SCB.

“Allvarligt läge”

Trots att inflationen tycks ha nått sin topp i såväl USA som Storbritannien så är inte läge att fira ännu.

– Det är fortfarande ett allvarligt läge och det jag oroar mig för är om det kommer en andra våg av prishöjningar, säger Robert Bergqvist, seniorekonom på SEB till DN.

Till följd av den höga inflationen har Riksbanken höjt styrräntan till 3,0 procent.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

JUST NU: Sverige stoppar bistånd till diktatur

2025 07 01

Regeringen fortsätter att förändra det svenska biståndet.

Nu meddelar bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) att det långsiktiga utvecklingsbiståndet till Afghanistan kommer att dras in. Sverige kommer dock fortsätta att bidra med humanitärt stöd till diktaturen, som styrs av den islamistiska talibanregimen.

– Sverige har bidragit med både utvecklingsbistånd och humanitärt stöd till Afghanistan under många år, men just nu finns begränsade möjligheter att långsiktigt fortsätta med utvecklingsbiståndet, säger Benjamin Dousa.

– Däremot ser vi ett stort behov av humanitärt stöd som Sverige kommer att fortsätta ge. Kvinnors och flickors situation i Afghanistan är fortsatt en viktig fråga för regeringen.

Det regionala utvecklingssamarbetet med Asien och Oceanien kommer också att fasas ut. Regeringen vill i stället öka handeln i regionen, meddelar Dousa.

Mer pengar till Ukraina

Omprioriteringarna i biståndsbudgeten frigör 1,7 miljarder kronor – medel som ska användas både till stöd för Ukraina och till livräddande insatser runt om i världen. 

– Stödet till Ukraina och närområdet är existentiellt för Europa. Ukraina är Sveriges främsta biståndspolitiska och utrikespolitiska prioritering, säger Benjamin Dousa.

– För att kunna stå emot ett Ryssland som inte drar sig för att beskjuta lekplatser, sjukhus, skolor och hem krävs ett ökat stöd. Ukraina slåss inte bara för sin frihet, utan även för Europas.

Inget stöd till Unwra

Trots påtryckningar från oppositionen kommer regeringen inte att återuppta stödet till Unwra – FN:s hjälporgan för palestinska flyktingar.

Flera människorättsorganisationer har kritiserat den svenska hållningen. De menar att Unrwa är avgörande för nödhjälp till Gaza.

Benjamin Dousa delar inte bedömningen. Han hänvisar till att Israel har förbjudit organisationen, vilket enligt honom omöjliggör ett effektivt samarbete.

– Det blir mycket svårt och kanske till och med omöjligt för Unrwa att bedriva effektivt biståndsarbete i Gaza, har ministern sagt till SVT Nyheter.

Foto:

Text: Redaktionen

JUST NU: Kalabalik i Turkiet – regimen slår till stenhårt

2025 07 01

Turkiska myndigheter har slagit till mot hundratals personer, inklusive flera oppositionspolitiker.

Flera politiska motståndare till regimen har gripits i staden Izmir, rapporterar turkiska medier. 

Bland de arresterade finns Izmirs tidigare borgmästare Tunc Soyer och den lokala ordföranden för oppositionspartiet CHP, Senol Aslanoglu.

Åklagarmyndigheten i Izmir har beordrat gripandena. Izmir styrs av Republikanska folkpartiet (CHP) – regeringspartiets AKP:s största motståndare.

”Kommer inte att vika oss”

Oppositionsledaren Senol Aslanoglu bekräftar uppgifterna i ett inlägg på X.  

– Vi kommer inte att vika oss för de som försöker tysta våra röster. I dag och imorgon kommer vi att fortsätta att försvara folkets vilja och vaka över demokratin runt om i landet, skriver han.

Flera räder mot oppositionen

Tisdagens massarresteringar är en del av en större operation i Turkiet.

CPH anklagas för utbredd korruption. I flera CPH-styrda kommuner har polisen slagit till mot oppositionella efter anklagelser om korruption.

Flera av partiets toppföredträdare har gripits, inklusive Istanbuls borgmästare Ekrem İmamoğlu.

İmamoğlu ses som en framtida presidentkandidat i Turkiet och har ofta beskrivits som president Erdogans främsta politiska rival. 

Kritiker menar att hans gripande är politiskt motiverat. Flera västländer har fördömt arresteringen och hundratusentals människor har protesterat på gatorna i Turkiet.

Erdogan: ”Oförenligt med ett demokratiskt samhälle”

President Erdogan fortsätter att rikta korruptionsanklagelser mot CPH.

– Situationen för det största oppositionspartiet – som hålls i ett järngrepp av en handfull banditer i Istanbul – är oförenligt med ett demokratiskt samhälle och hör inte hemma i turkisk politik, sade Erdogan i ett tal den 18 juni.

CPH förnekar alla anklagelser om korruption. Partiet menar att massarresteringarna är politiskt motiverade.

Foto: Ö. Avşar resp M. Reding

Text: Redaktionen