EKONOMI: Många gör samma misstag med sina bankkonton

2024 11 25

SEB:s privatekonom Américo Fernandez riktar en uppmaning.

Privatekonomi kan ofta kännas som ett krångligt ämne och det är ingen ovanlighet att känna sig lite vilse.

Vissa föreslår att det borde införas som ett ämne i skolan för att förbereda barnen för ett liv där man ställs inför många privatekonomiska utmaningar.

Det gäller inte minst efter år av problem - där räntehöjningar och inflation har slagit hårt mot svenskarnas plånböcker.

Många gör missen

SEB:s privatekonom Américo Fernandez vill nu rikta en uppmaning.

Han menar att många gör samma misstag med sina bankkonton - nämligen att ha bufferten på samma konto som de vardagliga utgifterna.

Han uppmanar till att separera buffertkontot från lönekontot.

– Det gör det enklare att hålla koll på hur mycket du har sparat och minskar risken att pengarna försvinner till annat, säger han till TV4.

Blir enklare

Med ett separat buffertkonto, som exempelvis kan benämnas “Rör ej-kontot” eller liknande, blir det enklare att hålla utgifter och buffert isär.

Avanza förklarar att ett buffertkonto är viktigt att ha för att ha pengar ifall man skulle råka ut för oförutsedda utgifter. 

Det kan exempelvis röra sig om en bil som går sönder eller någonting som behöver fixas i lägenheten eller huset.

Så mycket ska du ha

Hur mycket man ska ha på ett buffertkonto är individuellt, men Avanza förklarar att det finns vissa generella riktlinjer.

– Ofta brukar man prata om att en summa på omkring två till tre månadslöner efter skatt passar bra som buffert, framhåller Avanza.

– Men vilken buffert som passar dig beror på hur just din situation ser ut. Är ni flera i hushållet och om ni har hus, bil, husdjur och fritidshus behöver ni troligtvis en större buffert.

Är skillnad

Avanza fortsätter.

– Då finns risken att ni kan råka ut för oförutsedda händelser som att laga vattenskada, byta ut värmepump, reparera bilen eller veterinärkostnader. Om du istället bor själv i en lägenhet och har färre möjliga oförutsedda händelser kan du troligtvis ha lite mindre buffert.

Foto: Rupixen

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2025 10 13

Riksdagens pensionsgrupp har tidigare meddelat att man kommit överens om att införa en kallad ”gas i pensionssystemet”.

Ändringen innebär att överskottet i pensionssystemet ska delas ut till alla som har rätt till pension. Pengar som finns över i systemet ska betalas ut till alla som jobbar och har jobbat.

Nu meddelar pensionsgruppen att utbetalningarna kommer att ske tidigast den 1 januari 2027. Det framgår av ett pressutskick från Socialdepartementet.

Sätter gräns

Överskottet ska börja att betalas ut när tillgångarna i inkomstpensionssystemet överstiger skulderna med mer än 15 procent.

– Under senare år har finanserna stabiliserats och det finns nu i stället ett överskott i inkomstpensionssystemet. För att inte spara onödigt mycket i systemet, utan låta överskott komma pensionärer och pensionssparare till del, kan en gas nu införas, står det i uttalandet från departementet. 

Hur mycket pengar som betalas ut beror på hur mycket personen har jobbat och hur stort överskottet är.

LÄS MER: 150 000 ansökningar – rusning till svensk arbetsplats 

Kritiken: ”Vi hinner dö innan”

Pensionärernas riksorganisation, PRO, tycker att pengarna ska betalas ut direkt. Organisationen anser att balanstalet på 1,15 är för högt.

PRO vill i stället att utbetalningarna ska ske när tillgångarna i inkomstpensionssystemet överstiger skulderna med 10 procent eller mer.

– Det blir orimligt att Sverige har ett rikt pensionssystem men fattiga pensionärer. Det är vi som är pensionärer i dag som har hjälpt till att bygga upp pensionssystemets förmögenhet och då är det dagens pensionärer som också ska få del av överskottet, säger PRO:s ordförande Åsa Lindestam i ett uttalande.

– Att sätta gränsen så högt är inte rimligt. Vi hinner dö innan det blir några pengar! Pensionsgruppen borde gjort som utredningen föreslagit och valt den rimligare nivån, tillägger Lindestam.

LÄS OCKSÅ: Försäljningen av kläder ökar 

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

JUST NU: Kreml hotar Trump – med massiv eskalering

2025 10 13

USA överväger att skicka Tomahawkrobotar till Ukraina.

Långdistansrobotarna har beskrivits som en ”gamechanger” – de har en räckvidd på 250 mil och skulle ge Ukraina kapacitet att slå till mot mål djupt inne på ryskt territorium.

Tomahawkrobotarna har också kapacitet att bära kärnstridsspetsar, vilket Kreml tidigare har kritiserat i starka ordalag.

Nu antyder Dmitrij Medvedev, vice ordförande i det ryska säkerhetsrådet, att Ryssland kommer att svara med kärnvapen på en Tomahawkattack.

I ett inlägg på Telegram skriver Medvedev att det är omöjligt att avgöra om Tomahawkrobotar bestyckats med kärnvapenladdningar eller inte.

– Leveranser av dessa robotar kommer att sluta illa för alla. Framför allt för Trump, framhåller den ryske toppolitikern.

– Hur borde Ryssland reagera? Precis! fortsätter Medvedev, vilket Reuters tolkar som en anspelning på ett möjligt svar med kärnvapen.

”Mycket dramatiskt ögonblick”

Kremls talesperson Dmitrij Peskov antyder också att Ryssland kan svara med kärnvapen.

– Frågan om Tomahawks väcker stor oro. Detta är ett mycket dramatiskt ögonblick, spänningarna eskalerar från alla håll, säger han enligt Iltalehti.

Enligt Peskov kommer Ryssland ”ta hänsyn” till att robotarna har kapacitet att bära kärnstridsspetsar.

– Låt oss föreställa oss att en långdistansrobot avfyras. Vi vet att det kan vara en kärnvapenrobot. Vad ska Ryska federationen tycka om det? Hur borde Ryssland reagera? Militära experter utomlands måste förstå detta, säger han.

LÄS MER: ”Putin är en inträngd råtta” – USA varnar Estland 

FAKTA: Rysslands kärnvapenarsenal

- Ryssland innehar tillsammans med USA drygt 90 procent av världens kärnvapen.

- Landets totala antal beräknas till 5 977 stycken.

- Av världens 12 700 kärnvapen finns mer än 9 400 i militära lager för användning.

- Cirka 3 730 är utplacerad på robotar eller på bombplansbaser. 

- Av dessa är cirka 2 000 amerikanska, ryska, brittiska och franska kärnstridsspetsar som är redo att användas med kort varsel.

- År 2019 uppskattade Totalförsvarets forskningsinstitut att det ryska försvaret har omedelbar tillgång till runt 700 taktiska kärnstridsspetsar. Det vill säga vapen som kan användas i vanliga vapensystem, där konventionella stridsspetsar byts ut mot kärnstridsspetsar.

Källor: Federation of American Scientists resp Totalförsvarets forskningsinstitut

LÄS OCKSÅ: Massiv brand i ryskockuperat område

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen