20 juni 2026

EKONOMI: Positivt besked väntas

2023 02 18

Flera ekonomer tror att inflationen i Sverige är på väg ner.

Svenska konsumenter har pressats hårt av den höga inflation som varit under det gångna året.

Såväl elpriser som kostnader för mat och andra varor har varit skyhöga, någonting som fått riksbanken att höja styrräntan ordentligt.

På måndag presenterar Statistiska centralbyrån inflationssiffrorna för januari, och då väntas ett positivt besked.

– Jag tror att inflationen har gått ner i januari, jämfört med december i varje fall, säger Nordnets sparekonom Frida Bratt till DN.

Därför faller inflationen

Den största anledningen till att inflationen väntas falla bedöms vara att elpriset har gått ner.

Vad gäller den så kallade kärninflationen, där bland annat energipriset räknats bort, råder dock viss osäkerhet.

– Jag är mer kluven där. Väldigt mycket beror på om Riksbankens räntehöjningar har börjat bita än, säger Bratt.

Så mäts det

I Sverige mäts inflationstakten med hjälp av ett konsumentprisindex som visar hur mycket det kostar att leva.

RIksbankens mål är att inflationen ska hålla sig kring 2 procent, långt under 10,2 procent som uppmättes för december månad.

– Varje månad samlar SCB in prisuppgifter på ett stort antal varor och tjänster som konsumeras i Sverige. Dessa varor och tjänster är de som SCB bedömer ingå i en representativ konsumtionskorg, förklarar Riksbanken om hur inflationen mäts.

Därför händer det

Inflation kan uppstå om efterfrågan på varor och tjänster ökar snabbare än utbudet.

Det kan även ske ifall kostnaderna för att tillverka varor eller erbjuda tjänster ökar.

– I båda fallen är det vanligt att företagen höjer priserna på sina produkter för att kompensera de ökade kostnaderna, förklarar SCB.

“Allvarligt läge”

Trots att inflationen tycks ha nått sin topp i såväl USA som Storbritannien så är inte läge att fira ännu.

– Det är fortfarande ett allvarligt läge och det jag oroar mig för är om det kommer en andra våg av prishöjningar, säger Robert Bergqvist, seniorekonom på SEB till DN.

Till följd av den höga inflationen har Riksbanken höjt styrräntan till 3,0 procent.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


13 aug 26

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 14

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


13 aug 26

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.  

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.  

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen