EKONOMI: Digra fallskärmar och stora löneökningar

2022 10 25

– Det är vanligare att före detta ministrar söker ersättning än att de avstår, påpekar Björn Länsisyrjä, sekreterare i nämnden, för Expressen som har tagit del av ex-ministrarnas ansökningar till statsrådsarvodesnämnden.

Arvoden fastställs av nämnd

Statsrådens arvoden fastställs av Statsrådsarvodesnämnden, som är en myndighet under riksdagen. Arvodet omprövas i regel en gång per år.

För statsministern är arvodet 184 000 kronor per månad och för övriga statsråd 145 000 kronor per månad. Det framgår på regeringens hemsida. Dock, står också att läsa, ett statsråd som också är riksdagsledamot, får inte arvode för riksdagsuppdraget under statsrådsperioden.

När samtliga 23 ministrar nu slutar sina statsrådstjänster ansöker de alltså om avgångsersättning. Normalt är att avgångsersättningen betalas under högst ett år.

Tidigare statsministern, Magdalena Andersson, söker om 145 000 kronor i månaden, vilket betyder 1 740 000 kronor, enligt tidningen.

De som återgår till en riksdagsplats har ansökt om ersättning motsvarande 71 500 kronor i månaden. Tillvägagångssättet är helt enligt regelverket, framgår på regeringens hemsida, men beloppen ska ändå kontrolleras och godkännas av arvodesnämnden.

Rejäl arvodesökning i Norrtälje

Det är inte bara dessa politiker som är i fokus i dagarna. Även de i Norrtälje kommun är under lupp. När de styrande partierna vid måndagens fullmäktige presenterade att kommunstyrelsens ordförande ska få ett arvode som motsvarar 60 procent av statsministerns arvode, reagerade oppositionen kraftfullt. Normalt är att den posten ska ge 60 procent av vad ordinarie ministrar arvoderas med.

Det ger kommunstyrelseordförande Bino Drummond (M) en löneökning från 87 000 till 110 400 kronor i månaden. Det berättar Norrtälje Tidning. När tidningen ber ordföranden kommentera det hela hänvisar han till partikollegan Staffan Tjörnhammar.

– Det är klokt av fullmäktige att välja att uppvärdera politiskt arbete, framhåller han.

Och tillägger:

– Vi har sett att det har funnits en brist i arvodet, vilket inte har skapat bra förutsättningar, säger han till tidningen.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Jätteökning mellan Sverige och USA

2026 06 17

Förra året minskade exporten med 9,2 procent, rapporterar analysföretaget Dun & Bradstreet.

Samtidigt noteras en kraftig ökning mellan Sverige och USA inom ett annat område. 

Den svenska importen från USA ökade med hela 20,3 procent.

Den uppseendeväckande ökningen kopplas också till Donald Trumps handelstullar.

– Vi ser i datan att många bolag agerade proaktivt genom att tidigarelägga sina inköp från USA och bygga upp lager innan tullar och osäkerhet slog igenom, säger Theodora Papadimitropoulou, expert på globala leveranskedjor, Dun & Bradstreet.

Papadimitropoulou bedömer att det rör sig om en tillfällig ökning.

– Efter den initiala uppgången minskade importandelen från USA, vilket tyder på att företag successivt började se sig om efter alternativa leverantörer, säger hon.

Andra marknader

Samtidigt som Sveriges export till USA minskar ökar den till andra länder. Bland annat noteras uppgångar till Danmark (2,3 procent) och Polen (5,2 procent).

Sveriges totala export ökade med 0,8 procent under fjolåret, trots nedgången på den amerikanska marknaden.

– Det här är en tydlig omfördelning av handeln. Exporten till USA minskade, samtidigt som exporten till andra marknader ökade – vilket tyder på att svenska företag i viss utsträckning behöll sina volymer men lyckades styra om sin försäljning, kommenterar Theodora Papadimitropoulou.

– Europa blev ett naturligt alternativ när osäkerheten ökade, men det innebär också att fler företag nu konkurrera på samma marknader, vilket på sikt kan pressa marginalerna.

ANDRA LÄSER: Viktig uppmaning till bilister – gäller nu på torsdag

Ädelmetaller och flygdelar  

Under 2025 ökade den svenska exporten av produkter med ett högt ekonomiskt värde – så kallade högvärdiga varor.

Exempelvis ökade exporten av ädelmetaller och flygkomponenter med 49,7 respektive 38,5 procent.

Samtidigt minskade exporten av många cykliska industrivaror som är beroende av det allmänna ekonomiska läget. Nedgångar noteras bland annat för fordon (−10,3 procent) och mineralbränslen (−15,6 procent).

–  Svenska företag befann sig i ett dubbelt läge. De var fortsatt beroende av amerikanska insatsvaror, särskilt inom avancerad teknik, samtidigt som de minskade sin försäljning till USA. Det visar hur svårt det är att snabbt ersätta vissa leverantörskedjor, säger Theodora Papadimitropoulou.

– Samtidigt ser vi att bolag justerar både vad de säljer och var de säljer det – mot mer högvärdiga produkter och mer stabila marknader. De företag som lyckas framåt är de som klarar att både minska sin risk och behålla sin flexibilitet.

LÄS OCKSÅ: Nytt krav för körkort – ska testas på elbilar

Foto: Official White House Photo by Andrea Hanks resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen