Efter terrordådet – belgisk kritik mot Sverige

2023 10 19

Kritik riktas nu mot svenska myndigheter från belgiskt håll.

I måndags dödades två svenskar i Bryssel i samband med det brutala terrordåd som skakat landet.

Under tisdagen sköts den misstänkte gärningsmannen till döds av belgisk polis.

Belgisk polis arbetar fortfarande med att försöka hitta ytterligare personer som kan ha varit inblandade i terrordådet.

Samtidigt riktas nu kritik mot Sverige, rapporterar Sveriges Radio.

“Har ju inte vetat”

Det är upprört från belgiskt håll och kritik riktas mot Sverige och svenska myndigheter anklagas för att inte ha delat med sig information om terroristen till Belgien.

Företrädare för flera politiska partier i landet menar att underrättelsen varit bristfällig.

– Vi har ju inte vetat någonting, menas det.

Ökar trycket

Flera av partierna anser att den belgiska regeringen måste kräva av Sverige att i högre grad dela med sig av det man vet om personer som exempelvis mannen som genomförde terrordådet.

Parlamentsledamöter från en rad partier i landet menar att man inte vetat om någonting, och att mer information måste delas av svenska myndigheter.

Detta uttrycks i en debatt i det belgiska parlamentet.

Strömmer svarar

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) anser inte att svenska myndigheter har gjort något fel.

– Så vitt vi vet så här långt så har den här personen förvisso då kommit till Sverige, fällts för ett narkotikabrott, inte ett brott relaterat till terrorism eller hat eller hot, utan narkotikabrott, avtjänat sitt straff och sedan utvisats, säger Strömmer enligt SR.

Däremot har han gjort det tydligt att Sverige behöver förbättra arbetet kring inre och yttre gränskontroller.

Aldrig tidigare

Statsminister Ulf Kristersson (M) har uttalat sig om att terrordådet var riktat mot Sverige och svenskar.

– Aldrig tidigare i modern tid har Sverige och svenska intressen varit under lika stort hot som just nu, har han sagt enligt SVT.

Foto: A. Vesakaran

Text: Redaktionen


7 augusti 2026

Sydkorea går in och räddar Ryssland

2026 08 07

Ryssland får hjälp från oväntat håll.

Historiskt har den ryska energiindustrin varit en av världens dominanter.

Landet har sålt sin olja världen över. Men den senaste tiden har rollerna blivit omvända.

Nyligen började Ryssland köpa bränsle från flera olika länder, för att täcka upp för den stora bristen i landet. Bland annat från Indien.

– Detta är en ironisk vändning, eftersom raffinerad rysk olja nu skickas tillbaka från det land som sedan 2022 har blivit Rysslands främsta sjöburna importör av råolja, skriver RBC Ukraine.

Sydkorea skickar fartyg

Nu kan ytterligare ett land läggas till listan, över stater som går in och räddar upp den ryska bränslekrisen.

Omkring 30 000 ton bränsle har skickats från Sydkorea till Ryssland, rapporterar Reuters.

Två stora tankers lastade med diesel och flygbränsle har tagit sikte på en rysk hamn i Fjärran Östern. Ett av fartygen har redan kommit fram och det andra närmar sig och förväntas lasta av under de kommande dagarna.

Putin har erkänt

I slutet av juli erkände Putin för första gången svårigheter på den ryska bränslemarknaden.

Ukrainas attacker har slagit ut omkring 30 procent av Rysslands kapacitet på landets oljeraffinaderier, enligt Financial Times.

Dessutom har ett exportförbud införts för bränsle.

ANDRA LÄSER: Tyskt jättefartyg attackerat

Tillåter försäljning igen

I veckan kom beskedet att Ryssland fortsättningsvis kommer tillåta produktion, import och försäljning av bensin med de äldre miljöklasserna, som sedan länge varit förbjudet.

Det tillfälliga tillståndet gäller till sommaren 2027.

– Det beslut som har fattats är av tillfällig karaktär. Det syftar till att säkerställa en stabil försörjning av den inhemska marknaden med fordonsbränsle och förhindra en eventuell brist, betonar det ryska energidepartementet och tillägger att det är en ”krisåtgärd”, rapporterar oberoende Moscow Times.

Samtidigt har importen av både bensin och diesel från de allierade grannarna i Belarus nått rekordnivåer den senaste månaden.

LÄS OCKSÅ: Beskedet: Ukraina bygger eget supervapen 

Foto: D. Bernard resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


07 aug 26

LARMET: Svensk rusning till Ryssland

2026 08 07

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har svensk export till Ryssland begränsats kraftigt.

I enlighet med EU:s sanktioner får svenska företag inte exportera varor med dubbla användningsområden, exempelvis elektroniska produkter och maskiner.

Trots det har införelsen av känslig svensk teknik till Ryssland skjutit i höjden, enligt en kartläggning från analysföretaget Strider Technologies.

Sedan den fullskaliga invasionen inleddes 2022 har exporten av svensk teknik med dubbla användningsområden ökat med 455 procent jämfört med 2019–2021.

Förklaringen stavas Indien. Enligt rapporten uppges landet smuggla enorma mängder europeisk teknik till Ryssland.

– Utöver den lokala produktionen ger Indien Ryssland indirekt tillgång till avancerade komponenter och produkter med dubbla användningsområden som omfattas av europeiska exportkontroller, skriver Strider Technologies.

”Ursprung i europeiska ekonomier”

Indien exporterar bland annat vidare elektronik, maskiner, precisionsinstrument, transportutrustning, metaller och avancerade elektriska komponenter.

– En betydande del av exporten sker inom sektorer som normalt omfattas av internationella sanktionsregimer. Många av dessa varor har sitt ursprung i europeiska ekonomier innan de vidareexporteras via indiska mellanhänder, framhåller Strider Technologies.

ANDRA LÄSER: Ikoniskt cykelmärke i konkurs – efter 104 år

Stort frihandelsavtal

EU och Indien har nyligen enats om ett stort frihandelsavtal.

Avtalet beräknas öka EU:s handel med landet med mellan 8 och 8,5 miljarder euro. Den svenska exporten till Indien beräknas öka kraftigt. Det handlar bland annat om export inom tillverkningsindustrin, exempelvis maskiner, papper och stål.

– Beräkningar från 2023 visar att EU:s export kan öka betydligt i flera sektorer där Sverige redan idag har en betydande export till Indien, rapporterar Kommerskollegium.

– För övrig tillverkningsindustri beräknas EU:s export öka med 87 procent i det mer begränsade scenariot och med 154 procent i det mer omfattande scenariot. För pappersvaror är ökningen 93 respektive 154 procent, och för metaller 118 respektive 213 procent.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Clas Ohlson

Foto: I. Lapyrin

Text: Redaktionen