Ekonomi: Oväntat styrkebesked om Sveriges hushåll

2024 09 08

Banken SEB fastslår nu ett oväntat besked om de svenska hushållen.

Det har varit några tuffa år för svenskarna rent ekonomiskt.

Inflationen nådde oerhört höga nivåer, styrräntan höjdes dramatiskt som följd och hushållens köpkraft minskade avsevärt.

Nu kommer ett oväntat besked om hushållens ekonomiska styrka.

“Ny rekordnivå”

Banken SEB fastslår att de svenska hushållens förmögenhet har nått en ny rekordnivå.

– Hushållens förmögenhet når ny rekordnivå, framhåller SEB.

– De svenska hushållens brutto- och nettoförmögenhet ökade under det andra kvartalet 2024.

Kraftig ökning

Det rör sig om en kraftig ökning därtill.

– Hushållens nettoförmögenhet ökade under det andra kvartalet med 587 miljarder kronor, +2,6 procent, och uppgick vid utgången av kvartalet till 23 491 miljarder kronor, meddelar SEB i ett pressmeddelande.

– Värdet på hushållens bruttoförmögenhet steg med 609 miljarder kronor till 28 772 miljarder kronor. Hushållens bruttoförmögenhet har aldrig tidigare varit så stor.

Börsen bidrar

Börsens starka utveckling bedöms vara en bidragande orsak.

– Hushållens förmögenhet fortsätter att trotsa lågkonjunkturen och nådde under andra kvartalet en ny toppnotering på nästan 28 800 miljarder kronor, säger SEB:s privatekonom Américo Fernández.

– En rekordstor skatteåterbäring, som ett resultat av räntetoppen 2023, och en god utdelningssäsong är några av de faktorer som fick förmögenheten att växa under kvartalet.

“Är ett trendskifte"

Fernández menar vidare att med tanke på kommande räntesänkningar så lär utvecklingen fortsätta i samma riktning.

– Efter två år av stigande räntekostnader och en räntekvot som toppade på den högsta nivån sedan finanskrisen 2008 fick hushållen till slut uppleva en nedgång i räntekvoten, säger han.

– Snarare än kraftigt sjunkande räntekostnader återspeglas utvecklingen av stigande disponibel inkomst och en fortsatt låg skuldökningstakt.

– Blickar vi framåt talar Riksbankens räntesänkningar för att nedgången i räntekvoten inte blir en engångsföreteelse utan det trendskifte som hushållen länge väntat på.

Foto: P. Kapischka

Text: Redaktionen

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 21

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperatur på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorolog Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen