EKONOMI: Ny prognos för svenska räntor

2023 03 14

Det tror Jens Magnusson, chefsekonom på SEB.

– Centralbankerna är nog mindre benägna att höja innan man fått ordning på det här, säger han till SR Ekot.

Cecilia Hermansson, forskare i fastighetsekonomi och finans vid KTH, gör samma bedömning.

–  Det man kan ta med sig gällande boräntor är att det här kan få centralbankerna att bli försiktigare med räntehöjningar på kort sikt om den finansiella oron kvarstår. Det kan bli för problematiskt om börserna faller, säger hon till DN.

Ond spiral

När den amerikanska banken Silicon Valley Bank kraschade under förra veckan var den höga räntan en bidragande orsak.

Bankens kunder tog ut mer pengar från sina konton i takt med att räntan steg i USA.

För att kunna betala ut pengarna var Silicon Valley Bank tvungna att sälja obligationer, men eftersom räntan stigit tvingades banken att sälja med förlust.

Förlustaffärerna skapade en oro för att banken skulle krascha och kunderna började ta ut ännu mer pengar från sina konton, vilket i sin tur ledde till att banken sålde fler obligationer med förlust.

Till slut kastades banken omkull.

Startskottet var alltså den höga amerikanska räntan.

Nya prognoser

Bankkraschen i USA kan få Riksbanken i Sverige att avvakta med kommande räntehöjningar.

Det tror Maria Landeborn,  sparekonom och senior strateg på Danske Bank Sverige. Hon hänvisar till nya prognoser som indikerar att den förväntade kraftiga höjningen av styrräntan i april kommer att utebli.

– Innan det här skedde var förväntningarna att man skulle höja räntan med 0,5 procentenheter. Men det är nu ytterst osannolikt i ett läge där USA redan är i gungning. Man kanske i stället höjer med 0,25 punkter, men vi har även sett vissa prognoser som tyder på att man kan hoppa över en räntehöjning helt och hållet, säger hon till SR Ekot.

Räkna med nya höjningar

Den 26 april väntas Riksbanken ge ett nytt besked om styrräntan i Sverige.  

Även om en lika kraftig höjning, som det tidigare flaggats för, inte är att vänta bör svenska folket stålsätta sig för framtida höjningar.

Det framhåller ekonomiforskaren Camilla Hermansson.

– Jag tror räntorna fortsätter uppåt och att centralbankerna i första hand fokuserar på att få ned inflationen. Det innebär att de kommer fortsätta höja sina styrräntor men möjligen inte lika kraftigt i närtid. Vi får nog räkna med att vi får lite högre boräntor innan vi når toppen, säger hon till DN.

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen