EKONOMI: Chockfaktura skickas ut till många hushåll med bil

2023 04 25

Fakturor med tillägg i tusenkronorsklassen drabbar nu många bilister i Sverige.

Det handlar om hushåll som äger sin bil i form av ett leasingavtal – det vill säga att man hyr bilen från en bilförsäljare under ett visst antal år.

Ett stort antal kunder har fått se sina fakturor öka med uppemot 1 000 kronor per månad, rapporterar Sveriges Radio.

Det vill säga helt andra summor än vad som var fallet när avtalet inleddes och som många leasingtagare inte har planerat för.

Kostar att bryta avtal

Anledningen till den anmärkningsvärda kostnadsökningen beror på att Riksbankens ränteökning nått tre procent.

– Bryta leasingavtal i förtid går att göra, men tyvärr kostar det ofta lite pengar, säger Emil Ellertz, försäljningschef på Bilhallen i Sundsvall.

Anmälningar ökat med 300 procent

Leasingräntan är en avgift som räknas in i det avtal som skrivs mellan leasingtagare och bilförsäljaren.

Det görs på det sättet eftersom att finansbolaget, som är den som äger bilen, har lånat pengar av Riksbanken för att köpa bilen av leverantörerna.

Men det framgår inte alltid att räntan är rörlig, vilket har fått missnöjet bland kunder att fullständigt skjuta i höjden.

300 procent har anmälningarna till Allmänna reklamationsnämnden, ARN, ökat sedan förra året.

– Vi tycker att det är jättetråkigt men försöker hjälpa våra kunder så gott det går, säger Emil Ellertz till radion.

Enorm intresseökning

Att privatleasa sin bil har växt enormt i popularitet de senaste åren. Under en tioårsperiod ökade andelen från 5 till 51 procent och enbart mellan 2020 och 2021 ökade privatleasingen med 22 procent, enligt Expressen.

– Särskilt stark är privatleasingen på elbilsmarknaden, hela 68 procent av alla nyregistrerade elbilar 2021 privatleasades, framhåller tidningen.

Största aktören

Störst på privatleasing i Sverige under 2021 var Kia. Av företagets totala försäljning utgjordes 72 procent av privatleasing.

– Vi utvecklar hela tiden fler möjliga alternativ för kunden att äga eller leasa sin bil, men tror fortsatt att olika former av privatleasing kommer att vara det som våra kunder väljer i hög grad, säger Kias kommunikationschef David Lilja.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen

Ryskt jättehot mot Sverige

2025 04 29

Rysslands tidigare president Dmitrij Medvedev säger att Natos nyare medlemmar har blivit måltavlor för ryska attacker.

De länder som nyligen anslutit till Nato har automatiskt blivit måltavlor för de ryska väpnade styrkorna, hävdar Medvedev enligt den ryska nyhetsbyrån Tass.

Enligt ex-presidenten kan Ryssland svara med ”vedergällningsattacker”, som ”till och med” kan involvera kärnvapen.

"Mål för våra väpnade styrkor"

Tass rapporterar att Medvedev syftar på Natos senaste medlemmar – Sverige och Finland.

– Den alliansfria statusen gav dem (Sverige och Finland, reds. anm.) internationella förmåner, med tanke på deras geopolitiska position och många andra faktorer, säger Medvedev, som numera är vice ordförande i Rysslands säkerhetsråd.

Ex-presidenten utfärdar sedan ett direkt militärt hot mot både Sverige och Finland.

– Nu är de del av ett block som är fientligt mot oss, vilket innebär att de automatiskt blivit ett mål för våra väpnade styrkor. Det kan handla om potentiella vedergällningsattacker, till och med inslag av kärnvapenkomponenter, eller förebyggande åtgärder inom ramen för vår militärdoktrin, säger Medvedev.

Den svenska regeringen har inte kommenterat det ryska hotet.

Danmark har varnat

Det danska försvarets underrättelsetjänst, FE, har tidigare varnat för att Ryssland kan komma att hota Sverige och Finland med kärnvapen.

– Ryssland kommer försöka avskräcka Sverige och Finland från att låta Nato etablera militär infrastruktur som till exempel materialdepåer, långdistansvapen och kärnvapen i de två länderna, framhöll FE i februari.  

– Ryssland kommer främst att försöka uppnå detta med skarp retorik mot Sverige och Finland, som också kan innehålla hot om att använda kärnvapen mot dem.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Anmäl alla du ser – samtliga bilister i Sverige uppmanas

2025 04 28

En särskild uppmaning gäller i trafiken från och med 1 maj.

Anmäl alla dåliga vägar du ser.

Så lyder instruktionen från Riksförbundet M Sverige till landets bilister.

Det är dags för Nationella Potthålsveckan, som varar mellan 1 och 7 maj, då omfattande krafttag görs för att förbättra vägarna i hela Sverige.

– Vi uppmuntrar alla att ta sig tiden att göra en anmälan under potthålsveckan. Även om det kan kännas som att inget händer är detta ett viktigt verktyg, säger Jacob Sidenvall, pressekreterare på M Sverige, i ett uttalande på måndagen.

En anmälan ska ofta gå till antingen Trafikverket eller kommunen.

Blivit vardag

Branschorganisationen understryker att mer än var fjärde statlig väg bedöms vara i dåligt skick.

Pottenhålen är en av anledningarna.

– Det är inte konstigt att potthål och vägskador blivit vardag för många människor. Men så måste det inte vara. Med potthålsveckan hoppas vi att bryta uppgivenheten, säger Jacbo Sidenvall.

Och enligt M Sverige är förutsättningarna att bli av med besvären bättre än på länge.

– Det handlar om att hjälpas åt för att lyfta vägnätet till en bra standard. Med Trafikverkets nya uppdrag finns goda förutsättningar för att skadorna åtgärdas snabbare.

Stor olycksrisk

Det finns flera risker med potthål på vägarna.

Risken för olyckor ökar när kontakt mellan asfalt och däck avbryts. Dessutom är själva undanmanövreringen när bilförare försöker styra förbi hålen ett moment som också höjer risken för olyckor.

– Vägskador tar också uppmärksamheten från trafiksituationen. Den ständiga avläsningen av omgivningarna som är så viktig för säker körning bryts när vägbanan inte håller måttet, säger Jacob Sidenvall.

– Dessutom blir man dåsig av att köra på ojämna och högljudda vägar.

Löftet: vägarna ska bli bättre

Regeringen gick i höstas fram med ett ökat anslag för vägar. Det inkluderar bland annat ett underhåll som ska möjliggöra att laga och förebygga potthål.

Förra månaden gick infrastrukturplaneringen in i en ny fas när Trafikverket fick uppdraget att föreslå en övergripande nationell plan för perioden 2026-20237.

– Transportsystemet ska vara robust och effektivt och varje trafikslags fördelar ska utnyttjas på bästa sätt. Regeringen satsar stort på underhåll av vägar och järnvägar, men också på nya investeringar, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD).

Foto: H. Berg

Text: Redaktionen