EKONOMI: Katastrofläge i Sverige – flera län pekas ut

2023 08 02

Efter de oerhört snabba räntehöjningar som Riksbanken infört till följd av inflationsläget har såväl svenska hushåll som företag påverkats.

Styrräntan har efter en längre tid på låga nivåer klättrat upp till dagens nivå på 3,75 procent.

Nu slår det ekonomiska klimatet hårt mot svenska företag.

Konkurserna skenar, och ökade med hela 49 procent under juli månad.

Konkursnivån är just nu den högsta på tio år, framhåller affärs- och kreditinformationsföretaget UC.

Färre nystarter

Den kraftiga ökningen av antalet konkurser i kombination med störtdykande nystarter inom flera branscher innebär en oroväckande utveckling för svensk ekonomi.

Inom transportsektorn har konkurserna ökat med 200 procent och med 80 procent inom detaljhandeln.

– Konkurserna har fortsatt att explodera under sommarens första månader vilket är mycket oroväckande, särskilt inom branscher såsom hotell- och restaurang och detaljhandeln, säger Johanna Blomé, ekonom hos UC.

Oerhörda siffror

Ökningen vad gäller konkurser syns i hela landet, men flera län har det synnerligen svårt.

På Gotland rör det sig om en ökning om 200 procent i juli, medan siffran i Kalmar län är 300 procent.

Värst är situationen i Jämtland, där konkursökningen är hela 400 procent.

Kan höjas ytterligare

Lars Jonung är professor emeritus vid Lunds universitet, och han menar att räntorna i Sverige varit för låga för länge och att styrräntan kan behöva höjas till 5 procent.

– Vi bör acceptera att vi går från en lågräntemiljö till en högräntemiljö med permanent högre räntor än vi har haft de senaste tio åren, säger han till SvD.

Stor påverkan

Johanna Blomé understryker att ränteläget påverkar företagen i allra högsta grad.

– Det startas ett rekordlågt antal nya företag inom många branscher just nu. Det är få som vågar ta risken att starta nytt till följd av minskade försäljningsvolymer och ökade omkostnader såsom lokaler och räntor.

Foto: J. Appel

Text: Redaktionen

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 13

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

– Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

– Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen