3 november 2025

EKONOMI: Dystert uttalande från toppchef

2023 04 06

Den globala ekonomins tillväxt väntas sakta in ordentligt.

Under de senaste åren har världsekonomin präglats av stora utmaningar.

Coronapandemin, kriget i Ukraina, hög inflation och efterföljande räntehöjningar har ställt till det ordentligt.

Nu uttalar sig den internationella valutafondens chef Kristalina Georgieva om framtidsutsikterna, och menar att den globala ekonomin går mot den långsammaste tillväxten sedan 1990.

– Hittills har vi visat oss vara motståndskraftiga klättrare. Men vägen framåt, och särskilt vägen tillbaka till robust tillväxt, är tuff och dimmig. Repen som håller oss samman kan vara svagare nu än de var för bara några år sedan, säger hon enligt The Guardian.

Svag tillväxt

Världens centralbanker har höjt styrräntan ordentligt vilket lett till att lånekostnaderna ökat kraftigt för hushåll och företag.

I takt med detta spås nu en inbromsning för världsekonomin, och den globala tillväxten bedöms ligga omkring 3 procent de kommande fem åren, den lägsta siffran sedan 1990.

Georgieva menar att efterskalven från pandemin såväl som det pågående kriget i Ukraina är starkt bidragande orsaker.

De flesta ekonomier

Hon understryker även att så många som 90 procent av alla utvecklade ekonomier kan komma att uppleva en nedgång i tillväxttakten detta år.

Aktiviteten i USA och Europa bedöms ha slagits hårt av de höjda räntorna.

Dock förklarar hon att centralbankerna måste fortsätta kampen mot inflationen.

– Det kan inte finnas en robust tillväxt utan prisstabilitet, och inte heller utan finansiell stabilitet. Och i dessa dagar behöver båda politikernas uppmärksamhet, säger Georgieva.

Viktigt forum

Sveriges riksbank beskriver den internationella valutafonden som ett “viktigt forum” för det internationella samarbetet.

Valutafonden har ansvar över att bevaka medlemsländernas ekonomier och arbeta för ekonomisk tillväxt och stabilitet i världen.

Många länder

Många länder har behövt höja styrräntan på grund av inflationen.

I Sverige har den på kort tid nått 3,0 procent, någonting som försvårar det ekonomiska läget för många.

Foto: J. Appel

Text: Redaktionen

29 november 2025

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen


29nov2025

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen