EKONOMI: Överraskande positivt besked

2023 06 21

I takt med de kraftiga räntehöjningarna från riksbanken har många oroat sig för en kommande lågkonjunktur.

Hårda ekonomiska vindar har blåst och det har spekulerats i hur tung lågkonjunkturen egentligen kan komma att bli.

Nu har Konjunkturinstitutet ställt fram en ny prognos som pekar på att det ser ut att bli en kortvarig sådan, och höjer samtidigt BNP-prognosen.

– Man kan sammanfatta det med att lågkonjunkturen blir inte så farlig som vi först trodde. Den blir svagare, inte så många arbetslösa som vi trodde, knappt märkbart, säger Alexander Norén som är ekonomikommentator hos SVT.

Behåller personalen

Arbetsmarknaden spås klarar sig ganska bra, och en av anledningarna till det är att det är förhållandevis få som förlorar sina jobb.

– Många företag har lyckats hålla uppe lönsamheten, för trots stigande kostnader har de ändå höjt priserna och det gör att företagen har bättre möjlighet att behålla personalen, säger Ylva Hedén Westerdahl som är prognoschef på Konjunkturinstitutet.

“Relativt kortvarig”

Prognosen menar också att inflationen kommer att fortsätta falla framöver vilket ser ut att leda till räntesänkningar under det andra kvartalet nästa år.

Arbetslösheten ser inte ut att öka lika mycket som föregående dystra ekonomiska perioder.

– Lågkonjunkturen bedöms bli relativt kortvarig och syns främst genom att företagens produktivitet blir lägre än normalt, framhåller Konjunkturinstitutet i ett pressmeddelande.

– Den kommer bara att synas i liten utsträckning på arbetsmarknaden och arbetslösheten ökar betydligt mindre än under tidigare lågkonjunkturer.

Positivt besked

Konjunkturinstitutets senaste prognos som publicerades i mars förklarade att inflationen i Sverige skulle vara fortsatt hög hela 2023 och att räntehöjningarna skulle fortsätta.

Den nya prognosen dementerar nu att lågkonjunkturen inte skulle vara över förrän 2026, och pekar på en ljusare utveckling.

Tungt för hushåll

Riksbanken har på kort tid höjt styrräntan kraftigt efter en längre period av lägre räntor.

Det har slagit hårt mot hushållen som dessutom påverkats av en hög inflation.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Skattechock för bensin- och dieselbilar

2026 06 05

– Malus – en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren – gäller för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare, skriver Transportstyrelsen om skatten.

Nu kan det bli ännu dyrare.

Regeringens egen utredare Svante Mandell föreslår att straffskatten ska höjas och tas ut under längre tid, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt förslaget ska köpare av nya bensin- och dieselbilar betala den förhöjda fordonskatten under fem år i stället för dagens tre år.

Dessutom föreslår Mandell att det så kallade grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor samt att gränsen för när den förhöjda fordonsskatten börjar tas ut sänks.  

– För att påskynda utfasningen av konventionella fordon föreslår utredningen att gränsen för när malus inträder sänks från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer vilket motsvarar gränsen för ett lågutsläppsfordon enligt EU:s koldioxidkrav, skriver han i utredningen.

”Skattechock”

Bilsajten Carup beskriver förslagen som en ”skattechock på både nya och äldre bensinbilar”.

– En SUV kan få 2 700 kronor ytterligare skatt per år. Allra hårdast slår det mot små hybrider som kan gå från 1 500 till 4 200 kronor i skatt, skriver sajten.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

FAKTA: Förhöjd fordonskatt i dag

- I vissa fall tas ett förhöjt koldioxidbelopp (malus) ut under de första tre åren från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. Detta gäller personbilar klass I, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare.

- Efter dessa tre år är beloppet samma som för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Börsbolag i konkurs

Foto: Kathy

Text: Redaktionen