EKONOMI: Lovande uppgifter för hushållen

2023 10 03

Det ser ut att bli en lugnare ekonomisk vinter än förra året.

Den förra vintern präglades av hårt tryck mot hushållen.

De extrema elpriserna satte ordentlig press på svenska folket, och många hade det kämpigt med räkningarna.

Nu pekar dock uppgifter på att det kommer bli en mindre dramatisk vinter denna gång.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Fyllt på gaslager

En av faktorerna som kan innebära att elpriserna kan bli lägre är att EU har fyllt på sina gaslager.

– Det bådar gott, att vi kanske inte får de här extrema pristopparna som vi fick förra året, säger Energimarknadsinspektionens analytiker Anna Henning till SR.

“Betydligt lägre”

Henning förklarar att det ser betydligt bättre ut i dagsläget vad gäller elpriserna än vad det gjorde för ett år sedan.

Hon menar att det finns anledning att hoppas på lägre elpriser i vinter.

– Vi ser ju att priserna under september låg betydligt lägre än förra året, säger hon.

Stabilt läge

Enligt Energimyndigheten är läget när det kommer till energiförsörjningen i Sverige just nu stabilt.

– Elförsörjningen är i nuläget stabil och risken för effektbrist är låg.

Även situationen vad gäller drivmedel ser ljus ut.

– Energimyndigheten ser positivt på att aktörer redan nu påbörjar återfyllnad av drivmedel till reservkraft och andra drivmedelslager och genomför detta under en längre period för att plana ut en efterfråganstopp senare under året.

Utbyggd produktion

Martin Johansson, som är verksam vid enheten för energisystem vid Energimyndigheten, menar att elproduktionen har byggts ut i såväl Sverige som Europa.

Det innebär att det kommer kunna produceras en större mängd el än vad det gjorde förra året.

Han förklarar också att svenskarna har blivit bättre på att spara el.

– Vi har blivit mer medvetna om volatiliteter i elmarknaden, och vi vet mer om hur man gör för att spara el, säger han till SVT.

– Fler kunder har timpris nu, istället för fast månadspris, så folk är mer aktiva när det handlar om att se över sin elkonsumtion. Folk är mer medvetna om att priserna kan svänga.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


19jan2026

Skattefri ersättning införs i Sverige – ”3 750 kronor i månaden”

2026 01 20

Regeringen och Sverigedemokraterna har enats om att genomföra en omfattande bidragsreform.

Syftet är att få fler svenskar att gå från bidrag till arbetet.

Nu meddelar Tidöpartierna att en del av reformen kommer att utgöras av en så kallad jobbpremie.

Premien kommer att vara tillfällig och består av en skattefri ersättning till människor som fått försörjningsstöd under en viss period, och därefter övergått till anställning och blivit självförsörjande. Som mest kommer den skattefria ersättningen att uppgå till 3 750 kronor per månad och betalas ut under 18 månader.

– Alldeles för många människor i Sverige har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende. Konsekvenserna är förödande, både för den som cementeras in i ett utanförskap och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet. Med en tillfällig jobbpremie ökar incitamenten ytterligare att gå från bidrag till arbete, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

”Ska märka det direkt i plånboken”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) kommenterar också den nya reformen.

–  Vi måste hjälpa människor som har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende att komma tillbaka till arbetslivet och kunna försörja sig själva. Jobbpremien blir ett av regeringens verktyg för att bryta utanförskap och ge människor hopp om en bättre framtid, säger han.

Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt ser den nya jobbpremien som ett viktigt verktyg för att få fler människor i arbete.

– Jobbpremien är ett tydligt steg för att återupprätta arbetslinjen. Den som lämnar bidrag för arbete ska märka det direkt i plånboken. Samhället ska inte längre premiera passivitet framför ansvar och egen försörjning, säger han.

LÄS MER: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar” 

FAKTA: Jobbpremien

För att ha rätt att ta del av den skattefria ersättningen krävs det att man:

- har fått försörjningsstöd utbetalt för varje månad från juli 2025 till december 2025,

- har kontant bruttolön inklusive skattepliktiga förmåner för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser, och

- inte har fått försörjningsstöd utbetalt för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Grönlänningar rusar till butikerna – alla köper samma saker

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


19jan2026

BEKRÄFTAT: Jättesmäll för amerikanska folket

2026 01 19

President Trumps handelstullar betalas nästan uteslutande av det amerikanska folket.

Det visar en ny kartläggning från det välansedda forskningsinstitutet Kiel Institute for the World Economy.

Enligt granskningen betalas Trumps tullar på importerade varor nästan uteslutande av amerikanska företag, deras inhemska kunder och i slutändan amerikanska konsumenter.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kielinstitutet.

”Konsumtionsskatt för amerikaner”

Enligt den omfattande studien betalas endast 4 procent av tullbördan av utländska företag.

Amerikanska importörer betalar 96 procent av tullavgifterna, och tvingas antingen minska sina intäkter eller höja priserna.

I slutändan drabbas konsumenter i USA, som tvingas betala för dyrare varor.

– Tullen fungerar inte som en skatt på utländska producenter, utan som en konsumtionsskatt för amerikaner, framhåller Kielforskarna Julian Hinz, Aaron Lohmann, Hendrik Mahlkow och Anna Vorwig.

LÄS MER: Tidigare Natochefen angriper Trump – ”Gangster”

”Minskade handelsvolymer”

Forskarna har främst fokuserat på Brasilien och Indien, vars export drabbades av höga och omfattande amerikanska tullar förra året. Efter att en tull på 50 procent trädde i kraft sänkte inte brasilianska exportörer sina priser i dollar i någon större utsträckning.

Ett liknande mönster observerades i Indien, som också drabbades av tullar på 50 procent.

Enligt forskarna finns det flera förklaringar till varför exportörerna inte bär en större del av kostnaderna. Det handlar bland annat om deras möjligheter att styra försäljningen till andra marknader.

– Anpassningen sker genom minskade handelsvolymer snarare än genom prissänkningar. Inför valet mellan att bibehålla marginalerna trots lägre försäljning eller att sänka marginalerna för att upprätthålla volymerna tycks de flesta exportörer föredra det förstnämnda, står det i rapporten.

LÄS OCKSÅ: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen