Efter milda hösten – varnar för stort väderomslag

2022 11 29

Ett rejält högtryck över Grönland kommer leda till mycket kallt väder i Sverige.

Efter en tid av slaskigt underlag och temperatursvaga kvällar är ett stort väderomslag att vänta.

Om en vecka kommer Sverige att drabbas av en köldchock, rapporterar Aftonbladet.

Anledningen till detta är en så kallad “Grönlandsblockering”, vilket är ett rejält högtryck över Grönland.

Högtrycket tvingar den arktiska kylan ner över Europa, säger Mikael Luhr, meteorolog på Klart.se.

“Ordentlig kyla”

Det kalla vädret väntas komma i slutet på nästa vecka och kan hålla i sig fram till Lucia.

Temperaturen beror i viss mån på hur molnigt det kommer att bli, men rejäl kyla är att vänta.

Det handlar om ordentlig kyla. Prognosen är lite osäker än så länge, men det kan bli mellan fem och 15 minus i landets södra delar och mellan 15 och 30 minusgrader i de norra delarna , säger Mikael Luhr.

Vit jul

De nya uppgifterna ökar chanserna på att det kan bli en vit jul i Sverige i år.

Den nya snön lär ligga kvar på platser där det är kallare luft.

Redan till helgen väntas snön komma, och på vissa platser kan det komma så mycket som tio centimeter.

Mild höst

Köldchocken kommer efter en mycket mild höst med ljumma novemberdagar på sina håll.

Hösten 2022 bjöd på ett temperaturöverskott i hela Sverige, synnerligen varmt var det i södra Götaland, uppger SMHI.

– Lokalt i södra Götaland räknas hösten 2022 som en av de allra mildaste som observerats. Närmast rekord var Hanö i Blekinge som dock väntas snubbla på målsnöret under de avslutande novemberdygnen, skriver de.

Höga temperaturer

Höstens rekordvärme uppmättes i år i Rörastrand, Bohuslän.

Där var temperaturen 22,9 grader Celsius den 4 september, ett exempel på det ovanligt varma höstvädret i Sverige.

Samtidigt stod Naimakka i Lappland för höstens kallaste uppmätning, där var det -27 grader Celsius den 23 november.

– I mellersta och norra Norrland allmänt 0-1 grad varmare än normalt för 1991-2020. I Götaland, Svealand och södra Norrland var hösten i allmänhet 1-2 grader varmare än normalt, skriver SMHI.

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen