EKONOMI: Kraftig förändring hos hushållen – första gången på tre år

2024 11 28

Efter flera år med kostnadsökningar och stigande räntor ser hushållen ljust på framtiden.

Det visar Konjunkturinstitutets barometer för november. Barometerindikatorn mäter företagens och hushållens syn på ekonomin. Om siffran överstiger 100 är stämningsläget i ekonomin starkare än normalt. När den ligger under 100 är läget svagare än normalt.

Kraftig förändring

Den nya mätningen visar att den optimismen har ökat markant.

Barometerindikatorn landar i genomsnitt på 97,2 i november, en uppgång från oktobers 93,6. För hushållen stiger konfidensindikatorn till 102.

Siffran innebär att hushållens optimism ligger på den högsta nivån sedan december 2021. Den innebär också att optimismen ligger över det historiska genomsnittet.

Länsförsäkringars chefekonom Alexandra Stråberg beskriver uppgången som ”betryggande” och konstaterar att hushållen numera börjar ta över som drivkraft för ekonomin.

– Att hushållen nu tar över som motor i ekonomin är naturligt, givet att inflationen faller och Riksbankens räntesänkningar börjar verka. Det ger hushållen utrymme att öka sin konsumtion, vilket är en förutsättning för att konjunkturen ska stabiliseras, säger Stråberg i ett uttalande.

– Det är positivt att hushållen känner sig tryggare. Deras roll som drivkraft i ekonomin är central för att den svaga konjunkturen ska vända.

Skifte i ekonomin

Konjunkturinstitutets barometer indikerar att ett skifte tar form i svensk ekonomi.

Hushållen börjar ta över efter att industrin hållit emot under en lång period av utmaningar, bedömer Alexandra Stråberg.

– Det är bra att vi redan ser en expansiv finanspolitik för 2024 och att Riksbanken sänker räntorna snabbt. Det ger ekonomin förutsättningar att balansera det här skiftet, säger chefsekonomen.

Trots den ökade optimismen håller hushållen fortsatt i plånboken. Konsumtionen är fortfarande mer återhållsam än normalt. Särskilt undviker hushållen stora inköp som bilar och bostadsrenoveringar.

– Här krävs sannolikt ytterligare tid för att trenden ska vända helt, säger Alexandra Stråberg.

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Ska sänka skatten på pension: Här är beloppet

2026 06 23

Moderaterna lovar att sänka skatten för pensionärer efter en eventuell valseger i höst.

Partiet lovar att pension som tjänats in genom arbete ska beskattas lägre genom ett nytt skatteavdrag.

Utöver det föreslås personer som fortsätter arbeta efter pensionsåldern att få en extra skattesänkning.

Månadsbeloppet

Nu kommenterar SPF Seniorernas pensionsexpert Anna Eriksson förslagen.

Hon välkomnar beskedet, men framhåller att förslagen inte är tillräckligt omfattande.

Enligt Eriksson kommer skattesänkningarna sannolikt ge någon hundralapp mer i plånboken för flertalet pensionärer, rapporterar Senioren.

– Men förslaget höjer inga pensioner och löser inte bristerna i pensionssystemet. Med andra ord är det tyvärr en fortsättning på lappa-laga-lösningar när det gäller pensionerna, vilket har varit ett problem under en längre tid och under olika regeringar, säger pensionsexperten till tidningen.

– Det är förvisso positivt att problemet med att det inte lönar sig att ha arbetat uppmärksammas, men M-förslaget gör det inte tillräckligt lönsamt att ha arbetat jämfört med den som arbetat lite eller inte alls, konstaterar Eriksson.

Kräver total renovering

Anna Eriksson företräder SPF Seniorerna – en av Sveriges största intresseorganisationer för pensionärer.

SPF vill reformera hela pensionssystemet – bland annat genom en höjd pensionsavgift för att stärka den allmänna pensionen.

– Det behövs en höjd pensionsavgift som kommer både dagens och framtidens pensionärer till del, och som finansieras genom en omfördelning inom den befintliga arbetsgivaravgiften. Pensionssystemet bör löpande ses över i sin helhet, i stället för att hanteras genom kortsiktiga lappa och laga-lösningar, framhåller organisationen.

Här är SPF:s huvudsakliga reformförslag:

- Höj pensionsavgiften så att den allmänna pensionen stärks.

- Hela pensionssystemet måste ses över

- Genomför reformer som stärker seniorers ställning på arbetsmarknaden.

LÄS OCKSÅ:

Positivt besked till alla som äger begagnade bilar

2 200 drönare har skickats upp – Zelenskyj avslöjar

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen