24 oktober 2025

EFTER SKATTECHOCKEN: Många ISK-sparare uppmanas till förändring

2023 12 08

I dag använder cirka 3,5 miljoner svenskar investeringssparkontot ISK.

Kunder kan kombinera olika sparprodukter på sitt konto – exempelvis fonder, aktier och obligationer.

ISK-kunder betalar ingen skatt när de säljer eller byter sparprodukter, men däremot betalas en årlig schablonskatt på värdet av ISK-kontot

Sedan sparformen infördes har skatten legat på en låg nivå.

Nu har den dock börjat ticka uppåt.

I fjol fördubblades den årliga skatten till 0,88 procent och i november kom besked om ytterligare en höjning.

ISK-skatten ökar till 1,09 procent vid årsskiftet.  Den nya höjningen innebär att skatten är högre än någonsin, nästan tre gånger så stor som under åren 2020-2022.

Uppmanar sparare: Gör det här i stället

Den nya skattenivån innebär även att ISK inte nödvändigtvis kommer att vara den bästa sparformen för en del kunder.

Det handlar framför allt om en grupp: höginkomsttagare.

Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, uppmanar alla med en inkomst som överstiger 51 000 kronor att titta på alternativa sparformer – till exempel löneväxling.

– Höginkomsttagare som kommer över gränsen för statlig skatt bör överväga löneväxling nu när skatten på ISK nästa år blir den högsta på över tio år, säger Trifa Chireh.

Löneväxling innebär att man byter en del av sin lön mot pension. Summan placeras i en tjänstepension som tidigast kan utnyttjas när kunden fyller 55 år.

Ett smart drag, enligt Länsförsäkringars sparekonom.

– I stället för att betala hälften av lönen i skatt skjuts den höga skatten på framtiden. Och när det är dags att ta ut pengarna är det många som hamnar under den statliga skatten vilket betyder att man betalar lägre skatt än när löneväxlingen genomfördes, förklarar Trifa Chireh.

Beräkningar: Så kan det se ut

Länsförsäkringar har gjort beräkningar för att illustrera skillnaderna mellan löneväxling och ISK-sparande:

- Om löneavdraget som går till löneväxling ligger på 2 000 kronor per månad kan den jämföras med 1 000 kronor (den summa som blir kvar att investera när skatten är bortdragen) på ISK. I båda fallen har vi räknat med en avkastning på 5 procent.

- Det betyder att efter tio års sparande får du ut 2 115 kronor när skatten är dragen i tjänstepension per månad i tio års tid. Det kan jämföras med den tusenlapp du sätter in på ISK som ger dig 1 370 kronor per månad under samma period.

- Om sparandet pågår under 20 år ger löneväxlingen 5 201 kronor per månad. Det ska jämföras med sparande i ISK som ger 3 200 kronor. För att ge en bild av hur mycket löneväxling kan påverka ett långsiktigt sparande har Länsförsäkringar räknat ut och jämfört löneväxling med den populära sparformen Investeringssparkonto (ISK).

Foto: T Barbhuiya

Text: Redaktionen


11 januari 2026

Attackerar tre oljeplattformar – ”direktträffar”

2026 01 11

Tre ryska oljeplattformar i Kaspiska havet har attackerats.

Rapporten kommer från Ukrainas generalstab.

– Ukrainska styrkor slår till mot tre ryska oljeborrplattformar som tillhör Lukoil, en av Rysslands största oljeproducenter, rapporterar Kyiv Independent.

Stöd till kriget

Oljejätten Lukoil är en av Rysslands största oljebolag och syftet med attacken är att bromsa påfyllningen av den ryska krigskassan.

– De tre borrplattformarna från Lukoil som träffats av Ukraina stödjer aktivt den ryska armén i dess invasion av Ukraina. Plattformarna används för att utvinna olja och gasutvinning, uppger tidningen.

”Direktträffar”

Enligt uttalandet från de ukrainska styrkorna har flera direktträffar registrerats på plattformarna.

– Direktträffar har registrerats. Omfattningen av skadorna bedöms, uppger Ukrainas generalstab, i ett uttalande.

Flera attacker

Den ukrainska militären går också ut med rapporter om attacker mot ett ryskt luftvärnsmissilsystem i de ockuperade delarna av den ukrainska regionen Luhansk.

– Dessutom slog ukrainska styrkor till mot ett lager med materiel från Rysslands armé i ryskockuperade Kherson, uppger tidningen, som ännu inte kunnat verifiera uppgifterna.

Ukraina slår återkommande mot ryska militära anläggningar i syfte att försvaga den anfallande arméns framryckningar.

LÄS OCKSÅ: USA-allierad höjer beredskap till toppnivå - "förberedda"

Ukraina varnar

Den ukrainska militären går också ut med en varning för nya kraftsamlingar från den ryska sidan.

– Ryska styrkor mobiliserar för nya offensiva operationer i nordöstra Ukraina, vilket potentiellt kan bana väg för en framryckning mot staden Sumy, uppger den ukrainska militären i ett uttalande på Telegram.

– Alla sådana försök upptäcks omedelbart och avvärjs.

Ryssland intensifierar

Ryska styrkor har intensifierat sina attacker mot Sumy i norra Ukraina.

I staden bor omkring 250 000 invånare men Ryssland har inte lyckats ockupera området kring staden.

– Ryska styrkor intensifierar sina operationer i Sumyregionen med målet att avancera mot Khotin, en by som ligger cirka 15 kilometer norr om Sumy, rapporterar Kyiv Independent.

LÄS OCKSÅ: TRUMPS ULTIMATUM: Gör en deal – innan det är för sent

Foto: Sociala medier/Telegram

Text: Redaktionen


11 januari 2026

Partisaner tänder eld i Moskva

2026 01 11

En motståndsrörelse uppges ha slagit till i Moskva.

Den pro-ukrainska motståndsrörelsen Atesj är känd för att bekämpa Ryssland inifrån.

Nu hävdar rörelsen att de har satt eld på en viktig anläggning i Moskva.

”Framgångsrik sabotageaktion”

Atesj uppger att de har förstört ett viktigt kommunikationstorn i Moskva-regionen – genom att bränna ned det, rapporterar Kyiv Post.

– Våra agenter genomförde en framgångsrik sabotageoperation i Moskva-regionen och slog mot en del av luftförsvarssystemet hos 5:e luftförsvarsdivisionen, som ingår i de ryska luftvärnsmissilstyrkorna inom ryska flyg- och rymdstyrkor, meddelar Atesj i ett uttalande på Telegram på söndagen, enligt tidningen.

– Vi förstörde militärenhetens kommunikationstorn, tillägger den underjordiska rörelsen i sitt uttalande.

Motståndsrörelsen ska alltså ha bränt ned ett torn som fungerar som kommunikations- och kommandocentral.

Tornet är viktigt för bland annat informations- och orderutbyte mellan olika enheter.

Tornet ska också ha innehållit spanings- och signalavlyssningsutrustning, rapporterar tidningen, som dock inte har kunnat verifiera uppgifterna.

LÄS OCKSÅ: USA-allierad höjer beredskap till toppnivå - "förberedda"

”Försvagar Ryssland”

Atesj menar att aktionen är ett hårt slag mot det ryska luftförsvaret.

– Förstörelsen av denna kommunikationsknutpunkt försvagar luftförsvarspotentialen i centrala Ryssland, säger motståndsrörelsen i uttalandet.

– Störd samordning, ledning och kontroll samt förlust av underrättelsedata gör hela systemet mindre effektivt och sårbart, tillägger Atesh, enligt tidningen.

Atesj beskrivs som en pro-ukrainsk partisanrörelse.

Den bekämpar Ryssland inifrån, både i ukrainska regioner som har ockuperats av rysk militär – och djupt inne i själva Ryssland.

Rörelsen utgörs av ett välorganiserat nätverk som genomför olika typer av sabotageaktioner för att skada det ryska krigsmaskineriet.

Atesj samarbetar också med Ukrainas säkerhetstjänster och försvarsstyrkor, för att kunna bekämpa Ryssland på ett så effektivt sätt som möjligt.

LÄS OCKSÅ: Total "blackout" efter attack - hundratusentals ryssar strandsatta

Foto: Stephen Radford

Text: Redaktionen