EFTER SKATTECHOCKEN: Många ISK-sparare uppmanas till förändring

2023 12 08

I dag använder cirka 3,5 miljoner svenskar investeringssparkontot ISK.

Kunder kan kombinera olika sparprodukter på sitt konto – exempelvis fonder, aktier och obligationer.

ISK-kunder betalar ingen skatt när de säljer eller byter sparprodukter, men däremot betalas en årlig schablonskatt på värdet av ISK-kontot

Sedan sparformen infördes har skatten legat på en låg nivå.

Nu har den dock börjat ticka uppåt.

I fjol fördubblades den årliga skatten till 0,88 procent och i november kom besked om ytterligare en höjning.

ISK-skatten ökar till 1,09 procent vid årsskiftet.  Den nya höjningen innebär att skatten är högre än någonsin, nästan tre gånger så stor som under åren 2020-2022.

Uppmanar sparare: Gör det här i stället

Den nya skattenivån innebär även att ISK inte nödvändigtvis kommer att vara den bästa sparformen för en del kunder.

Det handlar framför allt om en grupp: höginkomsttagare.

Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, uppmanar alla med en inkomst som överstiger 51 000 kronor att titta på alternativa sparformer – till exempel löneväxling.

– Höginkomsttagare som kommer över gränsen för statlig skatt bör överväga löneväxling nu när skatten på ISK nästa år blir den högsta på över tio år, säger Trifa Chireh.

Löneväxling innebär att man byter en del av sin lön mot pension. Summan placeras i en tjänstepension som tidigast kan utnyttjas när kunden fyller 55 år.

Ett smart drag, enligt Länsförsäkringars sparekonom.

– I stället för att betala hälften av lönen i skatt skjuts den höga skatten på framtiden. Och när det är dags att ta ut pengarna är det många som hamnar under den statliga skatten vilket betyder att man betalar lägre skatt än när löneväxlingen genomfördes, förklarar Trifa Chireh.

Beräkningar: Så kan det se ut

Länsförsäkringar har gjort beräkningar för att illustrera skillnaderna mellan löneväxling och ISK-sparande:

- Om löneavdraget som går till löneväxling ligger på 2 000 kronor per månad kan den jämföras med 1 000 kronor (den summa som blir kvar att investera när skatten är bortdragen) på ISK. I båda fallen har vi räknat med en avkastning på 5 procent.

- Det betyder att efter tio års sparande får du ut 2 115 kronor när skatten är dragen i tjänstepension per månad i tio års tid. Det kan jämföras med den tusenlapp du sätter in på ISK som ger dig 1 370 kronor per månad under samma period.

- Om sparandet pågår under 20 år ger löneväxlingen 5 201 kronor per månad. Det ska jämföras med sparande i ISK som ger 3 200 kronor. För att ge en bild av hur mycket löneväxling kan påverka ett långsiktigt sparande har Länsförsäkringar räknat ut och jämfört löneväxling med den populära sparformen Investeringssparkonto (ISK).

Foto: T Barbhuiya

Text: Redaktionen

Nya regler i år för folk med trädgård – många vet inte om det

2025 03 21

Trädgårdsreglerna i Sverige har ändrats – igen.

Det var efter att Naturvårdsverket förra året gick ut med att det numera skulle vara förbjudet att elda i trädgården som stor förvirring uppstod.

Myndigheten baserade beskedet på en tolkning av ett EU-direktiv om bioavfall, men fick sedan backa och tillåta eldning av ris och grenar.

På grund av virrvarret gick dessutom närings- och energiminister Ebba Busch (KD) ut och förtydligade att regeringen inte infört något förbud.

Många kommuner fortsatte dock att kämpa med hur de nya direktiven egentligen skulle tolkas.

Nya regler från februari

Från och med 18 februari i år började nya regler att gälla i frågan.

Men det tycks många ha missat.

– Nej, det hade jag inte hört om. Det hade jag inte koll på, säger exempelvis en gävlebo som SR talat med.

Och enligt radion är mannen långt ifrån ensam.

Förändringen innebär dock en lättnad av reglerna och att folk i vissa fall nu får elda trädgårds- och parkavfall i trädgården.

– Med trädgårds- och parkavfall menas sådant avfall från skötsel av trädgårdar eller parker som är biologiskt nedbrytbart och består av gräsklipp, löv, grenar och andra växtdelar, förklarar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

Kan införas lokala förbud

Kommunerna i landet har dock sista ordet. Det innebär att det kan finnas lokala begränsningar och förbud och det får inte eldas så att det stör grannar.

Det kan också vara så att tillfälliga förbud införs på grund av att SMHI varnar för gräsbränder.

– Ofta kan det vara snabbare och enklare att köra trädgårdsavfallet till en återvinningscentral som anvisas av kommunen än att elda det i sin trädgård. Avfall eller miljöfarliga ämnen får normalt aldrig eldas utomhus, förtydligar MSB.

När det gäller valborgsfirandet och första majbrasor måste det ansökas om tillstånd.

– Trädgårds- och parkavfall får eldas i samband med en allmän sammankomst eller offentlig tillställning som har fått tillstånd enligt ordningslagen.

Foto: Stanly8853

Text: Redaktionen

LARMET: ”Importen av el ökar dramatiskt” – flaggar för akutläge

2025 03 21

Sveriges import av el kommer att ”öka dramatiskt” de kommande tio åren.

Det skriver Ellevio i sin nya rapport ”Effektrapporten 2025”.

Elbolaget flaggar för att Sveriges förmåga att producera el i varje given stund kommer att minska markant till 2035. Det leder i sin tur till ett ökat importbehov av el, vilket gör Sverige mer beroende av el från Europa och europeiska elpriser.

– Systemförnyelsen som krävs för att säkra svensk elförsörjning och konkurrenskraft är större än vad debatten speglar, säger Ellevios vd Johan Lindehag i en kommentar till rapporten.

Flaggar för kris

Nu varnar Ellevio för att ett akut läge kan uppstå på grund av det ökade importbehovet.

Enligt elbolaget riskerar Sverige att drabbas av elbrist.

– Importen av el ökar dramatiskt i framtiden.  Om grannländerna saknar överskott när behoven i Sverige uppstår kan det uppstå elbrist, framhåller Ellevio. 

Effektbehovet fördubblas

Sveriges elbehov väntas öka ordentligt de kommande åren med anledning av den pågående elektrifieringen av industri och transport. I rapporten fastslår Ellevio att effektbehovet nästan kommer dubbleras inom 20 år – från 25 000 MW (2025) till 41 000 MW (2045). 

– Den kraftiga ökningen innebär stora utmaningar. Elinfrastrukturen måste anpassas för att möta en nära nog fördubbling av elsystemet, säger Lindehag.

Samtidigt ökar osäkerheten i elsystemet.

En mer väderberoende elproduktion gör tillförseln mer varierande, uppger Ellevio som konstaterar att vind och sol kommer står för hälften av elproduktionen år 2045.

– Rustade och utbyggda elnät på alla nivåer är avgörande för att möta utvecklingen. För att hålla takten är det viktigt att projekt som antingen befinner sig i tillståndsprocesser, har börjat projekteras eller börjat byggas faktiskt också genomförs, framhåller Johan Lindehag.

Tre åtgärder

Enligt Ellevio finns det tre nycklar för att möta de framtida elbehoven:

  1. Skapa långsiktiga marknadsförutsättningar för elproduktion och en rimlig nätreglering för att möjliggöra investeringar. 
  2. Stärk samordningen och tydliggör rollerna inom energisystemet. 
  3. Röj hinder för mer elnät, elproduktion och flexibilitet.  

Foto: Thomas Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen