Samtidigt flaggade centralbanken för ytterligare sänkningar.

– Styrräntan kan sänkas något snabbare än i bedömningen i juni. Om inflationsutsikterna står sig kan styrräntan sänkas ytterligare två eller tre gånger i år, framhöll Riksbanken i ett uttalande.

Rasar mot storbankerna 

Efter tisdagens räntebesked har flera av Sveriges storbanker sänkt sina bolåneräntor. 

Det rör sig dock om små sänkningar, mellan 0,05 och 0,10 procentenheter. Exempelvis meddelade Swedbank under gårdagen att den rörliga bolåneräntan sänks med 0,10 procentenheter.

Beteendet får sparekonomen Claes Hemberg att se rött.

Han riktar skarp kritik mot storbankernas agerande.

– När Riksbanken sänker med 0,25 procentenheter borde vi höra samma sak från storbankerna. Men de hittar på egna mått och sänker med till exempel 0,05 procentenheter. Det gör det väldigt svårt för konsumenterna att förstå vad som händer.

– Storbankerna är snåla och otydliga, säger ekonomen till TV4.

Att flera storbanker väljer att gå fram med små räntesänkningar flera gånger i månaden kallar Hemberg för ”löjligt”.

– Det är mer taktik och tomma ord än riktiga löften till konsumenten.

Uppmaningen: Byt bank

Claes Hemberg har under en längre tid argumenterat för att fler bolånetagare borde byta bank oftare.

Ett bankbyte resulterar ofta i en lägre boränta. Trots det väljer en majoritet av bolånetagarna att stanna kvar hos sin bank.

Sex av tio bolånetagare har aldrig bytt bank, enligt en undersökning från Finansinspektionen (FI).

– Hela 82 procent har inte bytt bolånebank de senaste fem åren. Och en kanske än tydligare grupp är de 6 av 10 som aldrig någonsin har bytt bolånebank, trots att boräntor är deras största hushållsutgift och trots att de ofta har haft bolån i många årtionden, skriver FI i sin rapport.

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

Det fastslår den tidigare chefen för Europeiska centralbanken och Italiens före detta premiärminister Mario Draghi i en uppmärksammad rapport.

Summan motsvarar 5 procent av EU:s  BNP och är större än Sveriges BNP på 5 000 miljarder kronor.

– En gemensam plan för koldioxidutsläpp och konkurrenskraft skulle kunna jämna ut villkoren globalt och kompensera för statssponsrad konkurrens utomlands, står det i rapporten som beställdes förra året av EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

Hon kommenterar beskedet på en pressträff.  

– För det första är det enda sättet att säkerställa vår långsiktiga konkurrenskraft att gå bort från fossila bränslen till en ren, konkurrenskraftig och cirkulär ekonomi. För det andra måste våra ansträngningar för konkurrenskraft gå hand i hand med ökat välstånd för alla i Europa.

Medlemsländer kan behöva betala

Mario Draghi kallar förslaget för en ”radikal förändring” för EU.

Vidare konstaterar han att finansieringen inte kommer kunna täckas av privata investeringar.

– Det finns ett behov för medel för gemensam finansiering, säger Draghi på en pressträff.  

Ett kontroversiellt besked.

Flera av EU:s medlemsländer är negativa till gemensam finansiering av stora EU-projekt.

Trots det öppnar Ursula von der Leyen för att nationella bidrag kan finansiera en stor del av jättesatsningen.

Sverige och andra medlemsländer kan således behöva betala en del av den hisnande summan.

– Det finns två sätt att göra det på: genom nationella bidrag, hela budgeten eller större delen av budgeten består av nationella bidrag, eller med nya egna medel, säger von der Leyen på pressträffen enligt Di.

– Vi måste titta på båda och sedan måste det finnas en politisk vilja hos medlemsländerna.

”Första gångens sedan kalla kriget”

Enligt Mario Draghi är den storsatsningen nödvändig. Han pekar på att tillväxten har ”mattats av” under en längre tid i EU.

– Produktiviteten är mycket svag. För första gången sedan kalla kriget måste vi verkligen frukta för vår självbevarelse och skälet till ett enat svar och aldrig varit så övertygande, säger han enligt Europaportalen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen