EKONOMI: Digra fallskärmar och stora löneökningar

2022 10 25

– Det är vanligare att före detta ministrar söker ersättning än att de avstår, påpekar Björn Länsisyrjä, sekreterare i nämnden, för Expressen som har tagit del av ex-ministrarnas ansökningar till statsrådsarvodesnämnden.

Arvoden fastställs av nämnd

Statsrådens arvoden fastställs av Statsrådsarvodesnämnden, som är en myndighet under riksdagen. Arvodet omprövas i regel en gång per år.

För statsministern är arvodet 184 000 kronor per månad och för övriga statsråd 145 000 kronor per månad. Det framgår på regeringens hemsida. Dock, står också att läsa, ett statsråd som också är riksdagsledamot, får inte arvode för riksdagsuppdraget under statsrådsperioden.

När samtliga 23 ministrar nu slutar sina statsrådstjänster ansöker de alltså om avgångsersättning. Normalt är att avgångsersättningen betalas under högst ett år.

Tidigare statsministern, Magdalena Andersson, söker om 145 000 kronor i månaden, vilket betyder 1 740 000 kronor, enligt tidningen.

De som återgår till en riksdagsplats har ansökt om ersättning motsvarande 71 500 kronor i månaden. Tillvägagångssättet är helt enligt regelverket, framgår på regeringens hemsida, men beloppen ska ändå kontrolleras och godkännas av arvodesnämnden.

Rejäl arvodesökning i Norrtälje

Det är inte bara dessa politiker som är i fokus i dagarna. Även de i Norrtälje kommun är under lupp. När de styrande partierna vid måndagens fullmäktige presenterade att kommunstyrelsens ordförande ska få ett arvode som motsvarar 60 procent av statsministerns arvode, reagerade oppositionen kraftfullt. Normalt är att den posten ska ge 60 procent av vad ordinarie ministrar arvoderas med.

Det ger kommunstyrelseordförande Bino Drummond (M) en löneökning från 87 000 till 110 400 kronor i månaden. Det berättar Norrtälje Tidning. När tidningen ber ordföranden kommentera det hela hänvisar han till partikollegan Staffan Tjörnhammar.

– Det är klokt av fullmäktige att välja att uppvärdera politiskt arbete, framhåller han.

Och tillägger:

– Vi har sett att det har funnits en brist i arvodet, vilket inte har skapat bra förutsättningar, säger han till tidningen.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen