24 oktober 2025

EFTER SKATTECHOCKEN: Många ISK-sparare uppmanas till förändring

2023 12 08

I dag använder cirka 3,5 miljoner svenskar investeringssparkontot ISK.

Kunder kan kombinera olika sparprodukter på sitt konto – exempelvis fonder, aktier och obligationer.

ISK-kunder betalar ingen skatt när de säljer eller byter sparprodukter, men däremot betalas en årlig schablonskatt på värdet av ISK-kontot

Sedan sparformen infördes har skatten legat på en låg nivå.

Nu har den dock börjat ticka uppåt.

I fjol fördubblades den årliga skatten till 0,88 procent och i november kom besked om ytterligare en höjning.

ISK-skatten ökar till 1,09 procent vid årsskiftet.  Den nya höjningen innebär att skatten är högre än någonsin, nästan tre gånger så stor som under åren 2020-2022.

Uppmanar sparare: Gör det här i stället

Den nya skattenivån innebär även att ISK inte nödvändigtvis kommer att vara den bästa sparformen för en del kunder.

Det handlar framför allt om en grupp: höginkomsttagare.

Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, uppmanar alla med en inkomst som överstiger 51 000 kronor att titta på alternativa sparformer – till exempel löneväxling.

– Höginkomsttagare som kommer över gränsen för statlig skatt bör överväga löneväxling nu när skatten på ISK nästa år blir den högsta på över tio år, säger Trifa Chireh.

Löneväxling innebär att man byter en del av sin lön mot pension. Summan placeras i en tjänstepension som tidigast kan utnyttjas när kunden fyller 55 år.

Ett smart drag, enligt Länsförsäkringars sparekonom.

– I stället för att betala hälften av lönen i skatt skjuts den höga skatten på framtiden. Och när det är dags att ta ut pengarna är det många som hamnar under den statliga skatten vilket betyder att man betalar lägre skatt än när löneväxlingen genomfördes, förklarar Trifa Chireh.

Beräkningar: Så kan det se ut

Länsförsäkringar har gjort beräkningar för att illustrera skillnaderna mellan löneväxling och ISK-sparande:

- Om löneavdraget som går till löneväxling ligger på 2 000 kronor per månad kan den jämföras med 1 000 kronor (den summa som blir kvar att investera när skatten är bortdragen) på ISK. I båda fallen har vi räknat med en avkastning på 5 procent.

- Det betyder att efter tio års sparande får du ut 2 115 kronor när skatten är dragen i tjänstepension per månad i tio års tid. Det kan jämföras med den tusenlapp du sätter in på ISK som ger dig 1 370 kronor per månad under samma period.

- Om sparandet pågår under 20 år ger löneväxlingen 5 201 kronor per månad. Det ska jämföras med sparande i ISK som ger 3 200 kronor. För att ge en bild av hur mycket löneväxling kan påverka ett långsiktigt sparande har Länsförsäkringar räknat ut och jämfört löneväxling med den populära sparformen Investeringssparkonto (ISK).

Foto: T Barbhuiya

Text: Redaktionen


15 jan 2026

Militärfartyg sjunker

2026 01 15

Ett iranskflaggat fartyg sjunker i Kaspiska havet.

Fartyget ”Rona” är lastat med vapen och är på väg till Ryssland, rapporterar Kyiv Post med hänvisning till myndigheter i Turkmenistan.

– Fraktfartyget misstänks ha transporterat vapen från Iran till Ryssland via en rutt som ofta används för sådana leveranser, uppger tidningen.

Massiv räddningsinsats

Nu sjunker det stora fraktfartyget, som enligt uppgift är fullastat med militär utrustning och vapen.

En SOS-signal har gått ut från fartyget, vilket fick myndigheter i Turkmenistan att inleda en stor räddningsaktion. Samtliga besättningsmedlemmar på det 2 453 ton tunga fartyget ska ha räddats.

Färdas mellan diktaturerna

Enligt Kyiv Post var militärfartyget på väg till den ryska hamnen Astrakhan.

– Spårningsdata visar att Rona anlöpt till de ryska hamnarna Astrakhan, Makhachkala och Azov omkring 20 gånger mellan oktober 2024 och december 2025. Fartyget avgick då från de iranska hamnarna Amirabad och Anzali, framhåller tidningen.

LÄS MER: Trump skyller på Zelenskyj

Stänger av kommunikationen

Ukrainska styrkor har genomfört flera attacker mot ryskkopplade fartyg i Kaspiska havet.

Förra månaden attackerade en enhet från Ukrainas specialoperationsstyrkor två ryska fartyg som transporterade vapen och militär utrustning.

En kartläggning från CNN har tidigare lokaliserat hundratals fartyg som uppges transportera vapen till Ryssland via Kaspiska havet. Fartygen stänger av sina transpondrar när de närmar sig destinationen.

– De flesta luckorna i spårningsdata för ryskflaggade och iranskflaggade lastfartyg uppstår nära de iranska hamnarna Amirabad och Anzali, samt i närheten av den ryska floden Volga och hamnen i Astrakhan, står det i CNN-rapporten.

Enligt en rapport från Wall Street Journal fraktar ryska fartyg ”stora mängder iranska artillerigranater och annan ammunition över Kaspiska havet för att förse trupper som strider i Ukraina.”

LÄS OCKSÅ: Swish går ut med varning till svenskarna           

Arkivfoto: President of Russia resp Sociala medier

Test: Redaktionen


16 januari 2026

Danmark har fått nog – ”inte vad vi kom överens om”

2026 01 16

Donald Trumps anspråk på Grönland har skapat stor i Europa.

I veckan åkte den danska utrikesministern Lars Løkke Rasmussen till Washington för att möta den amerikanska administrationen.

Grönlands utrikesminister Vivian Motzfeldt deltog också i mötet, där USA representerades av vicepresident JD Vance och utrikesminister Marco Rubio.

Olika bild av överenskommelsen

Under mötet gjorde den danske utrikesministern klart att Grönland inte är till salu.

Under de förutsättningarna lades planen att fortsätta samtalen i en gemensamarbetsgrupp.

Men efter mötet har Vita huset fortsatt med uttalanden om ett amerikanskt övertagande av den stora ön som står under det danska kungadömet.

– Det är helt enkelt inte vad vi kom överens om, Jag vet vad vi kom överens om, säger Lars Løkke Rasmussen, till DR.

”Tittat rakt i ögonen”

Den danske utrikesministern är bestört över att överenskommelsen nu inte följs.

– Jag har suttit i rummet och tittat rakt in i ögonen på den amerikanska vicepresidenten och utrikesministern och varit överens om de här sakerna, säger han.

Och Danmark tänker inte delta i några fortsatta samtal om den amerikanska administrationen vägrar att acceptera landets röda linje.

– När mötena börjar, och om det visar sig att amerikanerna ser annorlunda på det, kommer det att bli en väldigt, väldigt kort serie möten, säger Løkke Rasmussen.

LÄS MER:  Moskva hånar hela Europa

Efterfrågar respekt

Den danska utrikesministern menar att länderna kommit överens om att man ser olika på saken, men att de fortsatta diskussionerna ändå skulle respektera den danska markeringen.

– Därför kom vi överens om att komma överens om att vara oense om detta och försöka inleda en dialog på hög nivå med respekt för kungarikets röda linjer, säger Løkke Rasmussen.

Överens om en sak

På en punkt menar Danmarks utrikesminister att man är fortsatt överens.

Säkerhetsläget kräver fortsatt USA:s engagemang i regionen.

– Vi står inför vissa långsiktiga säkerhetsutmaningar, och de måste hanteras, och det kväver ett amerikanskt åtagande, men det kräver inte en amerikansk övertagning av Grönland, säger Løkke Rasmussen.

LÄS MER: Storbritannien går emot Frankrike och Italien

Foto: P. Weaver resp Wikipedia

Text: Redaktionen