SVERIGE: En av tre bolånetagare tvingas till akut åtgärd

2023 09 22

Höjningen sätter många bolånetagare i en svår sits.

Det visar en ny undersökning från storbanken SBAB.

”Inte hållbart i längden”

I undersökningen uppger en av fem bolånetagare med en belåningsgrad på över 50 procent att de kommer att påverkas mycket negativt av höjningen på 25 punkter. 

En tredjedel av bolånetagarna konstaterar att man kommer eller kanske kommer tvingas använda sina sparpengar för att betala räntorna i höst.

En akut åtgärd som påvisar att situationen är allvarlig.

Det menar Linda Hasselvik, SBAB:s privat- och boendeekonom.

– Att så många riskerar att behöva använda sina sparpengar för att betala räntorna är allvarligt då det inte är ekonomiskt hållbart i längden. Dessutom kan konkurrensen om sparpengarna bli hård om också till exempel energikostnaderna stiger igen i höst, säger hon.

SBAB:s ekonom uppmanar bolånetagare, som planerar att ta från sparkontot, att först och främst kontakta sin arbetsgivare och be om skattejämkning.

– Ett sätt att undvika att behöva ta av sparpengarna är att skattejämka om man inte redan gjort det. På så vi får man del av ränteavdraget löpande i stället för som en klumpsumma i samband med nästa års deklaration, framhåller Linda Hasselvik.

Kontakta din bank

Privatekonomen tillägger att det även finns andra åtgärder som pressade hushåll kan vidta.

–  Vi vet av erfarenhet att hushållen in i det längsta betalar sina bolåneräntor, även om ekonomin är knaper. Upplever man svårigheter att få ekonomin att gå runt så bör man utöver skattejämkning ta ett helhetsgrepp kring sin ekonomi, säger hon och fortsätter:

– Se över vilka kostnader som är möjliga att sänka och om det är möjligt att öka intäkterna. Det är också möjligt att kontakta sin bank för rådgivning. I vissa fall, såsom vid sjukdom, föräldraledighet eller arbetslöshet, kan man också få tillfälligt undantag från amorteringskraven.

Foto: Engin Akyurt

Text: Redaktionen

Jättebesked för svenska kronan

2026 04 08

Under 2025 stärktes kronan rejält. På senare tid har ”kronrallyt” dock tappat fart.

Men det är långt ifrån över, menar Bank of America – som förutspår att den svenska valutan kommer att stärkas ytterligare.

Tror på stark krona

Kronan kommer att stärkas mot euron och dollarn till slutet av 2026.

Den bedömningen gör Bank of America, rapporterar EFN.

Enligt bankens bedömning kommer kronan fortsätta stärkas under hela det återstående året.

Prognosen gör gällande att en euro kommer att kosta 10,5 kronor i slutet av 2026.

Dollarn kommer att kosta 8,40 kronor i slutet av året, enligt banken.

– Svenska kronan har varit den bäst presterande valutan bland G10-länderna i år, men vi tror inte att dess uppgång är över. Vi räknar med gynnsamma utvecklingar både i och utanför hemmaplan, skriver banken, enligt kanalen.

Starkare än euroområdet

Banken spår också att Sverige kommer att ha en starkare tillväxt än länderna i euroområdet.

Bland annat kommer EU:s stora försvarssatsningar att gynna svensk ekonomi.

– På hemmaplan förväntar vi oss en starkare tillväxt i Sverige jämfört med euroområdet, givet Sveriges svagare utgångsläge, högre räntekänslighet och en mer konsumtionsinriktade finanspolitik, skriver banken, enligt kanalen.

Bank of America tror också att svenska Riksbanken kommer att vara mer ”hökaktig” än ECB och prioritera att hålla inflationen låg.

Riksbanken lämnade styrräntan oförändrad på 1,75 procent i sitt senaste räntebesked.

Samtidigt framhöll man tydligt att penningpolitiken kommer att anpassas om inflations- och konjunkturutsikterna kräver det.

LÄS OCKSÅ: Pensionärer lockas med rabatt - banken varnar

Två scenarier för räntan

I uttalandet i samband med räntebeskedet uppgav Riksbanken att det å ena sidan finns ett scenario där man kan tvingas höja räntan, till följd av effekterna av kriget i Mellanöstern.

– Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, skrev Riksbanken i sitt uttalande.

Men det finns också ett scenario där man kan behöva sänka räntan.

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet, enligt Riksbanken.

LÄS OCKSÅ: Sveriges bästa sparkonton utsedda - flera har sänkt

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen