EKONOMI: Ny prognos för svenska räntor

2023 03 14

Det tror Jens Magnusson, chefsekonom på SEB.

– Centralbankerna är nog mindre benägna att höja innan man fått ordning på det här, säger han till SR Ekot.

Cecilia Hermansson, forskare i fastighetsekonomi och finans vid KTH, gör samma bedömning.

–  Det man kan ta med sig gällande boräntor är att det här kan få centralbankerna att bli försiktigare med räntehöjningar på kort sikt om den finansiella oron kvarstår. Det kan bli för problematiskt om börserna faller, säger hon till DN.

Ond spiral

När den amerikanska banken Silicon Valley Bank kraschade under förra veckan var den höga räntan en bidragande orsak.

Bankens kunder tog ut mer pengar från sina konton i takt med att räntan steg i USA.

För att kunna betala ut pengarna var Silicon Valley Bank tvungna att sälja obligationer, men eftersom räntan stigit tvingades banken att sälja med förlust.

Förlustaffärerna skapade en oro för att banken skulle krascha och kunderna började ta ut ännu mer pengar från sina konton, vilket i sin tur ledde till att banken sålde fler obligationer med förlust.

Till slut kastades banken omkull.

Startskottet var alltså den höga amerikanska räntan.

Nya prognoser

Bankkraschen i USA kan få Riksbanken i Sverige att avvakta med kommande räntehöjningar.

Det tror Maria Landeborn,  sparekonom och senior strateg på Danske Bank Sverige. Hon hänvisar till nya prognoser som indikerar att den förväntade kraftiga höjningen av styrräntan i april kommer att utebli.

– Innan det här skedde var förväntningarna att man skulle höja räntan med 0,5 procentenheter. Men det är nu ytterst osannolikt i ett läge där USA redan är i gungning. Man kanske i stället höjer med 0,25 punkter, men vi har även sett vissa prognoser som tyder på att man kan hoppa över en räntehöjning helt och hållet, säger hon till SR Ekot.

Räkna med nya höjningar

Den 26 april väntas Riksbanken ge ett nytt besked om styrräntan i Sverige.  

Även om en lika kraftig höjning, som det tidigare flaggats för, inte är att vänta bör svenska folket stålsätta sig för framtida höjningar.

Det framhåller ekonomiforskaren Camilla Hermansson.

– Jag tror räntorna fortsätter uppåt och att centralbankerna i första hand fokuserar på att få ned inflationen. Det innebär att de kommer fortsätta höja sina styrräntor men möjligen inte lika kraftigt i närtid. Vi får nog räkna med att vi får lite högre boräntor innan vi når toppen, säger hon till DN.

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 07

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen