EKONOMI: Oväntat bakslag för Sverige

2023 02 28

Sveriges BNP minskade med 0,9 procent under det fjärde kvartalet av 2022.

Det visar den senaste statistiken från Statistiska centralbyrån, SCB.

Går emot prognosen

Tappet på 0,9 procent är oväntat stort.

Enligt Infronts prognosenkät väntade sig analytikerna en tillväxt på 0,6 procent.

Men så blev det inte.

Sveriges BNP sjönk under det fjärde kvartalet.

– Minskningen märks i många delar av ekonomin med breda nedgångar i näringslivets investeringar och hushållens konsumtion, säger Jessica Engdahl, sektionschef på Nationalräkenskaperna.

Sveriges BNP för helåret 2022 ökade dock med 2,4 procent jämfört med 2021.

Flera faktorer

Utveckling under sista kvartalet 2022:

- Hushållens konsumtion minskade med 0,2 procent. Utgifter för möbler, livsmedel och svensk konsumtion utomlands bidrog till nedgången.

- Den offentliga konsumtionen steg med 0,2 procent. De kommunala myndigheternas konsumtionsutgifter steg med 0,4 procent medan statens konsumtionsutgifter minskade med 0,2 procent.

- Lagerinvesteringarna sänkte BNP-tillväxten med 0,7 procentenheter. Största lagerminskningen skedde bland näringslivets tjänsteproducenter.

- Fasta bruttoinvesteringar minskade med 0,8 procent. Investeringar i byggnader och anläggningar bidrog mest till nedgången.

- Exporten sjönk med 1,0 procent och importen minskade med 1,1 procent. Exportnettot bidrog endast marginellt till BNP.

- Produktionen inom näringslivet minskade med 1,3 procent. De varuproducerande branschernas produktion sjönk med 1,8 procent och de tjänsteproducerande branscherna minskade med 1,0 procent. Produktionen inom de offentliga myndigheterna ökade med 0,7 procent.

- Antalet sysselsatta i hela ekonomin ökade med 0,3 procent. Antalet arbetade timmar i hela ekonomin steg med 0,4 procent och med 0,3 procent inom näringslivet. Arbetsproduktiviteten i näringslivet minskade med 1,6 procent.

- Hushållens reala disponibla inkomster minskade med 2,7 procent jämfört med fjärde kvartalet 2021.

- Den offentliga förvaltningen visade ett underskott på 43 miljarder kronor för fjärde kvartalet 2022. Det fjärde kvartalet 2021 var underskottet 21 miljarder kronor.

Källa: SCB

Fakta BNP

Bruttonationalprodukten, BNP, beräknas genom att man summerar värdet på alla varor och tjänster som produceras i landet.

BNP används som ett mått för att beskriva ekonomisk tillväxt och publiceras kvartalsvis.

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen

Massflykt hotar – ryssarna har fått nog

2026 03 20

Allt fler ryssar sätter ner foten.

Intresset för att lämna Ryssland ökar.

Detta då Moskva bland annat har inlett omfattande nedstängningar av mobilnät som tvingat invånare att återgå till analoga lösningar – en utveckling som väcker oro för att staten ska införa censur, rapporterar Kyiv post.

Internet tystnar

Mobilnät och internet i Moskva har slagits ut, vilket förändrat livet för många invånare över en natt.

Invånare i den ryska huvudstaden har i över två veckor tvingats klara sig utan stabil uppkoppling, något som påverkat allt från kommunikation till handel.

I stället för smartphones har människor återvänt till walkie-talkies, personsökare och papperskartor.

– Sedan avbrotten började har försäljningen av personsökare ökat med 73 procent, enligt Wildberries, Rysslands största återförsäljare.

Företag drabbas hårt när betalningssystem och digitala tjänster slås ut, och förlusterna uppskattas till enorma summor varje dag.

LÄS MER: Ryska specialstyrkor nära finska gränsen

Ryssar överväger flykt

Samtidigt visar data att allt fler ryssar aktivt överväger att lämna landet, visar Google Trends-data.

Detta i takt med att omfattande nedstängningar av mobilt internet och ekonomiska påfrestningar slår mot vardagslivet.

Intresset för sökningar som “lämna Ryssland” ökade kraftigt i början av 2026 och närmar sig nu nivåerna från mobiliseringen hösten 2022.

Den växande oron märks särskilt i storstäderna, där beroendet av digital infrastruktur är som störst.

Lagändringar gör det nu även möjligt för säkerhetstjänster att beordra operatörer att stänga ner mobilnät när som helst.

Myndigheterna svarar

Från officiellt håll försvaras nedstängningarna som nödvändiga åtgärder.

Enligt Kreml syftar de till att skydda landet från ukrainska drönarattacker som utnyttjar mobil- och GPS-nätverk.

– Åtgärderna kommer att fortsätta så länge det är nödvändigt för att säkerställa våra medborgares säkerhet, uppger Dmitrij Peskov, Kremls talesperson.

Men kritiker och branschexperter menar att det finns en annan agenda – att stärka statens kontroll över informationsflödet och isolera Ryssland från det globala internet.

LÄS MER: Ryssland trotsar USA – skickar jättefartyg

Foto: President of Russia Office resp K. Wright

Text: Redaktionen

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 20

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent.

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen