EKONOMI: Höjningarna som slår allt elakare

EKONOMI: Flera banker har höjt räntan i dag

2022 10 09

En efter en har de svenska bankerna höjt sina bolåneräntor de senaste dagarna och i dag kom ytterligare höjningar.

Först, på morgonen, signalerade Handelsbanken om höjda bolån, på eftermiddagen följde Länsförsäkringar efter.

Det var efter Riksbankens besked om höjd styrränta nyligen, med en procentenhet till 1,75 procent, som bolåneracet startade. Först ut att tänja på bolånen var SBAB.

Deras chefsekonom Robert Boije förklarar på deras sajt orsaken till höjningarna:

– Globaliseringen har gjort att ländernas kapitalmarknader är nära sammanbundna. Även om räntenivåerna kan skilja sig mellan olika länder tenderar räntorna att röra sig i samma riktning.

Global oro

Han tillägger:

– Vårens kraftiga uppgång för bolåneräntor med längre bindningstider berodde just på att de globala marknadsräntorna steg kraftigt till följd av förväntningar om stigande inflation runt om i världen.

De övriga bankjättarna, Swedbank och SEB, var inte sena att följa efter. Swedbanks expert, Arturo Arques, framhåller även han tuffa tider framgent för dem med bolån:

Osäkert ekonomiskt läge

– Så länge kriget i Ukraina pågår måste vi vara inställda på ett fortsatt osäkert ekonomiskt läge. Inflationen påverkar både räntor och driftskostnader, men även kostnaderna för bensin och mat har stuckit i väg och påverkar boendeekonomin för många just nu. Räkna med en fortsatt högre inflation som kanske toppar på 10 procent innan den sjunker igen.

Var noga innan du byter bank

En och annan kanske går i tankar att byta bank för att komma över lägre ränta. Så enkelt är det inte. Eva Lundström på Konsumenternas bank- och finansbyrå medger att själva bytet är simpelt men ser två fallgropar när bankerna trumfar över varandra:

– Till att börja med ska man ställa frågan – diskuterar vi rabatten eller räntesatsen nu? Säger banken att vi pratar om en rabattsats så är det klart och tydligt. Säger banken att vi pratar om en viss räntesats här, ja då ska man se till att få det skriftligt, säger hon till DN.

Den andra, tillägger hon, är ränteskillnadsersättningen som är omöjlig att förhandla bort.

Foto: A. Taissin

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Delar ut största smockan mot Moskva någonsin

2026 10 12

Donald Trump har det senaste dygnet väckt vrede både i USA och stora delar av Europa.

Bakgrunden är att den amerikanska presidenten ropat ut en påstådd energivapenvila mellan Ryssland och Ukraina och dessutom kommit överens med Moskva om ett avtal värt miljoner ton rysk diesel till USA och världsmarknaden.

Carl Bildt, tidigare stats- och utrikesminister i Sverige, kallar Trumps relation till EU och Storbritannien för en “härdsmälta”.

– Trump agerar som en allierad till Putin, skriver han på X.

Sätter in största smockan hittills

Samtidigt som Trump hävdar att världen ska börja ta emot rysk diesel slår EU näven i bordet mot Moskva.

På måndagen röstar unionens utrikesministrar igenom nästan 1600 nya restriktioner mot Rysslands militära industri, rapporterar Kyiv Independent. Det är det största enskilda tillägget till befintliga sanktioner som någonsin införts, bekräftar EU:s utrikeschef Kaja Kallas.

– Vi gör det betydligt svårare, långsammare och dyrare för Ryssland att producera de vapen som används för att döda ukrainare, säger hon enligt den ukrainska tidningen.

Läs mer: Uppror mot Donald Trump

"Ska inte underskattas"

I och med dagens smocka har nu antalet EU-sanktioner mot Ryssland ökat från ungefär 3 000 till över 4 500. Den nya listan är brett inriktade på branschaktörer som sysslar med allt från varv och flygbolag till elektroniktillverkare, reparationsanläggningar för pansarfordon samt flyg- och rymdföretag.

– De nya listorna verkar ha sammanställts med hjälp av ett ganska generellt kriterium, nämligen deras rätt till subventioner från den ryska regeringen och deras beteckning av den ryska staten som en del av det militärindustriella komplexet, skriver Kyiv Independent.

En högt uppsatt EU-tjänsteman säger även till tidningen att sanktionernas påverkan på berörda aktörers förmåga att göra affärer med tredjeländer inte ska underskattas.

– Särskilt sydostasiatiska länder är ovilliga att riskera att skada relationerna med EU genom att göra affärer med företag som sanktionerats av blocket, säger tjänstemannen.

Läs mer: Stormakt överger Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen