SVERIGE: En av tre bolånetagare tvingas till akut åtgärd

2023 09 22

I går, torsdag, höjde Riksbanken som förväntat styrräntan med ytterligare 25 punkter – från 3,75 till 4,0 procent.

Höjningen sätter många bolånetagare i en svår sits.

Det visar en ny undersökning från storbanken SBAB.

”Inte hållbart i längden”

I undersökningen uppger en av fem bolånetagare med en belåningsgrad på över 50 procent att de kommer att påverkas mycket negativt av höjningen på 25 punkter. 

En tredjedel av bolånetagarna konstaterar att man kommer eller kanske kommer tvingas använda sina sparpengar för att betala räntorna i höst.

En akut åtgärd som påvisar att situationen är allvarlig.

Det menar Linda Hasselvik, SBAB:s privat- och boendeekonom.

– Att så många riskerar att behöva använda sina sparpengar för att betala räntorna är allvarligt då det inte är ekonomiskt hållbart i längden. Dessutom kan konkurrensen om sparpengarna bli hård om också till exempel energikostnaderna stiger igen i höst, säger hon.

SBAB:s ekonom uppmanar bolånetagare, som planerar att ta från sparkontot, att först och främst kontakta sin arbetsgivare och be om skattejämkning.

– Ett sätt att undvika att behöva ta av sparpengarna är att skattejämka om man inte redan gjort det. På så vi får man del av ränteavdraget löpande i stället för som en klumpsumma i samband med nästa års deklaration, framhåller Linda Hasselvik.

Kontakta din bank

Privatekonomen tillägger att det även finns andra åtgärder som pressade hushåll kan vidta.

–  Vi vet av erfarenhet att hushållen in i det längsta betalar sina bolåneräntor, även om ekonomin är knaper. Upplever man svårigheter att få ekonomin att gå runt så bör man utöver skattejämkning ta ett helhetsgrepp kring sin ekonomi, säger hon och fortsätter:

– Se över vilka kostnader som är möjliga att sänka och om det är möjligt att öka intäkterna. Det är också möjligt att kontakta sin bank för rådgivning. I vissa fall, såsom vid sjukdom, föräldraledighet eller arbetslöshet, kan man också få tillfälligt undantag från amorteringskraven.

Foto: Engin Akyurt

Text: Redaktionen


Ryskt blodbad – ”Magyars fåglar” slår till

2026 03 18

Ukraina slår rekord i Zaporizjzja och Donetsk.

Sedan årsskiftet har Ukraina radat upp framgångar längs med frontlinjen.

Hundratals kvadratkilometer mark har tagits tillbaka från de ryska styrkorna.

Nu kommer uppgifter om att de ökända “Magyars fåglar” har slagit till mot ryska styrkor – och det rör sig om ett blodbad.

Ryskt blodbad

Robert Brovdi är grundare och befälhavare för en ukrainsk drönarspaningsgrupp.

Han går under smeknamnet ”Magyar”, och hans grupp kallas därför för "Magyars fåglar”.

Nu kommer uppgifter om att Ukrainas obemannade systemstyrkor – bland annat “Magyars fåglar” – har slagit ut 900 ryska soldater på bara ett och ett halvt dygn längs en 100 kilometer lång del av frontlinjen i Donetsk- och Zaporizjzja-regionerna.

“Nytt rekord”

Enligt Brovdi har det varmare vädret lett till att ryssarna tryckt på framåt kring Zaporizjzja och Donetsk.

Men, säger han.

– 900 på ett och ett halvt dygn är något av ett nytt rekord! Bra jobbat, herrar inom USF:s “fågel”-subkultur, säger han enligt Ukrainska Pravda.

– Drönaroperatörer från våra grannbrigader arbetade också häcken av sig. Och försvararna på marken var oslagbara – fienden lyckades inte bryta igenom en enda del under ett och ett halvt dygn på den ovan nämnda sträckan.

Läs mer: Stubb varnar Europa: ”Sanningens ögonblick” är här

Nya attacker

Samtidigt kommer uppgifter om nya ukrainska långdistansattacker.

– Ukrainska styrkor slog sannolikt till mot en rysk flygplansreparationsanläggning i Novgorod oblast natten mellan den 16 och 17 mars, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Filmklipp uppges visa

ISW fortsätter.

– En ukrainsk källa publicerade videomaterial som uppges visa en drönarattack mot anläggningen och uppgav att ryska flygövervakningskanaler rapporterade att två A-50-flygplan för luftburen tidig varning och kontroll befann sig vid anläggningen vid tillfället.

Det är oklart om planen träffades.

Läs mer: Bunker busters har avfyrats

Foto: 414th Separate Unmanned Strike Aviation System Brigade of Ukraine

Text: Redaktionen


18mars26

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Regeringen går nu vidare med förslagen om att stärka kontanternas ställning.

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen