EKONOMI: Ny prognos för svenska räntor

2023 03 14

Bankkraschen i USA kan motverka räntehöjningar i Sverige.

Det tror Jens Magnusson, chefsekonom på SEB.

– Centralbankerna är nog mindre benägna att höja innan man fått ordning på det här, säger han till SR Ekot.

Cecilia Hermansson, forskare i fastighetsekonomi och finans vid KTH, gör samma bedömning.

–  Det man kan ta med sig gällande boräntor är att det här kan få centralbankerna att bli försiktigare med räntehöjningar på kort sikt om den finansiella oron kvarstår. Det kan bli för problematiskt om börserna faller, säger hon till DN.

Ond spiral

När den amerikanska banken Silicon Valley Bank kraschade under förra veckan var den höga räntan en bidragande orsak.

Bankens kunder tog ut mer pengar från sina konton i takt med att räntan steg i USA.

För att kunna betala ut pengarna var Silicon Valley Bank tvungna att sälja obligationer, men eftersom räntan stigit tvingades banken att sälja med förlust.

Förlustaffärerna skapade en oro för att banken skulle krascha och kunderna började ta ut ännu mer pengar från sina konton, vilket i sin tur ledde till att banken sålde fler obligationer med förlust.

Till slut kastades banken omkull.

Startskottet var alltså den höga amerikanska räntan.

Nya prognoser

Bankkraschen i USA kan få Riksbanken i Sverige att avvakta med kommande räntehöjningar.

Det tror Maria Landeborn,  sparekonom och senior strateg på Danske Bank Sverige. Hon hänvisar till nya prognoser som indikerar att den förväntade kraftiga höjningen av styrräntan i april kommer att utebli.

– Innan det här skedde var förväntningarna att man skulle höja räntan med 0,5 procentenheter. Men det är nu ytterst osannolikt i ett läge där USA redan är i gungning. Man kanske i stället höjer med 0,25 punkter, men vi har även sett vissa prognoser som tyder på att man kan hoppa över en räntehöjning helt och hållet, säger hon till SR Ekot.

Räkna med nya höjningar

Den 26 april väntas Riksbanken ge ett nytt besked om styrräntan i Sverige.  

Även om en lika kraftig höjning, som det tidigare flaggats för, inte är att vänta bör svenska folket stålsätta sig för framtida höjningar.

Det framhåller ekonomiforskaren Camilla Hermansson.

– Jag tror räntorna fortsätter uppåt och att centralbankerna i första hand fokuserar på att få ned inflationen. Det innebär att de kommer fortsätta höja sina styrräntor men möjligen inte lika kraftigt i närtid. Vi får nog räkna med att vi får lite högre boräntor innan vi når toppen, säger hon till DN.

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen


“Kan tvingas avsluta kriget” – bomb i rysk tv

2026 03 31

Tonläget har skiftat i rysk tv.

Rysslands fullskaliga anfallskrig är nu inne på sitt femte år.

Sedan årsskiftet har Ukraina gjort framsteg på fronten – och skickar samtidigt drönare mot rysk energiinfrastruktur över hela landet.

Nu säger en militäranalytiker att Ryssland kan tvingas avsluta kriget, rapporterar TV2.

Bomb i rysk tv

Den ryska militäranalytikern Konstantin Sivkov säger i en intervju i rysk tv att den västliga ekonomiska kapaciteten och stödet just nu ger Ukraina ett avgörande övertag.

Enligt Sivkov blir den ekonomiska skillnaden militärt tydlig då de ”väststödda” ukrainska drönarattackerna nu involverar hundratals drönare.

“Kan tvingas avsluta”

Han varnar för att attackerna bara kommer att öka och att Ryssland inte kan producera tillräckligt med luftvärnsrobotar för att matcha dem, vilket gör landet ”dömt till nederlag” och tvunget att avsluta kriget.

För Sivkov kan Ryssland avsluta kriget på två sätt: antingen genom en ”skamfull fred, som väst insisterar på”, eller genom att besegra Ukraina genom en ”strategisk offensiv operation”.

Läs mer: Lagret nästan tömt – guldläge för Iran

Senaste nytt

Samtidigt kommer uppgifter om oro i ryska kretsar.

– Ukrainas operativa och strategiska förmåga att åsamka Ryssland allt högre kostnader skapar en växande oro inom det ryska ultranationalistiska informationsutrymmet, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

“Börjar erkänna”

ISW fortsätter.

– Röster inom det ryska krigsvänliga informationsutrymmet börjar nu erkänna Ukrainas framgångar vid fronten, deras BAI-kampanj (flygbekämpning av mål bakom frontlinjen) på medeldistans och deras anpassningar av drönarkrigföringen, uppger tankesmedjan.

– En framstående rysk ultranationalistisk militärbloggare beklagade sig den 26 mars över att ryska styrkor kommer att vara oförmögna att vända en ogynnsam situation på slagfältet under de kommande månaderna, samt att ”ganska framgångsrika” ukrainska motanfall har avbrutit Rysslands möjligheter att fortsätta med offensiva insatser under 2026.

Läs mer: Putin fast i ”återvändsgränd”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


09mars26

”Sista dagen idag” – Skatteverket uppmanar svenskarna

2026 03 31

Idag är det många svenskar som lär vilja deklarera.

Det är nämligen sista chansen för den som vill ha återbäring i april.

Den som inte väljer att deklarera senast idag – den 31 mars – kommer att få vänta längre innan återbäringen kommer in på kontot.

Sista dagen idag

Skatteverket meddelar att den som vill ha återbäring i april har en sista chans att deklarera idag.

– Sista dagen för att godkänna din deklaration digitalt, utan att ändra eller lägga till någon uppgift, för att ha möjlighet att få ditt besked om slutlig skatt och eventuell skatteåterbäring i april, är 31 mars, meddelar myndigheten.

– Det räknas som en ändring att till exempel lämna in eller ta bort en bilaga till deklarationen.

Detta gäller

Den som senast 31 mars har godkänt sin deklaration i e-tjänsten eller genom att sms:a eller ringa, och som inte har ändrat eller lagt till någon uppgift, kan få sin skatteåterbäring 7-10 april.

Den som har deklarerat senast den 4 maj kan få skatteåterbäringen 9-12 juni om Skatteverket har godkänt uppgifterna.

Läs mer: Jättefynd i Sverige: ”En av Europas största”

Senare datum

Om man inte har fått skatteåterbäringen i april eller juni, till exempel för att man har haft anstånd med att deklarera eller för att Skatteverket har kontrollerat deklarationen, kan man få skatteåterbäringen 4-7 augusti om Skatteverket har godkänt uppgifterna i deklarationen.

– Du som inte tidigare har fått besked om din slutliga skatt eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får din skatteåterbäring 8-11 december om Skatteverket har godkänt uppgifterna i din deklaration, förklarar myndigheten.

49 miljarder kronor

Totalt beräknas 4,9 miljoner svenskar få dela på 49 miljarder kronor, enligt preliminära beräkningar.

Summan väntas dock sjunka efter att bland annat bostads- och värdepappersförsäljningar har deklarerats, rapporterar Dagens industri.

Läs mer: Swedbank har smyghöjt – kunder vet inte om det

Foto: Fialotta Bratt Skatteverket

Text: Redaktionen