EKONOMI: Bakslag för Putin – värsta sedan 2009

2025 04 12

Nya ekonomiska siffror pekar på en besvärande utveckling för Putin.

Under den senaste tiden har oljepriset fallit – en negativ trend för Rysslands ekonomi.

Tidigare i veckan kom rapporter om att Ryssland kan öppna upp för västerländska investeringar på nytt.

Nu kommer siffror som kan förklara hur det kommer sig.

Bakslag för Putin

Det handlar om ett kraftigt fall vad gäller utländska investeringar i Ryssland.

Utländska direktinvesteringar har fallit med 57 procent - från 497,7 miljarder dollar till 216 miljarder dollar – sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina inleddes.

Detta är den lägsta nivån sedan 2009, rapporterar Moscow Times och Ukrainska Pravda.

Faller varje år

Under det första året efter invasionen förlorade Ryssland 138 miljarder dollar i utländska investeringar.

År 2023 var siffran ytterligare 80 miljarder dollar och förra året förlorades ytterligare 63 miljarder dollar.

Totalt förlorade Rysslands ekonomi 281 miljarder dollar i utländskt kapital mellan 2022 och 2024.

– Detta tyder på att den ryska ekonomin blir alltmer isolerad, säger Janis Kluge, forskare vid det tyska institutet för internationella frågor och säkerhetsfrågor.

Nytt stöd

Samtidigt fortsätter striderna på fronten i Ukraina.

Ukrainas europeiska partner tillkännagav nytt militärt stöd under mötet med kontaktgruppen för Ukrainas försvar den 11 april.

Det uppger tankesmedjan Institute for the Study of War.

Tyskland och Storbritannien

ISW rapporterar att Tyskland har gett besked om nytt omfattande stöd.

– Den tyske försvarsministern Boris Pistorius meddelade den 11 april att Tyskland kommer att förse Ukraina med fyra IRIS-T luftvärnssystem, 33 missiler till systemen, 120 bärbara luftvärnssystem, 25 Marder infanteristridsfordon, 15 Leopard stridsvagnar, 14 artillerisystem och annat militärt materiel.

– Pistorius uppgav att Tyskland nyligen också levererat 30 Patriot-missiler till Ukraina.

Det brittiska försvarsdepartementet tillkännagav ett militärt stödpaket värt 450 miljoner pund.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: “De kommer hänga mig” – Putin larmar närmsta kretsen

2026 08 31

Rysslands diktator Vladimir Putin är inträngd i ett hörn.

Den ryska ledaren tycks under sommaren ha bestämt sig för att eskalera kriget i Ukraina.

Enligt den ansedda tidningen The Economist beror det på Putins eget huvudmål: att bevara sin egen makt och i slutändan sitt eget liv.

Om Ryssland avslutar kriget utan att ens ha uppnått minimimålet, att erövra hela Ukrainas östra Donbasregion, skulle det utsätta diktatorn för fysisk fara, lyder bedömningen.

– “De kommer att hänga mig”, sade han till några av sina kumpaner vid ett tillfälle under kriget enligt en insider, skriver The Economist.

Elitkälla: "Tsaren är naken"

Uppgifterna kommer samtidigt som stämningen bland både elit och befolkning i Ryssland blir allt mer ansträngd. “Det tysta samtycket” till kriget bleknar i takt med ukrainska attacker mot rysk energi långt in i landet.

– Det största problemet, säger en insiderkälla, är inte så mycket ekonomin eller bristen på militär framgång, utan den tid kriget har slösats bort: oavsett resultatet är nästan fem år ett misslyckande, skriver The Economist.

– Det finns en växande känsla av att tsaren är naken, säger en annan medlem av eliten, enligt samma tidning.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Stubb: Mobilisering enda valet för Putin

Exakt vad en eskalering skulle innebära är fortfarande oklart. Bedömare pekar på att Ryssland sannolikt skulle kunna intensifiera hybridkrigföring och sabotage mot andra europeiska länder.

Att Moskva med militär kraft ger sig på ett Natoland bedömer Finlands president Alexander Stubb som osannolikt.

– Jag ser inga bevis eller fakta för det, säger Stubb till tyska Bild.

– Just nu är Rysslands möjligheter till upptrappning ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och mobilisering skulle, tror jag, få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland.

Andra läser: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen