EKONOMI: Glädjebesked väntas i på torsdag

2024 03 26

Swedbank är övertygade om att Riksbanken kommer att inleda en serie av fem räntesänkningar i maj månad.

Än mer optimistiska är Nordea som tror på sex stycken medan SEB förutspår fyra räntesänkningar – men alla tre är överens om det är i maj som Sveriges bolånetagare kan dra sin första suck av lättnad.

Handelsbanken utmärker sig som den mest pessimistiska med en prognos på tre räntesänkningar – och start i juni.

I morgon avgör

Oavsett när Riksbanken kommer att börja sänka räntan kan ett besked på torsdagen vara av helt avgörande betydelse.

Då släpper nämligen Statistiska centralbyrån, SCB, siffrorna för den senaste månadens inflationstakt.

– Den positiva bilden som vi ändå har ligger fast. Vi kommer att se en inflation som faller och går i den riktning Riksbanken behöver, säger Swedbanks chefsekonom Mattias Persson till Dagens Nyheter.

"Har sjunkit"

Och det finns anledning att ha höga förhoppningar.

Riksbanken bekräftar nämligen att inflationen är på väg ned.

– Inflationen har sjunkit de senaste månaderna och är på fastare mark. Vår bedömning är därför att räntetoppen verkar vara nådd, säger riksbankschefen Erik Thedéen.

– Om utsikterna för inflationen fortsätter att vara gynnsamma utesluter vi inte att styrräntan kan sänkas under första halvåret i år.

"På god väg"

Vice riksbankschef Per Jansson instämmer i optimismen.

– Vi är på god väg att få ner inflationen och risken för att den höga inflationen ska bita sig fast har minskat, säger han.

– Inflationstrenderna och prisindikatorerna utvecklas gynnsamt, i både Sverige och omvärlden. Aktiviteten i svensk ekonomi talar för begränsade uppåtrisker för inflationen från efterfrågesidan. Till detta kommer att förtroendet för inflationsmålet är starkt.

Varnar dock för bakslag

Samtidigt varnar Riksbanken för att ta ut segern i förskott.

Det går inte att utesluta bakslag.

– Sådana kan komma från utökade geopolitiska spänningar, en svagare kronkurs eller att normaliseringen av företagens prissättningsbeteende dröjer, säger Per Jansson.

– I ett dåligt scenario där dessa risker materialiseras samtidigt kan effekten på inflationen bli betydande. Penningpolitiken behöver mot den här bakgrunden bedrivas med försiktighet, där varje steg noga prövas och övervägs

SCB:s besked om inflationen väntas komma vid 8-tiden i morgon torsdag.

Foto: Johanna Hanno Riksbanken resp M. Lis

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen