EFTER SKATTECHOCKEN: Många ISK-sparare uppmanas till förändring

2023 12 08

I dag använder cirka 3,5 miljoner svenskar investeringssparkontot ISK.

Kunder kan kombinera olika sparprodukter på sitt konto – exempelvis fonder, aktier och obligationer.

ISK-kunder betalar ingen skatt när de säljer eller byter sparprodukter, men däremot betalas en årlig schablonskatt på värdet av ISK-kontot

Sedan sparformen infördes har skatten legat på en låg nivå.

Nu har den dock börjat ticka uppåt.

I fjol fördubblades den årliga skatten till 0,88 procent och i november kom besked om ytterligare en höjning.

ISK-skatten ökar till 1,09 procent vid årsskiftet. Den nya höjningen innebär att skatten är högre än någonsin, nästan tre gånger så stor som under åren 2020-2022.

Uppmanar sparare: Gör det här i stället

Den nya skattenivån innebär även att ISK inte nödvändigtvis kommer att vara den bästa sparformen för en del kunder.

Det handlar framför allt om en grupp: höginkomsttagare.

Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, uppmanar alla med en inkomst som överstiger 51 000 kronor att titta på alternativa sparformer – till exempel löneväxling.

– Höginkomsttagare som kommer över gränsen för statlig skatt bör överväga löneväxling nu när skatten på ISK nästa år blir den högsta på över tio år, säger Trifa Chireh.

Löneväxling innebär att man byter en del av sin lön mot pension. Summan placeras i en tjänstepension som tidigast kan utnyttjas när kunden fyller 55 år.

Ett smart drag, enligt Länsförsäkringars sparekonom.

– I stället för att betala hälften av lönen i skatt skjuts den höga skatten på framtiden. Och när det är dags att ta ut pengarna är det många som hamnar under den statliga skatten vilket betyder att man betalar lägre skatt än när löneväxlingen genomfördes, förklarar Trifa Chireh.

Beräkningar: Så kan det se ut

Länsförsäkringar har gjort beräkningar för att illustrera skillnaderna mellan löneväxling och ISK-sparande:

- Om löneavdraget som går till löneväxling ligger på 2 000 kronor per månad kan den jämföras med 1 000 kronor (den summa som blir kvar att investera när skatten är bortdragen) på ISK. I båda fallen har vi räknat med en avkastning på 5 procent.

- Det betyder att efter tio års sparande får du ut 2 115 kronor när skatten är dragen i tjänstepension per månad i tio års tid. Det kan jämföras med den tusenlapp du sätter in på ISK som ger dig 1 370 kronor per månad under samma period.

- Om sparandet pågår under 20 år ger löneväxlingen 5 201 kronor per månad. Det ska jämföras med sparande i ISK som ger 3 200 kronor. För att ge en bild av hur mycket löneväxling kan påverka ett långsiktigt sparande har Länsförsäkringar räknat ut och jämfört löneväxling med den populära sparformen Investeringssparkonto (ISK).

Foto: T Barbhuiya

Text: Redaktionen

I MORGON FREDAG: Regn och åska drar in

2025 08 21

Regn och åska blir att vänta på fredagen.

Sommaren har kommit och dragit förbi.

Nu meddelar SMHI att regn och åska drar in över landet och att skurar kommer att falla i Götaland och Svealand på fredagen.

Även under helgen kommer det att bli regnigt i landet, uppger vädermyndigheten.

I morgon fredag

Imorgon fredag passerar skurar med inslag av åska österut över Götaland och Svealand.

I de östra landskapen kan skurarna bli kraftiga och i Götaland blir det blåsigt med en byig nordvästvind.

I Norrland mer lokala skurar.

Temperaturmässigt får vi 10-15 grader i större delen av landet, i fjälltrakterna 5-10 grader.

Och helgen

Även på lördagen och söndagen ser det ut att kunna regna.

– Under helgen har vi kvar en ostadig luftmassa över landet vilket innebär skurar här och var, uppger SMHI.

– Det blir även tidvis blåsigt på många håll med friska till hårda vindbyar i den nordvästliga vinden.

Nästa vecka

Nästa vecka ser det ut som att vädret vänder, och soligare dagar är att vänta.

– I början på nästa vecka ser vädret ut att stabiliseras i samband med ett högtryck som växer in från sydväst, meddelar SMHI.

– Samtidigt som lite varmare luft börjar ta sig in norrut över Skandinavien.

Då slogs rekord

Om än det ser ut att regna en hel del på vissa håll i morgon fredag så kommer det inte i närheten av de rekord som har slagits i landet.

Den högsta uppmätta årsnederbörden i Sverige är 1866,1 mm, som föll år 2008 i Mollsjönäs i Västergötland.

Den högsta dygnsnederbörden vid en officiell SMHI-station är 198,0 mm, som föll den 28 juli 1997 i Fagerheden i Norrbotten.

Den största mängden under en timme är 86,3 mm och uppmättes under ett skyfall över Uppsala den 17 augusti 1997.

– Väderläget i sådana fall är att en lång rad av lågtryck rör sig i en bana där centrum passerar nordligaste Skandinavien eller havet norr därom, förklarar SMHI.

– Mild, fuktig Atlantluft strömmar då in över norra Skandinavien med sydvästliga vindar. Nederbördsutlösningen förstärks när luften träffar fjällkedjan och tvingas stiga vid passagen österut.

Foto: M. Tindell

Text: Redaktionen

Litauen stänger luftrummet

2025 08 21

Litauen stänger luftrummet inför den kommande rysk-belarusiska militärövningen.

Snart drar den stora rysk-belarusiska militärövningen Zapad-25 igång.

Det rör sig om den största övningen sedan 2021.

Nu kommer besked om att Natolandet Litauen stänger sitt luftrum, rapporterar Kyiv Independent.

Stänger luftrummet

Litauen stänger nu sitt luftrum längs gränsen till Belarus fram till den första oktober, med hänvisning till säkerhetsrisker kopplade till drönare och kommande rysk-belarusiska militärövningar.

Belarus har spelat en avgörande roll som Rysslands allierade i det fullskaliga kriget mot Ukraina, genom att tillhandahålla sitt territorium som en uppskjutningsbas för ryska militära operationer.

Beslutet, som godkändes av Litauens transport- och kommunikationsministerium på begäran av Litauens väpnade styrkor, fattades "med tanke på säkerhetsläget och hoten mot samhället, inklusive risker för civilflyget på grund av kränkningar av luftrummet med obemannade luftfarkoster".

Kan förlängas

Beslutet kan komma att förlängas om kränkningar av drönare från belarusiskt territorium sker.

Stängningen sker inför de militära övningarna Zapad-2025, som är planerade att äga rum i Belarus mellan den 12 och 16 september.

Minsk har uppgett att de gemensamma övningarna med Ryssland är avsedda att testa båda ländernas förmåga att säkerställa säkerhet och avvärja eventuella aggressioner.

Läs mer: ”Måste få attackera” – Trumps oväntade utspel om Ukrainakriget

Det är Zapad-25

CEPA – Center for European Policy Analysis – uppger att Zapad-25 är den största rysk-belarusiska övningen sedan 2021.

– De enorma Zapad-övningarna, som har pågått vartannat år sedan 2013, har ett tydligt syfte – att visa Rysslands förmåga att hota och slutligen invadera Nato-medlemmar på alliansens östra flank, skriver CEPA.

“Defensiv”

Moskva och Minsk beskriver den kommande övningen som “defensiv”.

Zapad-25 är en av de största gemensamma övningarna som Ryssland och Belarus genomfört på senare år.

– Antalet soldater lägre än Zapad-21, men bör inte underskattas, med tanke på den mer aktiva involveringen av olika typer av vapen och ett stort antal deltagande trupper, fortsätter CEPA.

– Å sin sida involverade Natos största övning sedan kalla krigets slut, Steadfast Defender 2024, 90 000 personer.

Läs mer: Massivt ukrainskt erbjudande till USA – värt en biljon kronor

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen