Glädjebesked för många hushåll
2024 03 14
Beskedet som får Swedbank att bli övertygade om att Riksbanken i maj månad kommer att inleda en serie av fem räntesänkningar under året har nu bekräftats.
Än mer optimistiska är Nordea som tror på sex stycken medan SEB förutspår fyra räntesänkningar – men alla tre är överens om det är i maj som Sveriges bolånetagare kan dra sin första suck av lättnad.
Handelsbanken utmärker sig som den mest pessimistiska med en prognos på tre räntesänkningar – och start i juni.
Besked bekräftat
Oavsett när Riksbanken kommer att börja sänka räntan kan ett besked på torsdagen vara av helt avgörande betydelse.
Då släpper nämligen Statistiska centralbyrån, SCB, siffrorna för den senaste månadens inflationstakt.
På torsdagsmorgonen bekräftade myndigheten att inflationen sjunker.
Fallet var större än väntat och innebär att inflationstakten enligt KPI i februari parkerade på 4,5 procent.
En nedgång från 5,4 procent i januari.
– Lägre elpriser bidrog till att boendekostnaderna sjönk i februari, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB.
"Har sjunkit"
Riksbanken insinuerade tidigare i veckan att det var en nyhet man förväntade sig.
– Inflationen har sjunkit de senaste månaderna och är på fastare mark. Vår bedömning är därför att räntetoppen verkar vara nådd, sade riksbankschefen Erik Thedéen.
– Om utsikterna för inflationen fortsätter att vara gynnsamma utesluter vi inte att styrräntan kan sänkas under första halvåret i år.
"På god väg"
Vice riksbankschef Per Jansson instämde i optimismen.
– Vi är på god väg att få ner inflationen och risken för att den höga inflationen ska bita sig fast har minskat, sade han i tisdags.
– Inflationstrenderna och prisindikatorerna utvecklas gynnsamt, i både Sverige och omvärlden. Aktiviteten i svensk ekonomi talar för begränsade uppåtrisker för inflationen från efterfrågesidan. Till detta kommer att förtroendet för inflationsmålet är starkt.
Varnar dock för bakslag
Samtidigt varnar Riksbanken för att ta ut segern i förskott.
Det går inte att utesluta bakslag.
– Sådana kan komma från utökade geopolitiska spänningar, en svagare kronkurs eller att normaliseringen av företagens prissättningsbeteende dröjer, säger Per Jansson.
– I ett dåligt scenario där dessa risker materialiseras samtidigt kan effekten på inflationen bli betydande. Penningpolitiken behöver mot den här bakgrunden bedrivas med försiktighet, där varje steg noga prövas och övervägs.
Foto: M. Lis
Text: Redaktionen
