EKONOMI: Positivt besked väntas

2023 02 18

Svenska konsumenter har pressats hårt av den höga inflation som varit under det gångna året.

Såväl elpriser som kostnader för mat och andra varor har varit skyhöga, någonting som fått riksbanken att höja styrräntan ordentligt.

På måndag presenterar Statistiska centralbyrån inflationssiffrorna för januari, och då väntas ett positivt besked.

– Jag tror att inflationen har gått ner i januari, jämfört med december i varje fall, säger Nordnets sparekonom Frida Bratt till DN.

Därför faller inflationen

Den största anledningen till att inflationen väntas falla bedöms vara att elpriset har gått ner.

Vad gäller den så kallade kärninflationen, där bland annat energipriset räknats bort, råder dock viss osäkerhet.

– Jag är mer kluven där. Väldigt mycket beror på om Riksbankens räntehöjningar har börjat bita än, säger Bratt.

Så mäts det

I Sverige mäts inflationstakten med hjälp av ett konsumentprisindex som visar hur mycket det kostar att leva.

RIksbankens mål är att inflationen ska hålla sig kring 2 procent, långt under 10,2 procent som uppmättes för december månad.

– Varje månad samlar SCB in prisuppgifter på ett stort antal varor och tjänster som konsumeras i Sverige. Dessa varor och tjänster är de som SCB bedömer ingå i en representativ konsumtionskorg, förklarar Riksbanken om hur inflationen mäts.

Därför händer det

Inflation kan uppstå om efterfrågan på varor och tjänster ökar snabbare än utbudet.

Det kan även ske ifall kostnaderna för att tillverka varor eller erbjuda tjänster ökar.

– I båda fallen är det vanligt att företagen höjer priserna på sina produkter för att kompensera de ökade kostnaderna, förklarar SCB.

“Allvarligt läge”

Trots att inflationen tycks ha nått sin topp i såväl USA som Storbritannien så är inte läge att fira ännu.

– Det är fortfarande ett allvarligt läge och det jag oroar mig för är om det kommer en andra våg av prishöjningar, säger Robert Bergqvist, seniorekonom på SEB till DN.

Till följd av den höga inflationen har Riksbanken höjt styrräntan till 3,0 procent.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Yrke kan förbjudas – 6 000 svenskar riskerar jobbet

2026 07 09

Över 6 000 personer i Sverige jobbar som telefonförsäljare, enligt siffror från Statistiska centralbyrån.

Inom kort kan samtliga behöva se sig om efter ett nytt arbete.

Regeringen meddelar nämligen på torsdagen att en utredning tillsätts för att se över om telefonförsäljning ska förbjudas.

– Telefonförsäljning upplevs av många som både missvisande och påträngande, säger civilminister Erik Slottner (KD) i ett uttalande.

Kan bli olika slags förbud

Redan för ett år sedan krävde Konsumentverket hårdare tag mot telefonförsäljning. Då förespråkade myndigheten bland annat ett förbud mot försäljning av lån.

– Det är försäljningsmetoden som sådan som är problematisk. Extra svårt är det för utsatta målgrupper som äldre, personer med kognitiva funktionsnedsättningar eller de med låga kunskaper i svenska, framhöll myndighetens generaldirektör Cecilia Tisell på DN Debatt hösten 2024.

Nu hörsammar regeringen uppmaningarna.

Utredningen kommer analysera och ge förslag på hur konsumenter bättre kan skyddas från försäljare där det är företagen som ringer kunden. Utredningen ska bland annat granska om telefonförsäljning bör förbjudas helt, eller om det enbart ska ske inom särskilda branscher eller produkter.

– Vissa grupper i samhället riskerar också att hamna i kläm, inte minst äldre. Vi behöver se över frågan grundligt och om det kan vara motiverat med ett förbud, säger Erik Slottner. 

LÄS MER: Ska bli lättare att komma till Sverige och arbeta

Brett stöd

Om regeringen väljer att gå vidare med att föreslå förbud mot telefonförsäljning kan de sannolikt räkna med stöd från oppositionen.

Vänsterpartiet har tidigare varit tydliga med att man vill se ett totalförbud.

– Vill man att försäljare ska ringa upp en och sälja saker, då förslår vi att man sätter upp sig på en lista för det. En omvänd så kallad ”nix-lista”, sade V-ledaren Nooshi Dadgostar till TV4 för två år sedan. 

LÄS MER: Ersättning till fastighetsägare höjs

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen