EKONOMI: EU på väg att slå till stenhårt mot Ryssland

2025 05 24

EU planerar enligt uppgifter att slå till mot Rysslands finanssektor.

Ryssland står inför ekonomiska utmaningar.

Det utdragna kriget i Ukraina tär på statsfinanserna – och oljepriset har sjunkit till problematiska nivåer för Kreml.

Nu är dessutom EU enligt uppgifter på väg att slå till stenhårt mot landets finanssektor, rapporterar Bloomberg.

Vill koppla bort

Europeiska unionen överväger ett förslag om att koppla bort mer än 20 ryska banker från SWIFT, det globala nätverket för finansiella meddelanden, som en del av sitt kommande 18:e sanktionspaket mot Moskva.

De nya åtgärder som övervägs skulle också omfatta en sänkning av G7-gruppens oljepristak för rysk råoljeexport från 60 dollar till cirka 45 dollar per fat, ett förbud mot Nord Stream-gasledningarna och införande av nya handelsrestriktioner på cirka 2,5 miljarder euro, eller 2,84 miljarder dollar.

Det motsvarar ungefär 27 miljarder svenska kronor.

Även mot skuggflottan

EU förbereder även ytterligare sanktioner mot den ryska skuggflottan.

De överväger också ytterligare restriktioner för långivare som anses stödja Moskvas krigsansträngningar samt den ryska fonden för utländska direktinvesteringar, enligt källor bekanta med saken.

Kriget fortsätter

Samtidigt fortsätter det brutala kriget i Ukraina.

Ryssland gör mindre framsteg längs frontlinjen samtidigt som Ukraina fortsätter att rikta omfattande attacker mot ryska militära mål.

Det uppger tankesmedjan Institute for the Study of War.

Nya attacker

ISW förklarar.

– Den ukrainska generalstaben rapporterade den 23 maj att ukrainska styrkor slog till mot Energiya-företaget i Yelets, Lipetsk oblast, uppger tankesmedjan.

– Chefen för Ukrainian Center for Countering Disinformation, löjtnant Andriy Kovalenko, rapporterade att Energiya-anläggningen producerar kemiska kraftkällor, batterier och andra komponenter för ryska drönare, system för elektronisk krigföring, stridsvagnar, missiler och missilsystem och andra produkter för det ryska försvarsministeriet.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Vägrar skaka hand – bråk i Sveriges riksdag

2025 05 23

Vänsterpartiets riksdagsledamot Nadja Awad hamnade i ordbråk med arbetsmarknadsminister Mats Persson (L) under en debatt i riksdagen.

Efter debatten vägrade Awad att ta ministern i hand.

Detta efter att Persson riktat hård kritik mot Vänsterpartiet i slutet av debatten.

Hårda orden 

Ordbråket startade med att Awad gick till angrepp mot regeringens politik och hävdade att ”Sverige inte är något föredöme” i dag.

– Uppenbarligen så har inte den här regeringen någon som helst övergripande plan. Det finns ingen långsiktighet i hur man ska bereda för ett samhälle med välfärdssatsningar och satsningar på infrastruktur.

– Alla satsningar som den här regeringen pekar på genomförs ju inte. Arbetsmarknadsinsatserna plockas bort, folkhögskolorna genomgår nedskärningar, lönebidraget urholkas och SFI-undervisningen minskas runt om i landet. Det finns en rad olika saker som inte fungerar.

"Borde skämmas" 

Mats Persson gick genast till motangrepp.

– Jag noterar att ledamoten säger att Sverige inte är något föredöme. Jag delar den uppfattningen för det vi har sett i Sverige och i Vänsterpartiet de senaste åren är en utbredd antisemitism och ett judehat som skämmer ut Sverige och skapar oro för många personer i vårt land. 

– Vänsterpartiet har en ledamot som sprider och har spridit antisemitiska budskap och som fortfarande sitter kvar i partistyrelsen. Detta är något som gör att Sverige inte är något föredöme. Vänsterpartiet borde skämmas.

Vägrade skaka hand

Efter sitt slutanförande sträckte Person ut handen till Awad.

Men vänsterpartisten vägrade att ta den.

– Jag skakar inte hans hand, sade hon till talmannen och återvände till sin stol i riksdagen.

Uppmanas att lämna

Ledamoten som Mats Persson syftar på är Vänsterpartiets Lorena Delgado Varas.

Delgado Varas  anklagas för antisemitism – bland annat efter att hon delat en bild i sociala medier som anses ha antisemitisk innebörd. 

Vänsterpartiets partistyrelse har krävd att Delgado Varas ska lämna sina uppdrag.

Men V-toppen vägrar.

Delgado Varas har meddelat att hon inte tänker lämna vare sig sin riksdagsplats eller partiet. Hon kallar bilddelningen för ett misstag och förnekar att hon haft några antisemitiska avsikter. 

Foto: Sveriges riksdag

Text: Redaktionen

Chockräkning väntar hushållen – inte hänt på 30 år

2025 05 21

Den största höjningen av elnätsavgiften på 30 år är ett faktum.

Under 2025 höjs avgiften i snitt med omkring elva procent sett över hela landet.

På flera håll ökar summan på fakturan betydligt mer än så.

Hela fem elnätsbolag höjer med cirka 30 procent vilket slår mot ett antal kommuner runtom i Sverige, visar en ny rapport från Nils Holgersson-gruppen.

– Det är tydligt att 2025 blir ett nytt rekordår för elnätsavgifterna. Även tidigare lågprisområden genomför nu omfattande höjningar. Det tyder på en bred trend att justera upp avgifterna oavsett lokala förutsättningar. Det är en mycket allvarlig utveckling, säger gruppens ordförande Rikard Silverfur i en kommentar.

Här blir det som högst

Årets höjning är den högsta som noterats sedan Nils Holgersson-gruppen började rapportera om elnätsavgifternas utveckling på årsbasis.

Rekord slogs även 2023, med en snittökning på 9,6 procent. I år är motsvarande siffra 10,6 procent.

Värst är höjningen i Mölndal. Kommunens invånare kan se fram emot en höjning på 35,5 procent.

Ronneby, Helsingborg, Bjuv och Ängelholm är andra kommuner där det höjs med omkring 30 procent.

"Är det rimligt?"

Vad som också framgår i rapporten är att jämtländska kommuner betalar de högsta elnätspriserna under året, med pris på 191 öre per kilowattimme. Det är över 50 procent mer än snittet i hela Sverige.

Nils Holgersson-gruppen uppmärksammar också att de stora elnätsjättarna, exempelvis Vattenfall, Eon och Ellevio, sätter samma pris över stora geografiska områden där alla får betala samma oavsett var man bor.

– Elnätsbolagen behöver svara på frågan om det är rimligt att elnätspriset är detsamma i till exempel Malmö som i Ydre, en av de mest glesbefolkade kommunerna i södra Sverige, utan att kunderna får veta varför, säger Rikard Silverfur.

LÄS MER: Så kan du sänka elräkningen med 40 procent

Nya intäktsramar har införts

Det som möjliggör ökningen är att Energimarknadsinspektionen, EI, höjt intäktsramen för elnätsföretagen fram till och med 2027. 

– Elnätsföretagens intäktsramar ska inte vara större än vad som behövs för att täcka kostnader för en ändamålsenlig och effektiv drift, förklarar myndigheten och tillägger:

– Intäktsramarna ska täcka avskrivningar och ge en sådan avkastning på kapitalbasen som behövs för att få tillgång till kapital för investeringar. Det innebär att intäktsramarna ska göra det möjligt för företagen att investera och utveckla elnäten, men samtidigt ge incitament för att det görs på ett kostnadseffektivt sätt.

"Ingen överraskning"

Rikard Silverfur köper inte den förklaringen fullt ut.

– Det är uppenbart att elnätsföretagen försöker använda det ökade utrymmet till fullo. Det är ingen överraskning – vi har länge varnat för att detta skulle ske. Samtidigt visar utvecklingen tydligt att den nuvarande regleringsmodellen inte är hållbar.

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen