24 oktober 2025

EFTER SKATTECHOCKEN: Många ISK-sparare uppmanas till förändring

2023 12 08

I dag använder cirka 3,5 miljoner svenskar investeringssparkontot ISK.

Kunder kan kombinera olika sparprodukter på sitt konto – exempelvis fonder, aktier och obligationer.

ISK-kunder betalar ingen skatt när de säljer eller byter sparprodukter, men däremot betalas en årlig schablonskatt på värdet av ISK-kontot

Sedan sparformen infördes har skatten legat på en låg nivå.

Nu har den dock börjat ticka uppåt.

I fjol fördubblades den årliga skatten till 0,88 procent och i november kom besked om ytterligare en höjning.

ISK-skatten ökar till 1,09 procent vid årsskiftet.  Den nya höjningen innebär att skatten är högre än någonsin, nästan tre gånger så stor som under åren 2020-2022.

Uppmanar sparare: Gör det här i stället

Den nya skattenivån innebär även att ISK inte nödvändigtvis kommer att vara den bästa sparformen för en del kunder.

Det handlar framför allt om en grupp: höginkomsttagare.

Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, uppmanar alla med en inkomst som överstiger 51 000 kronor att titta på alternativa sparformer – till exempel löneväxling.

– Höginkomsttagare som kommer över gränsen för statlig skatt bör överväga löneväxling nu när skatten på ISK nästa år blir den högsta på över tio år, säger Trifa Chireh.

Löneväxling innebär att man byter en del av sin lön mot pension. Summan placeras i en tjänstepension som tidigast kan utnyttjas när kunden fyller 55 år.

Ett smart drag, enligt Länsförsäkringars sparekonom.

– I stället för att betala hälften av lönen i skatt skjuts den höga skatten på framtiden. Och när det är dags att ta ut pengarna är det många som hamnar under den statliga skatten vilket betyder att man betalar lägre skatt än när löneväxlingen genomfördes, förklarar Trifa Chireh.

Beräkningar: Så kan det se ut

Länsförsäkringar har gjort beräkningar för att illustrera skillnaderna mellan löneväxling och ISK-sparande:

- Om löneavdraget som går till löneväxling ligger på 2 000 kronor per månad kan den jämföras med 1 000 kronor (den summa som blir kvar att investera när skatten är bortdragen) på ISK. I båda fallen har vi räknat med en avkastning på 5 procent.

- Det betyder att efter tio års sparande får du ut 2 115 kronor när skatten är dragen i tjänstepension per månad i tio års tid. Det kan jämföras med den tusenlapp du sätter in på ISK som ger dig 1 370 kronor per månad under samma period.

- Om sparandet pågår under 20 år ger löneväxlingen 5 201 kronor per månad. Det ska jämföras med sparande i ISK som ger 3 200 kronor. För att ge en bild av hur mycket löneväxling kan påverka ett långsiktigt sparande har Länsförsäkringar räknat ut och jämfört löneväxling med den populära sparformen Investeringssparkonto (ISK).

Foto: T Barbhuiya

Text: Redaktionen


6 januari 2026

Trump fruktar riksrätt – ”vad i helvete pågår?”

2026 01 07

Donald Trump är orolig.

President Trumps utrikespolitiska agerande har återigen väckt uppseende de senaste dagarna, inte minst när det gäller Venezuela och Grönland.

Samtidigt uttrycker Trump oro över risken för ett inrikespolitiskt bakslag under 2026 – som kan leda till att han återigen ställs inför riksrätt.

”Vi måste vinna – annars…”

I november hålls det mellanårsval i USA – alla platser i representanthuset och en tredjedel av platserna i senaten står på spel.

Nu varnar Donald Trump sina partikamrater för vad som kommer att hända om republikanerna förlorar mellanårsvalet, rapporterar Reuters.

– Vi måste vinna mellanårsvalet, för om vi inte vinner mellanårsvalet kommer det bara att bli… jag menar, de kommer att hitta en anledning att ställa mig inför riksrätt, säger Donald Trump till republikanska politiker, enligt nyhetsbyrån.

– Jag blir ställd inför riksrätt, upprepar den amerikanska presidenten.

LÄS OCKSÅ: Vita huset hånar Kreml

”Vad i helvete pågår?!”

Trump är den enda presidenten i USA:s historia som har ställts inför riksrätt två gånger. Han friades dock i senaten båda gångerna.

Men nu fruktar han alltså att det ska hända igen om republikanerna förlorar mellanårsvalet.

Oron förstärks av dåliga opinionssiffror, och av den historiska erfarenheten att presidentens parti brukar förlora platser i mellanårsvalet.

Donald Trump uttrycker frustration över denna historik och de just nu svaga opinionssiffrorna.

– De säger att när man vinner presidentvalet förlorar man mellanårsvalet, säger Trump, enligt nyhetsbyrån.

– Jag önskar att ni kunde förklara för mig vad i helvete som pågår i det allmänna medvetandet, för vi har rätt politik, säger den amerikanska presidenten.

Riksrätt två gånger

Trump ställdes inför riksrätt 2019 på grund av anklagelser om maktmissbruk och rättshinder relaterade till Ukraina, rapporterar Axios.

2021 ställdes han återigen inför riksrätt, då anklagad för att ha hetsat till upploppet vid Kapitolium den 6 januari, alltså för exakt fem år sedan. Men han friades alltså i båda fallen.

Mellanårsvalet blir dock mycket viktigt för Trump, och presidenten har nu press på sig att ägna mer energi åt inrikespolitiken. Frågan om inflation och levnadskostnader är extra viktig för många amerikanska väljare, enligt nyhetsbyrån.

LÄS OCKSÅ: Grönländskt raseri - mot Danmark

Foto: The White House

Text: Redaktionen


USA säger ja – jättebesked för Ukraina

2026 01 06

Ukraina kräver säkerhetsgarantier från sina allierade för att kunna underteckna ett fredsavtal med Ryssland.

Europeiska länder har utryckt vilja att bistå, medan USA hittills har varit mer avvaktande.

Men nu uppges den krångliga frågan vara avgjord. 

Efter tisdagens toppmöte i Paris meddelar länderna i ”De villigas koalition” att man har enats om säkerhetsgarantier till Ukraina.

Dessutom är USA med på tåget.

– Det nya är att USA är villigt att ge sådana garantier. Huvudkomponenten är att övervaka och säkerställa att ett eventuellt fredsavtal följs, men också att brott mot avtalet kommer att engagera USA att stödja Ukraina, säger Norges statsminister Jonas Gahr Støre till Dagbladet efter mötet.

Støre beskriver beskedet som avgörande.

– Det är USA som behövs för att få trovärdiga säkerhetsgarantier på plats.

Hela listan

Enligt det norska regeringskansliet är Europa, USA och Ukraina överens om en slutdeklaration som specificerar vad som ska ingå i säkerhetsgarantierna.

Det handlar bland annat om:

- USA-ledd övervakning och verkställande av en framtida vapenvila, i samarbete med koalitionspartner

- Stöd till Ukrainas försvarsstyrkor

- En internationell säkerhetsstyrka på plats i Ukraina

- Stöd till Ukraina om Ryssland anfaller igen

- Långsiktigt militärt stöd och samarbete med Ukraina

LÄS MER: Grönländskt raseri – mot Danmark

Svensk optimism

Statsminister Ulf Kristersson (M) säger sig vara positiv efter tisdagens toppmöte. Han uppger att länderna har tagit ”ytterligare steg mot trovärdiga säkerhetsgarantier för Ukraina”.

– Med sådana finns det förutsättningar för en hållbar fred, det tycker jag är helt uppenbart, säger han till SVT.

LÄS OCKSÅ:

Mardröm för Irans ledare – nya uppgifter i dag

Rysslands “röda linje” passerad – Expert: Putin har skämt ut sig

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen