EKONOMI: Digra fallskärmar och stora löneökningar

2022 10 25

– Det är vanligare att före detta ministrar söker ersättning än att de avstår, påpekar Björn Länsisyrjä, sekreterare i nämnden, för Expressen som har tagit del av ex-ministrarnas ansökningar till statsrådsarvodesnämnden.

Arvoden fastställs av nämnd

Statsrådens arvoden fastställs av Statsrådsarvodesnämnden, som är en myndighet under riksdagen. Arvodet omprövas i regel en gång per år.

För statsministern är arvodet 184 000 kronor per månad och för övriga statsråd 145 000 kronor per månad. Det framgår på regeringens hemsida. Dock, står också att läsa, ett statsråd som också är riksdagsledamot, får inte arvode för riksdagsuppdraget under statsrådsperioden.

När samtliga 23 ministrar nu slutar sina statsrådstjänster ansöker de alltså om avgångsersättning. Normalt är att avgångsersättningen betalas under högst ett år.

Tidigare statsministern, Magdalena Andersson, söker om 145 000 kronor i månaden, vilket betyder 1 740 000 kronor, enligt tidningen.

De som återgår till en riksdagsplats har ansökt om ersättning motsvarande 71 500 kronor i månaden. Tillvägagångssättet är helt enligt regelverket, framgår på regeringens hemsida, men beloppen ska ändå kontrolleras och godkännas av arvodesnämnden.

Rejäl arvodesökning i Norrtälje

Det är inte bara dessa politiker som är i fokus i dagarna. Även de i Norrtälje kommun är under lupp. När de styrande partierna vid måndagens fullmäktige presenterade att kommunstyrelsens ordförande ska få ett arvode som motsvarar 60 procent av statsministerns arvode, reagerade oppositionen kraftfullt. Normalt är att den posten ska ge 60 procent av vad ordinarie ministrar arvoderas med.

Det ger kommunstyrelseordförande Bino Drummond (M) en löneökning från 87 000 till 110 400 kronor i månaden. Det berättar Norrtälje Tidning. När tidningen ber ordföranden kommentera det hela hänvisar han till partikollegan Staffan Tjörnhammar.

– Det är klokt av fullmäktige att välja att uppvärdera politiskt arbete, framhåller han.

Och tillägger:

– Vi har sett att det har funnits en brist i arvodet, vilket inte har skapat bra förutsättningar, säger han till tidningen.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

”8 000 kronor mer i månaden” – stor förändring för pensionärer

2026 08 04

Det visar pensionsbolaget Alectas årliga inkomststudie.

Enligt undersökningen har pensionärer i dag betydligt mer pengar att röra sig med än för tio år sedan.

–  Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder typiskt sett 8 000 kr mer i månaden att röra sig med efter skatt jämfört med 67-åringar för tio år sedan, framhåller Alecta.

Samtidigt ökar andelen så kallade jobbonärer. I åldersgruppen 66 år eller äldre arbetar i dag en halv miljon personer i någon utsträckning. Bland 66–70-åringar har omkring 40 procent inkomster från sitt arbete.

Flera tusenlappar

Alectas studie bygger på inkomstuppgifter från Statistikmyndigheten SCB för samtliga tre miljoner svenskar som är 55 år eller äldre. Uppgifterna har kompletterats med en enkät om vardagsekonomin bland omkring 1 200 personer i åldern 67–75 år.

– Vi har gjort vår inkomststudie i snart tio års tid och sett hur nyblivna pensionärers inkomster ökat samtidigt som andelen fattiga minskat. Vid 67 års ålder hade personer födda 1957 typiskt sett 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med jämfört med vad 67-åringar hade för tio år sedan, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

– Nytt för i år är att vi låtit göra en undersökning där dagens pensionärer själva får berätta vad de tycker om sin tillvaro – och många är faktiskt nöjda, fortsätter han.

ANDRA LÄSER: Trippelattack mot Ryssland – Moskva i lågor 

9 av 10

Enligt enkäten är 9 av 10 (87 procent) av de svarande ganska eller mycket nöjda med sin nuvarande ekonomi.

Bland jobbonärer är siffran ännu högre – 93 procent svarar att de är granska eller mycket nöjda med sin ekonomi.

Ekonomin är dock inte den viktigaste frågan för pensionärerna. På frågan om vad som är viktigast i livet svarar 79 procent att god hälsa är viktigast, medan 75 procent lyfter fram nära relationer. En god ekonomi kommer på tredje plats med 57 procent.

– Det finns många pensionärer som har det kämpigt med ekonomin. Men hur vi pratar om pension och hur vi porträtterar äldre har stor betydelse, säger Staffan Ström.

– Den typiska pensionären är inte fattig, grå och förbrukad som många tycks tro utan är nöjd med sin ekonomi, lever i stort sett som han eller hon vill och känner sig trygg inför sin ekonomiska framtid. Det är roligt att se att många äldre målar upp en så hoppfull bild när de själva beskriver sin tillvaro.

LÄS OCKSÅ: Värsta sedan 2002 – Ukraina stoppar Ryssland

Foto: Franz26

Text: Redaktionen