EKONOMI: Bekräftat – kraftig förändring för pensionärer

2023 09 25

Under 2023 väntas de genomsnittliga utgifterna för en  pensionärs boendekostnader, mat, hushållskostnader och el uppgå till totalt 14 065 kronor per månad.

En bekräftad ökning jämfört med 2022 och 2021.

Det visar en ny sammanställning av Länsförsäkringar.

– Det är 1 891 kronor mer än ifjol och sammanlagt 3 490 kronor mer än under 2021, framhåller försäkringsbolaget i ett pressmeddelande.

Om pensionärshushållen dessutom innehar en bil stiger utgifterna rejält – från 14 065 kronor per månad till 16 985 kronor per månad.

Boven i dramat

De höga räntorna pekas ut som den stora boven i dramat.

– Den stora bulken av kostnaderna utgörs av livsmedel men det är räntorna som bidrar mest till kostnadsökningarna, förklarar Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar.

Enligt Länsförsäkringars beräkningar lägger ett genomsnittligt singelhushåll 103 procent av pensionen på boendekostnader, mat, hushållsutgifter och el.

En kraftig ökning jämfört med fjolåret och 2021.

– Det är 12 procentenheter mer än under 2022, och jämfört med 2021 handlar det om 20 procentenheter, framhåller försäkringsbolaget.

Kritiserar regerings skattesänkning

Regeringen har föreslagit att skatten ska sänkas för alla pensionärer.

Skattesänkningen uppgår till två miljarder kronor.

– Sammantaget med den indexering av grundavdraget som görs årligen innebär detta att en pensionär med en pension på 25 000 kronor i månaden får 3 400 kronor mer i plånboken varje år, uppger regeringen på sin hemsida.

Länsförsäkringars privatekonom Trifa Chireh dömer ut satsningen.

Hon anser att skattesänkningen är otillräcklig eftersom utgiftshöjningarna intecknar en stor del av pensionerna.

– Det här verkar inte regeringen ta hänsyn till i årets höstbudget med förslaget om sänkta skatter. Kostnaderna har ökat med nästan 2 000 kronor i månaden för pensioner. Då känns 283 kronor per månad i skattelättnad inte till mycket stor hjälp.

Fyra tips

Trifa Chireh går nu ut med fyra tips till pensionärer som befinner sig i ett kärvt ekonomiskt läge.

Här är privatekonomens tips för att möta ett tufft ekonomiskt år:

- Planera veckans måltider efter rabatterbjudanden och handla även på andra livsmedelkedjor än det du är van vid. Har du en månadslön efter skatt som understiger 11 190 kronor per månaden kan du söka medlemskap i vissa livsmedelsbutiker för att kunna handla mat billigare.

- Omvärdera din bostad- om du har haft den länge för att slippa amorteringskravet. Om din bostad har ökat i värde så kan det innebära en lägre belåningsgrad och därmed en lägre amortering. Det kan frigöra några tusenlappar för att möta de stigande boräntorna.

- Har du tomma rum över i bostaden eller en stuga som ingen använder längre kan du hyra ut och få in en extra inkomstkälla. Det är ett utmärkt sätt att få lite hjälp för att betala hyran varje månad.  kom ihåg att dina extra hyresintäkter behöver skattas, läs mer om detta på Skatteverkets hemsida.

- Ta bort återbetalningsskyddet på dina tjänstepensioner och höj din pension med både 5 och 10 procent. Kontakta ditt pensionsbolag.

Foto: F. Arw

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Tung smäll för alla som tankar bilen

2023 11 29

Regeringen och Sverigedemokraterna har lovat väljarna att priserna på bensin och diesel ska pressas ner.

Tidöpartierna har sänkt bränsleskatten och vid årsskiftet sänks den så kallade reduktionsplikten till sex procent.

Enligt SD och regeringen kan sänkningen  resultera i att det blir ungefär 5,50 kronor billigare per liter diesel inklusive moms att tanka redan 2024.

För 2025 och 2026  beräknas dieselpriset bli över 6 respektive 7 kronor lägre.

Uppgifter: Extra kostnad tillkommer

Nu kommer dock ett dystert besked för den som hoppas på betydligt lägre drivmedelspriser.

I ett utkast till regeringens klimathandlingsplan, som DN tagit del av, framgår det att regeringen planerar att skapa ett eget system som lägger på en extra kostnad för den som tankar sin bil.

Den nya avgiften skulle innebära att bensin och diesel återigen blir dyrare.

– Särskilt om systemet utformas så att det tvingar ner utsläppen från transporter ända till de nivåer som Sverige har åtagit sig inom EU-systemet att nå till 2030, framhåller DN.

Ställer krav på Sverige

Bakgrunden till det eventuella beslutet är att regeringen pressas av EU:s utsläppsmål för transportsektorn.

Unionen kräver att Sverige gör något drastiskt åt de ökade utsläppen redan till 2030.

Läget är kritiskt.

Regeringens egna beräkningar visar att utsläppen inom transportsektorn kommer att öka med uppemot 30 miljoner ton till 2030.

Oense

Tidöpartierna är inte överens om det nya systemet.

Sverigedemokraterna motsätter sig förslaget, uppger DN.

Tidningen beskriver hur en ”dragkamp” pågår på statsrådsberedningen, som har ansvar för att leda och samordna arbetet i Regeringskansliet.

Hotat med regeringskris

För Sverigedemokraterna är lägre drivmedelspriser en hjärtefråga.

Partiet har gått så långt som att hota med regeringskris om inte drivmedelspriserna sjunker drastiskt efter årsskiftet.

– Det kommer komma en förändring som är ganska markant och substantiell till årsskiftet. Det kan vi vara 99,9 procent säkra på, annars har vi regeringskris, sa SD:s ekonomisk-politiska talesperson Oscar Sjöstedt till TV4 Nyheterna i slutet av mars.

Efter hotet har dock SD närmat sig regeringens klimatpolitik.

För drygt två veckor sedan meddelade  partiets klimatpolitiska talesperson Martin Kinnunen att SD ställer sig bakom Sveriges klimatmål till 2045.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp E. Akyurt

Text: Redaktionen


Krisbesked från Coop – ”vi beklagar”

2023 11 28

Coop tvingas vidta extraordinära åtgärder för att lösa en svår ekonomisk situation.

Matbutiken drar ned på kostnader värda 300 miljoner kronor.

Förändringen är en del av en stor omställning av organisationen som företaget menar ska “öka konkurrenskraften och ge bättre priser och erbjudanden", skriver Coop i ett pressmeddelande.

Men de potentiella prissänkningar kommer till ett annat stort pris.

100 personer får sparken för att Coop ska kunna driva igenom den nya organisationen.

– Coops uppdrag är att skapa ekonomisk nytta för våra drygt 3,9 miljoner medlemmar, säger Marie Nygren, vd på Coop Sverige, i företagets pressutskick.

"Kraftiga kostnadsökningar"

Marie Nygren pekar på omvärldsförändringarna de senaste åren, som framför allt eskalerat efter Rysslands invasion av Ukraina, och som orsakat kraftiga konsekvenser på ekonomin även här i Sverige.

– De senaste årens kraftiga kostnadsökningar för bland annat inköp av varor, energi, transporter och höjda hyror gör att vi måste anpassa organisationen för att ge förutsättningar för ett lönsamt Coop i Sverige, säger Marie Nygren.

– Ett starkt Coop kan ta matchen med konkurrenterna och skapa både medlemsnytta och bidra till ökad hållbarhet.

"Beklagar" uppsägningarna

Att 100 personer måste lämna sitt jobb är ett nödvändigt ont.

Enligt Marie Nygren är beskedet Coop ger “beklagligt”.

– Vi kommer att göra vad vi kan för att hjälpa dem vidare i sina yrkesliv, lovar Coop-vd.n.

Den nya organisationen börjar gälla från och med 1 januari 2024.

Företaget kommer då också att inleda driften av en ny, helautomatiserad varuterminal i Eskilstuna – vilket beskrivs som den största investeringen för Coop i modern tid.

– Det är en framtidssatsning som under många decennier ska leverera en kostnadseffektiv och driftsäker logistik och varuhantering för hela Coop i Sverige. Varuterminalen är en av förutsättningarna för att klara konkurrensen och samtidigt bidra till ökad hållbarhet, säger Marie Nygren.

Tvingats stänga butiker

Så sent som för en månad sedan tvingades Coop stänga fem butiker i Sverige.

Affärerna har länge haft ekonomisk uppförsbacke.

– I detta fall har berörda butiker, trots ett flertal insatser, fortsatt att gå med förlust. Och vi ser inte att utvecklingen går att vända inom överskådlig tid, sade Meta Persdotter, vd för Coop Butiker och Stormarknader, vid tillfället.

Foto: Coop

Text: Redaktionen