EKONOMI: Oväntat bakslag för var tredje pensionär

2025 03 11

Ett stort missnöje breder ut sig bland svenska pensionärer.

Det framhåller Länsförsäkringar som i en ny undersökning har granskat ekonomin bland Sveriges äldre.

Resultatet visar på stor besvikelse.

Hela 33 procent av alla pensionärer slår larm om ett oväntat ekonomiskt bakslag när man slutade arbeta. Pensionen blev helt enkelt sämre än trott.

– Det stora missnöjet bottnar i låga pensionsinkomster för vissa men det har också att göra med att man inte har haft koll på sin pension. Det bidrar till ett gap mellan förväntningar på pensionärslivet och hur det sedan blev, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, i en kommentar till undersökningen.

"Ibland räcker det inte"

Särskilt stort är missnöjet bland kvinnor (40 procent) och låginkomsttagare (53 procent). Många, drygt 40 procent, av pensionärerna som inte sparade privat bekräftar också en stor besvikelse av hur pensionen blev.

– I vissa fall räcker din intjänade pension till det liv du vill leva som pensionär och i andra fall inte. Sätt dig tidigt in i hur din pension väntas bli och om din förväntade pension inte räcker till så är det klokt att sjösätta ett privat pensionssparande, säger Stefan Westerberg.

Räcker inte för en av tre

Enligt samma undersökning menar 22 procent av pensionärerna att de ångrar att de inte sparade mer medan möjlighet fanns.

Lika många anger dock att de inte hade någon sådan möjlighet.

Siffrorna visar också att en av tre upplever att pensionen inte räcker, utan måste förlita sig på eget sparande eller bidrag.

– Det är bra att se över dina pensionsval och ditt eget privata pensionssparande en gång per år. Försök hitta rätt balans mellan risk och avkastning. Om du är ung bör ditt pensionskapital placeras med högre risk så att det har chans att växa.

– När pensionen närmar sig kan det vara klokt att dra ned risken. Men sänk inte risken för mycket och för tidigt, pensionskapitalet ska räcka livet ut och behöver avkastning för att hålla jämna steg med inflationen, säger Stefan Westerberg.

Foto: Anaterate

Text: Redaktionen

Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen