Glädjebesked för många hushåll

2024 03 14

Än mer optimistiska är Nordea som tror på sex stycken medan SEB förutspår fyra räntesänkningar – men alla tre är överens om det är i maj som Sveriges bolånetagare kan dra sin första suck av lättnad.

Handelsbanken utmärker sig som den mest pessimistiska med en prognos på tre räntesänkningar – och start i juni.

Besked bekräftat

Oavsett när Riksbanken kommer att börja sänka räntan kan ett besked på torsdagen vara av helt avgörande betydelse.

Då släpper nämligen Statistiska centralbyrån, SCB, siffrorna för den senaste månadens inflationstakt.

På torsdagsmorgonen bekräftade myndigheten att inflationen sjunker.

Fallet var större än väntat och innebär att inflationstakten enligt KPI i februari parkerade på 4,5 procent. 

En nedgång från 5,4 procent i januari.

– Lägre elpriser bidrog till att boendekostnaderna sjönk i februari, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB.

"Har sjunkit"

Riksbanken insinuerade tidigare i veckan att det var en nyhet man förväntade sig.

– Inflationen har sjunkit de senaste månaderna och är på fastare mark. Vår bedömning är därför att räntetoppen verkar vara nådd, sade riksbankschefen Erik Thedéen.

– Om utsikterna för inflationen fortsätter att vara gynnsamma utesluter vi inte att styrräntan kan sänkas under första halvåret i år.

"På god väg"

Vice riksbankschef Per Jansson instämde i optimismen.

– Vi är på god väg att få ner inflationen och risken för att den höga inflationen ska bita sig fast har minskat, sade han i tisdags.

– Inflationstrenderna och prisindikatorerna utvecklas gynnsamt, i både Sverige och omvärlden. Aktiviteten i svensk ekonomi talar för begränsade uppåtrisker för inflationen från efterfrågesidan. Till detta kommer att förtroendet för inflationsmålet är starkt.

Varnar dock för bakslag

Samtidigt varnar Riksbanken för att ta ut segern i förskott.

Det går inte att utesluta bakslag.

– Sådana kan komma från utökade geopolitiska spänningar, en svagare kronkurs eller att normaliseringen av företagens prissättningsbeteende dröjer, säger Per Jansson.

– I ett dåligt scenario där dessa risker materialiseras samtidigt kan effekten på inflationen bli betydande. Penningpolitiken behöver mot den här bakgrunden bedrivas med försiktighet, där varje steg noga prövas och övervägs.

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen