EFTER SKATTECHOCKEN: Många ISK-sparare uppmanas till förändring

2023 12 08

Kunder kan kombinera olika sparprodukter på sitt konto – exempelvis fonder, aktier och obligationer.

ISK-kunder betalar ingen skatt när de säljer eller byter sparprodukter, men däremot betalas en årlig schablonskatt på värdet av ISK-kontot

Sedan sparformen infördes har skatten legat på en låg nivå.

Nu har den dock börjat ticka uppåt.

I fjol fördubblades den årliga skatten till 0,88 procent och i november kom besked om ytterligare en höjning.

ISK-skatten ökar till 1,09 procent vid årsskiftet.  Den nya höjningen innebär att skatten är högre än någonsin, nästan tre gånger så stor som under åren 2020-2022.

Uppmanar sparare: Gör det här i stället

Den nya skattenivån innebär även att ISK inte nödvändigtvis kommer att vara den bästa sparformen för en del kunder.

Det handlar framför allt om en grupp: höginkomsttagare.

Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, uppmanar alla med en inkomst som överstiger 51 000 kronor att titta på alternativa sparformer – till exempel löneväxling.

– Höginkomsttagare som kommer över gränsen för statlig skatt bör överväga löneväxling nu när skatten på ISK nästa år blir den högsta på över tio år, säger Trifa Chireh.

Löneväxling innebär att man byter en del av sin lön mot pension. Summan placeras i en tjänstepension som tidigast kan utnyttjas när kunden fyller 55 år.

Ett smart drag, enligt Länsförsäkringars sparekonom.

– I stället för att betala hälften av lönen i skatt skjuts den höga skatten på framtiden. Och när det är dags att ta ut pengarna är det många som hamnar under den statliga skatten vilket betyder att man betalar lägre skatt än när löneväxlingen genomfördes, förklarar Trifa Chireh.

Beräkningar: Så kan det se ut

Länsförsäkringar har gjort beräkningar för att illustrera skillnaderna mellan löneväxling och ISK-sparande:

- Om löneavdraget som går till löneväxling ligger på 2 000 kronor per månad kan den jämföras med 1 000 kronor (den summa som blir kvar att investera när skatten är bortdragen) på ISK. I båda fallen har vi räknat med en avkastning på 5 procent.

- Det betyder att efter tio års sparande får du ut 2 115 kronor när skatten är dragen i tjänstepension per månad i tio års tid. Det kan jämföras med den tusenlapp du sätter in på ISK som ger dig 1 370 kronor per månad under samma period.

- Om sparandet pågår under 20 år ger löneväxlingen 5 201 kronor per månad. Det ska jämföras med sparande i ISK som ger 3 200 kronor. För att ge en bild av hur mycket löneväxling kan påverka ett långsiktigt sparande har Länsförsäkringar räknat ut och jämfört löneväxling med den populära sparformen Investeringssparkonto (ISK).

Foto: T Barbhuiya

Text: Redaktionen

Går i konkurs efter 106 år – efter dödsolyckan

2025 05 24

Det var under sommaren 2023 som en tragisk olycka inträffade vid nöjesparken Gröna Lund i Stockholm.

En 35-årig kvinna förlorade livet och flera skadades när berg-och dalbanan Jetline spårade ur.

En rättsprocess inleddes då mot bland annat Göteborgs Mekaniska Werkstad – som nu går i konkurs.

Det rapporterar Göteborgs-Posten.

Går i konkurs

Göteborgs Mekaniska Werkstad – med anor från 1919 – krävs på miljoner för inblandning i dödsolyckan.

Åklagare lämnade förra året in en talan om grovt vållande till annans död, flera fall av grovt vållande till kroppsskada och framkallande av fara för annan mot Göteborgsbolaget.

Detta eftersom Göteborgs Mekaniska Werkstad på uppdrag av Mekosmos levererade en bärarm till nöjesparken.

Bärarmen knäcktes enligt TV4 vid dödsolyckan.

Inte på grund av rättsprocessen

Det ska dock enligt konkursförvaltaren inte vara på grund av rättsprocessen som bolaget går i konkurs – utan på grund av prissättningen.

Göteborgs tingsrätt har fattat beslut om konkurs och bolaget hade vid konkurstillfället 15 anställda.

Enligt de senast tillgängliga siffrorna hade bolaget en nettoomsättning på 17 227 000 kronor, och bokförda tillgångar på 9 402 000 kronor, uppger Konkurslistan

“Hade inte hänt”

Senior åklagare Christer B. Jarlås vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål har sagt att dödsolyckan inte hade hänt om alla regler hade följts.

– I tivolianordningar ska alla delar vara säkra och det finns ett tydligt regelverk med svenska standarder att följa, har han sagt till SVT.

– Om företagen hade följt reglerna hade detta inte hänt.

Anlitades av Mekosmos

Tre företag misstänktes för brott efter dödsolyckan, däribland just Göteborgs Mekaniska Werkstad.

Underentreprenören Mekosmos ska utan Gröna Lunds vetskap ha anlitat Göteborgs Mekaniska Werkstad för produktion av bärarmarna.

Göteborgs Mekaniska Werkstads försvarsadvokat framhöll förra året att ”bolaget bestrider ansvar och motsätter sig därför att betala företagsbot.”

Det rapporterar SVT.

Foto: Gröna Lund

Text: Redaktionen

Chockräkning väntar hushållen – inte hänt på 30 år

2025 05 21

Under 2025 höjs avgiften i snitt med omkring elva procent sett över hela landet.

På flera håll ökar summan på fakturan betydligt mer än så.

Hela fem elnätsbolag höjer med cirka 30 procent vilket slår mot ett antal kommuner runtom i Sverige, visar en ny rapport från Nils Holgersson-gruppen.

– Det är tydligt att 2025 blir ett nytt rekordår för elnätsavgifterna. Även tidigare lågprisområden genomför nu omfattande höjningar. Det tyder på en bred trend att justera upp avgifterna oavsett lokala förutsättningar. Det är en mycket allvarlig utveckling, säger gruppens ordförande Rikard Silverfur i en kommentar.

Här blir det som högst

Årets höjning är den högsta som noterats sedan Nils Holgersson-gruppen började rapportera om elnätsavgifternas utveckling på årsbasis.

Rekord slogs även 2023, med en snittökning på 9,6 procent. I år är motsvarande siffra 10,6 procent.

Värst är höjningen i Mölndal. Kommunens invånare kan se fram emot en höjning på 35,5 procent.

Ronneby, Helsingborg, Bjuv och Ängelholm är andra kommuner där det höjs med omkring 30 procent.

"Är det rimligt?"

Vad som också framgår i rapporten är att jämtländska kommuner betalar de högsta elnätspriserna under året, med pris på 191 öre per kilowattimme. Det är över 50 procent mer än snittet i hela Sverige.

Nils Holgersson-gruppen uppmärksammar också att de stora elnätsjättarna, exempelvis Vattenfall, Eon och Ellevio, sätter samma pris över stora geografiska områden där alla får betala samma oavsett var man bor.

– Elnätsbolagen behöver svara på frågan om det är rimligt att elnätspriset är detsamma i till exempel Malmö som i Ydre, en av de mest glesbefolkade kommunerna i södra Sverige, utan att kunderna får veta varför, säger Rikard Silverfur.

LÄS MER: Så kan du sänka elräkningen med 40 procent

Nya intäktsramar har införts

Det som möjliggör ökningen är att Energimarknadsinspektionen, EI, höjt intäktsramen för elnätsföretagen fram till och med 2027. 

– Elnätsföretagens intäktsramar ska inte vara större än vad som behövs för att täcka kostnader för en ändamålsenlig och effektiv drift, förklarar myndigheten och tillägger:

– Intäktsramarna ska täcka avskrivningar och ge en sådan avkastning på kapitalbasen som behövs för att få tillgång till kapital för investeringar. Det innebär att intäktsramarna ska göra det möjligt för företagen att investera och utveckla elnäten, men samtidigt ge incitament för att det görs på ett kostnadseffektivt sätt.

"Ingen överraskning"

Rikard Silverfur köper inte den förklaringen fullt ut.

– Det är uppenbart att elnätsföretagen försöker använda det ökade utrymmet till fullo. Det är ingen överraskning – vi har länge varnat för att detta skulle ske. Samtidigt visar utvecklingen tydligt att den nuvarande regleringsmodellen inte är hållbar.

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen