EKONOMI: Hushållen riskerar tråkig överraskning – nu på fredag

2024 04 09

En av dem är Swedbank.

– Vår prognos är att Riksbanken kommer sänka i maj och det skulle innebära att man går före både ECB och Fed. Inflationen har kommit ner och dessutom har svensk ekonomi påverkats mer negativt än andra länder, sade Swedbanks prognoschef Andreas Wallström till Finansliv i mars.

För knappt en månad sedan kom också beskedet många experter tror är avgörande för att så ska ske – nämligen att inflationen sjönk.

Varnar för bakslag på fredag

Men nu, bara ett par dagar innan det sista inflationsbeskedet på fredag inför Riksbankens nästa räntebesked den 8 maj, varnar samma myndighet för att hushållens glada förhoppningar riskerar att grusas.

– Inflationssikterna har fortsatt att förbättras och riskerna för att inflationen ska bita sig fast på för höga nivåer har minskat. Vi närmar oss därför ett läge då behovet att föra en åtstramande penningpolitik minskar, säger Erik Thedéen under ett möte med Nordea och Malmö Börssällskap.

Han tillägger:

– Men riskerna för bakslag finns fortfarande kvar. Inte minst skapar växelkursens utveckling osäkerhet. En svagare krona skulle kunna ge oönskade inflationsimpulser.

Kronan blivit svagare

Så sent som häromveckan backade den svenska kronan igen och försvagades gentemot både euron och dollarn.

Det finns även en del som pekar på att kronan kan försvagas ytterligare framöver.

Om Riksbanken sänker styrräntan innan den amerikanska motsvarigheten Fed och europeiska ECB gör det, så lär euron och dollarn stärkas mot kronan.

Inflationssiffrorna har på sistone kommit in bättre i Sverige än på andra sidan Atlanten, vilket kan innebära att Riksbanken går före Fed.

Kan välja försiktigare linje

Samtidigt flaggar Erik Thedéen för att Riksbanken måste fortsätta följa kronans utveckling. I synnerhet när ledande centralbanker i omvärlden tittar på lättnader på penningpolitiken.

– Men vi ska inte koppla den svenska penningpolitiken direkt till andra centralbankers agerande. Det är inflationstrycket och utsikterna för inflationen här i Sverige som avgör vår penningpolitik.

Riksbanken kan nu, i kontrast till bankernas prognoser, komma att gå försiktigare fram med räntesänkningar istället.

– Osäkerheten talar för gradvisa räntelättnader som ger oss möjlighet att noga följa och analysera hur ekonomin reagerar. Det förbättrar förutsättningarna för att vi ska lyckas med att nå en stabil ekonomisk utveckling med en inflation i linje med vårt mål på 2 procent, säger Erik Thedéen.

LÄS MER: Stor förändring för svenska kronan – “Blir dyrt i sommar”

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 14

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.  

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.  

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen