Efter milda hösten – varnar för stort väderomslag

2022 11 29

Efter en tid av slaskigt underlag och temperatursvaga kvällar är ett stort väderomslag att vänta.

Om en vecka kommer Sverige att drabbas av en köldchock, rapporterar Aftonbladet.

Anledningen till detta är en så kallad “Grönlandsblockering”, vilket är ett rejält högtryck över Grönland.

– Högtrycket tvingar den arktiska kylan ner över Europa, säger Mikael Luhr, meteorolog på Klart.se.

“Ordentlig kyla”

Det kalla vädret väntas komma i slutet på nästa vecka och kan hålla i sig fram till Lucia.

Temperaturen beror i viss mån på hur molnigt det kommer att bli, men rejäl kyla är att vänta.

– Det handlar om ordentlig kyla. Prognosen är lite osäker än så länge, men det kan bli mellan fem och 15 minus i landets södra delar och mellan 15 och 30 minusgrader i de norra delarna , säger Mikael Luhr.

Vit jul

De nya uppgifterna ökar chanserna på att det kan bli en vit jul i Sverige i år.

Den nya snön lär ligga kvar på platser där det är kallare luft.

Redan till helgen väntas snön komma, och på vissa platser kan det komma så mycket som tio centimeter.

Mild höst

Köldchocken kommer efter en mycket mild höst med ljumma novemberdagar på sina håll.

Hösten 2022 bjöd på ett temperaturöverskott i hela Sverige, synnerligen varmt var det i södra Götaland, uppger SMHI.

– Lokalt i södra Götaland räknas hösten 2022 som en av de allra mildaste som observerats. Närmast rekord var Hanö i Blekinge som dock väntas snubbla på målsnöret under de avslutande novemberdygnen, skriver de.

Höga temperaturer

Höstens rekordvärme uppmättes i år i Rörastrand, Bohuslän.

Där var temperaturen 22,9 grader Celsius den 4 september, ett exempel på det ovanligt varma höstvädret i Sverige.

Samtidigt stod Naimakka i Lappland för höstens kallaste uppmätning, där var det -27 grader Celsius den 23 november.

– I mellersta och norra Norrland allmänt 0-1 grad varmare än normalt för 1991-2020. I Götaland, Svealand och södra Norrland var hösten i allmänhet 1-2 grader varmare än normalt, skriver SMHI.

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen