Efter nya bombningarna – statsministern tar Natoland i försvar

2022 11 24

Ulf Kristersson (M) förklarar varför regeringen inte kritiserat Turkiets bombningar.

Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi riktade idag uppmärksamhet mot statsministern under riksdagens frågestund.

Hon undrade varför han inte riktat kritik mot Turkiets nya bombningar i Syrien, uppger Aftonbladet.

– Turkiet har rätt att skydda sig mot terrorattacker, svarade Kristersson.

“Utsätts för terrorattacker”

Under söndagen inledde Turkiet en ny offensiv mot kurdiska mål i Syrien och Irak.

De turkiska flygattackerna dödade ett trettiotal människor och kommer dagar efter att Turkiet pekat ut PKK och PYD som ansvariga för terrordådet i Istanbul, uppger SVT.

– Den handlar å ena sidan om kampen mot IS och samtidigt om att erkänna att Turkiet är ett land som utsätts för terrorattacker och där vi också konstaterar att Turkiet har rätt att skydda sig mot terrorattacker, sade Kristersson.

Anklagelserna tillbakavisas

Turkiets anklagelser om att de kurdiska organisationerna PKK och PYD skulle ligga bakom terrordådet har tillbakavisats från kurdiskt håll.

Det kurdiska paraplyorganet KCK menar att Turkiet använt dådet i Istanbul för att rättfärdiga en invasion av norra Syrien.

Organisationen PKK är terrorstämplat av såväl Turkiet som USA och EU.

Ingått ett avtal

Märta Stenevi (MP) anklagade Kristersson för att vara för vänlig gällande relationerna med Turkiet.

Kristersson förklarade som svar att Sverige ingått i ett avtal som främjar Turkiets vilja att acceptera Sveriges Natoansökan.

– Och där har vi konstaterat att Sverige ska inte vara en plats där människor, som på olika sätt är med och finansierar terrorism eller terrornära verksamhet, finner en fristad bara för att deras aktiviteter inte riktar sig mot Sverige utan mot Turkiet, sade statsministern.

“Vill garantera säkerheten”

Turkiets försvarsminister Hulusi Akar menar att ambitionen med anfallen är att bland annat garantera säkerheten för Turkiets 85 miljoner invånare, rapporterar SVT.

Han understryker även att Turkiet kommer att “besvara varje lömsk attack” som riktas mot landet.

Turkiet har bekräftat flyganfall mot baser som tillhör Kurdistans arbetarparti (PKK) och Folkets försvarsenheter (YPG).

Foto: N. Andersson

Text: Redaktionen

”10 000 kronor för mycket” – elkunder gör jättemiss

2025 10 24

Många elkunder skulle kunna spara tusenlappar.

Elräkningen är en stor utgift för många svenska hushåll.

Men många elkunder gör ett stort misstag som innebär att de får betala tusentals kronor för mycket.

”10 000 kronor för mycket”

Många elkunder betalar en lång rad dolda avgifter helt i onödan, rapporterar TV4.

Elrådgivaren Mathias Nilsson, som samarbetar med sajten Elchef, har nu byggt en AI-modell som hjälper kunder att de dolda avgifterna på sina elräkningar.

Han menar att många svenskar betalar tusentals kronor för mycket för att de inte har koll på sina elavtal och inte gör aktiva val.

– Elbolagen ringer inte och säger: ”Hej, du betalar 10 000 kronor för mycket.” Det är en kassako för dem. Därför måste folk börja läsa sina elräkningar, säger Mathias Nilsson till kanalen.

Nu uppmanar han svenska folket att börja läsa sina elräkningar.

LÄS OCKSÅ: Stor skillnad mellan matbutikerna - här handlar de prismedvetna

Hittar på avgifter

De senaste åren är det emellertid allt fler svenskar som har blivit ”aktiva” elkunder, vilket Energimyndigheten konstaterade i en rapport 2023.

Men ännu fler skulle behöva bli mer medvetna, menar Mathias Nilsson, som också driver Facebooksidan ”Elens Robin Hood”.

Elbolagen hittar på alla möjliga avgifter som folk betalar utan att vara medvetna om det, menar han.

– Jag har sett poster som ”id-vakt”, ”rent vatten” och till och med ”hälsokontroll”. Hittepå-avgifter, säger Mathias Nilsson till kanalen.

Kunder lurade

Att vara en aktiv elkund kan alltså göra att man sparar tusenlappar.

Men det finns också elbolag som i direkt mening lurar kunder.

Tidigare i oktober fick två elbolag skarp kritik från Konsumentverket efter att det kommit in över 350 anmälningar mot bolagen, vilket MarcusOscarsson.se har rapporterat.

Det handlade då om elföretagen Nordic Best Energy och nystartade Svenska Elverket. Samma personer uppges ligga bakom båda bolagen.

Företagen hade lurat kunder och begärt in en straffavgift på runt 9 000 kronor, rapporterade SR.

Kunderna hade kontaktats via telefonförsäljare som uppgav att de ringde från de bolag som kunden hade tidigare.

Konsumentverket har hotat bolagen med rättsliga åtgärder.

LÄS OCKSÅ: Nytt rekord i Sverige - och samtidigt firar Trump

Foto: T Barbhuiya

Text: Redaktionen

Nya regler införs för alla med bostadsrätt

2025 10 24

Regeringen planerar att införa ett register för alla som äger en bostadsrätt.

Ett nytt nationellt register ska införas för att ge större tydlighet kring ägande och pantsättning av bostadsrätter i Sverige.

Detta för att kunna skydda både de som köper och säljer sina bostadsrätter.

Register för bostadsrätter

Regeringen föreslår att alla bostadsrätter i Sverige ska registreras i ett nationellt register, med Lantmäteriet som ansvarig myndighet.

Syftet är att minska risken för dolda panträtter och skapa ett tydligare system för både köpare, säljare och långivare.

– Syftet är att skapa ett tydligt och säkert system som minskar risken för dolda panträtter och gör det enklare att ge lån, köpa och sälja bostadsrätter samt för myndigheter att utföra sitt arbete, säger en representant från Justitiedepartementet, enligt Finwire.

LÄS MER: Nordea: En av fyra svenskar klarar inte ökad månadskostnad

Vad registret innebär

Registret kommer att innehålla uppgifter om bostadsrättsinnehavare, bostadsrättsföreningar och pantsättningar.

Genom ett centralt system blir det lättare att kontrollera vem som äger en bostadsrätt och om den är belastad med pant.

– Genom det nya registret får både myndigheter och privatpersoner enklare tillgång till korrekt information, vilket ökar tryggheten på bostadsrättsmarknaden, framhåller regeringen.

Träder i kraft 2027

Lantmäteriet fick redan i maj 2025 i uppdrag att förbereda registret, och arbetet finansieras med 10 miljoner kronor i budgeten för 2025.

Förslaget om det nationella bostadsrättsregistret har nu överlämnats till Lagrådet för granskning.

Efter Lagrådets yttrande kommer regeringen att ta ställning till eventuella justeringar innan förslaget kan läggas fram för riksdagen.

Bostadsrättsföreningarna förväntas börja lämna in uppgifter från 2027, och insamlingen och kontrollen av informationen beräknas ta två till tre år.

Regeringen bedömer att registret kommer att ge ett mer transparent och effektivt system för bostadsrättsmarknaden och öka tryggheten för både privatpersoner och företag verksamma inom sektorn.

LÄS MER: Hushåll kan få 30 000 kronor mer – på ett villkor

Foto: Blazejosh

Text: Redaktionen