EKONOMI: Chockfaktura skickas ut till många hushåll med bil

2023 04 25

Fakturor med tillägg i tusenkronorsklassen drabbar nu många bilister i Sverige.

Det handlar om hushåll som äger sin bil i form av ett leasingavtal – det vill säga att man hyr bilen från en bilförsäljare under ett visst antal år.

Ett stort antal kunder har fått se sina fakturor öka med uppemot 1 000 kronor per månad, rapporterar Sveriges Radio.

Det vill säga helt andra summor än vad som var fallet när avtalet inleddes och som många leasingtagare inte har planerat för.

Kostar att bryta avtal

Anledningen till den anmärkningsvärda kostnadsökningen beror på att Riksbankens ränteökning nått tre procent.

– Bryta leasingavtal i förtid går att göra, men tyvärr kostar det ofta lite pengar, säger Emil Ellertz, försäljningschef på Bilhallen i Sundsvall.

Anmälningar ökat med 300 procent

Leasingräntan är en avgift som räknas in i det avtal som skrivs mellan leasingtagare och bilförsäljaren.

Det görs på det sättet eftersom att finansbolaget, som är den som äger bilen, har lånat pengar av Riksbanken för att köpa bilen av leverantörerna.

Men det framgår inte alltid att räntan är rörlig, vilket har fått missnöjet bland kunder att fullständigt skjuta i höjden.

300 procent har anmälningarna till Allmänna reklamationsnämnden, ARN, ökat sedan förra året.

– Vi tycker att det är jättetråkigt men försöker hjälpa våra kunder så gott det går, säger Emil Ellertz till radion.

Enorm intresseökning

Att privatleasa sin bil har växt enormt i popularitet de senaste åren. Under en tioårsperiod ökade andelen från 5 till 51 procent och enbart mellan 2020 och 2021 ökade privatleasingen med 22 procent, enligt Expressen.

– Särskilt stark är privatleasingen på elbilsmarknaden, hela 68 procent av alla nyregistrerade elbilar 2021 privatleasades, framhåller tidningen.

Största aktören

Störst på privatleasing i Sverige under 2021 var Kia. Av företagets totala försäljning utgjordes 72 procent av privatleasing.

– Vi utvecklar hela tiden fler möjliga alternativ för kunden att äga eller leasa sin bil, men tror fortsatt att olika former av privatleasing kommer att vara det som våra kunder väljer i hög grad, säger Kias kommunikationschef David Lilja.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Handla med kontanter – uppmaning till hela Sverige nästa vecka

2025 11 20

Årets största shoppingvecka står för dörren.

På måndag inleds reaperioden Black Week och den 28 november är det dags för årets största shoppingdag, Black Friday.

Men alla tänker inte hoppa på reatåget.

Organisationerna Kontantupproret, Hela Sverige Ska Leva, Småföretagarna och Positiva Pengar ut lanserar en alternativ kampanj: ”Lokala Veckan”.

Syftet är att få så många som möjligt att låta bli att nätshoppa under Black Week och i stället stödja den lokala handeln och den egna kommunen.

Dessutom uppmanas alla svenskar att handla med kontanter under ”Lokala Veckan”.

– Tillsammans med flera folkrörelser och organisationer lanserar vi Lokala Veckan. Det betyder att i stället för Black Week-shopping på nätet så vill vi att alla ska gå till sin lokala affär och handla med kontanter. Då får inte heller storbankerna ytterligare tillskott i sina vinstkassor och pengarna stannar i lokalsamhället, säger Björn Eriksson, ordförande Kontantupproret.

”Hållbart, lokalt och kontant”

Louise Kroon, ledamot i styrelsen för Småföretagarnas Riksförbund, välkomnar initiativet.

– Vi småföretagare står bakom kampanjen och uppmanar allmänheten att handla hållbart, lokalt och kontant, säger hon.

LÄS MER: Så många svenskar tänker handla under Black Week

”Den mest kraftfulla protest du kan göra”

Organisationerna påpekar att näthandelsjättarna och storbankerna gör rekordvinster under Black Week – samtidigt som lokala butiker går på knäna.

– Att handla kontant är faktiskt den mest kraftfulla protest du kan göra mot storbankernas övervinster. De kammar hem miljarder på kortavgifter, räntor, BankID och Swish. Kontanter är det enda statligt utgivna betalningsmedel vi konsumenter kan välja i dag, säger Samuel Färdow Kazen, kampanjledare Positiva Pengar.

– Ju mer kontanter vi använder, desto mindre bankvinster och mer vinst till statskassan och lokala företag, tillägger han.

Irene Oskarsson, ordförande för Hela Sverige Ska Leva, gör samma bedömning.

– Handlar vi kontant i riktiga butiker tänker vi efter noggrannare innan vi köper. Pengarna fortsätter cirkulera i närområdet och skapar jobb och skatteintäkter där vi bor, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Bransch skriker efter personal – här finns jobben

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen