EKONOMI: Hushållen riskerar tråkig överraskning – nu på fredag

2024 04 09

En av dem är Swedbank.

– Vår prognos är att Riksbanken kommer sänka i maj och det skulle innebära att man går före både ECB och Fed. Inflationen har kommit ner och dessutom har svensk ekonomi påverkats mer negativt än andra länder, sade Swedbanks prognoschef Andreas Wallström till Finansliv i mars.

För knappt en månad sedan kom också beskedet många experter tror är avgörande för att så ska ske – nämligen att inflationen sjönk.

Varnar för bakslag på fredag

Men nu, bara ett par dagar innan det sista inflationsbeskedet på fredag inför Riksbankens nästa räntebesked den 8 maj, varnar samma myndighet för att hushållens glada förhoppningar riskerar att grusas.

– Inflationssikterna har fortsatt att förbättras och riskerna för att inflationen ska bita sig fast på för höga nivåer har minskat. Vi närmar oss därför ett läge då behovet att föra en åtstramande penningpolitik minskar, säger Erik Thedéen under ett möte med Nordea och Malmö Börssällskap.

Han tillägger:

– Men riskerna för bakslag finns fortfarande kvar. Inte minst skapar växelkursens utveckling osäkerhet. En svagare krona skulle kunna ge oönskade inflationsimpulser.

Kronan blivit svagare

Så sent som häromveckan backade den svenska kronan igen och försvagades gentemot både euron och dollarn.

Det finns även en del som pekar på att kronan kan försvagas ytterligare framöver.

Om Riksbanken sänker styrräntan innan den amerikanska motsvarigheten Fed och europeiska ECB gör det, så lär euron och dollarn stärkas mot kronan.

Inflationssiffrorna har på sistone kommit in bättre i Sverige än på andra sidan Atlanten, vilket kan innebära att Riksbanken går före Fed.

Kan välja försiktigare linje

Samtidigt flaggar Erik Thedéen för att Riksbanken måste fortsätta följa kronans utveckling. I synnerhet när ledande centralbanker i omvärlden tittar på lättnader på penningpolitiken.

– Men vi ska inte koppla den svenska penningpolitiken direkt till andra centralbankers agerande. Det är inflationstrycket och utsikterna för inflationen här i Sverige som avgör vår penningpolitik.

Riksbanken kan nu, i kontrast till bankernas prognoser, komma att gå försiktigare fram med räntesänkningar istället.

– Osäkerheten talar för gradvisa räntelättnader som ger oss möjlighet att noga följa och analysera hur ekonomin reagerar. Det förbättrar förutsättningarna för att vi ska lyckas med att nå en stabil ekonomisk utveckling med en inflation i linje med vårt mål på 2 procent, säger Erik Thedéen.

LÄS MER: Stor förändring för svenska kronan – “Blir dyrt i sommar”

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen