EKONOMI: Positivt besked för svenska folket

2023 05 07

Vintern slog hårt mot många hushåll i Sverige.

Hög inflation, extrema elpriser och höjda räntor har satt ordentlig press på svenskarnas plånböcker.

Nu kommer en positiv prognos angående elpriserna, där årsmedelpriset för 2023 nästan halveras i södra Sverige om de nuvarande förväntningarna håller i sig, rapporterar Dagens Industri.

– Välfyllda gaslager och dramatiskt lägre gaspriser i Europa är sannolikt det enskilt viktigaste skälet, säger God Els vd Maria Erdmann till tidningen.

Fler bidragande faktorer

Utöver välfyllda gaslager bedöms även utökad vindkraft och den nya finländska reaktorn OL3 bidra.

Enligt prognosen kan ett hushåll som förbrukar ungefär 20 000 kilowattimmar per år sänka sina elkostnader med omkring 18 000 kronor i jämförelse med förra året.

Detta enligt elbolaget God El.

Stabiliserad situation

Efter en vinter med extremt höga elpriser har situationen stabiliserats.

Risken för effektbrist har gått ner från reell till låg, till stor del tack vare en bättre energisituation i norra Europa.

– Energimyndigheten bedömer att risken för försörjningsstörningar inom drivmedelsförsörjningen är låg. Värmeförsörjningen bedöms som stabil och värmebehovet kommer successivt minska de kommande månaderna, framhåller myndigheten.

Exporterat mycket

Många har ställt sig frågande till den framgångsrika elexport Sverige haft samtidigt som befolkningen uppmanats spara på el.

Energimyndigheten förklarar att det handlar om att det måste finnas balans i systemet.

– Export och import av el är en förutsättning för att kraftsystemet ska vara robust och hållbart. Det pågår en ständig överföring av el, både inom Sverige och mellan de nordeuropeiska länderna. Det är viktigt för att vi ska kunna ha en hög leveranssäkerhet.

Tynger hushållen

Även den höjda styrräntan tynger hushållen i Sverige.

Under det senaste mötet beslutade Riksbanken för att höja räntan på nytt, vilket innebär att den nu ligger på 3,5 procent.

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 12

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

– Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

– Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen