Efterfrågat pojknamn stoppas – “väcker anstöt och obehag”

2023 10 13

Ett särskilt namnförslag för nyfödda pojkar i Sverige blir allt vanligare.

Men Skatteverket sätter stopp för samtliga ansökningar.

“Förminskande” och någonting som kan “leda till obehag”, menar myndigheten.

Senast i raden att få nej på sin ansökan är en familj från västra Sverige, rapporterar Göteborgs-Posten.

Namnet i fråga?

"Bebben".

Hyllning till fotbollsspelare

Inspirationen till namnet kom från fotbollslegendaren i IFK Göteborg – Bertil “Bebben” Johanssons, förklarar pojkens mamma.

Barnets morfar är en trogen supporter till fotbollslaget och hade en dröm om att få döpa en son efter den uppskattade fotbollsspelaren, förklarar mamman som nu såg en chans att få in namnet i släkten.

– Det var självklart redan från början. Namnet var en mix av ordets innebörd och fotbollsspelaren, förklarar hon för GP.

"Väcker anstöt"

Namnet Bebben var tänkt att fungera som ett av tre mellannamn, inte som tilltalsnamn.

Ändå blev det avslag från Skatteverket som motiverade sitt beslut med att “ett namn inte får väcka anstöt”.

– Bebben kan förknippas med bebis eller något litet vilket kan uppfattas som förminskande och leda till obehag för barnet, säger Niklas Christerson, handläggare på Skatteverket, till GP.

Han tillägger att han förstår att namn kan vara av stor betydelse för föräldrar, men att myndigheten gör en allmän bedömning.

Överklagades två gånger

Skatteverket har de senaste åren fått in ett flertal ansökningar om föräldrar som vill döpa sina barn till Bebben.

I ett fall överklagades beslutet till förvaltningsrätten där föräldrarna fick rätt – men Skatteverket överklagade också och beslutet fastställdes på nytt i kammarrätten.

Flera namn stoppas

Bebben är bara ett av mängder av namnförslag som Skatteverket satt stopp för.

Tidigare i år fick ett avslag på namnet “Pingla” stor uppmärksamhet i medierna.

– Vi är jättechockade och förstod inte alls, sade pappa Johan Lindén till Borås Tidning i januari.

Myndighetens förklaring var att “Pingla” anspelade på kvinnligt utseende och därför bedömdes olämpligt.

Har ett ansvar

På sin hemsida betonar Skatteverket att man har ett ansvar att både göra en granskning av förnamn med hänsyn till språkliga och andra förhållanden.

Bland annat ska man säkerställa att namnet utvecklas på ett bra sätt i takt med samhället i övrigt.

– Denna prövning innebär att Skatteverket inte får godkänna ett förnamn om det kan väcka anstöt, kan antas leda till obehag för bäraren eller av någon annan anledning inte är lämpligt som förnamn, framhåller myndigheten.

Foto: J. Applegate

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen