EFTER KRITIKSTORMEN: SD ger besked – så ska SVT förändras

2024 05 13

Utredningskommittén öppnar för att slå ihop SVT, SR och UR. Dessutom föreslår man en succesiv sänkning av finansieringen av public service – från 3 procent höjning av anslagen 2026, till 2 procent höjning 2027-2030 och 1 procent 2031-2032.  

Ett förslag som oppositionen riktar högljudd kritik mot.  

– Vi är mycket bekymrade över den nivå majoriteten i kommittén landat i. Detta i en tid då stora resurser behöver läggas på beredskapsuppdraget och då stora sparpaket nyss genomförts, säger Miljöpartiets nytillträdda språkrör Amanda Lind till SVT Nyheter.

– Det här kommer att innebära nedskärningar för bolagen, fortsätter hon.

Den före detta S-toppen Leif Pagrotsky delar kritiken.

– Tragisk presskonferens om Public Service. Slut på viljan till bred samsyn om denna fundamentala demokratifråga. Samtliga förslag går i restriktiv riktning. Ingen strävan efter långsiktigt hållbar förankring. Krympande resurser och utökat uppdrag, skriver han i ett inlägg på X.

Slår tillbaka

Moderaternas representant i utredningskommittén, Kristina Axén Ohlin, slår tillbaka mot kritiken.

– Jag ser att det finns både egna privata trollfabriker och egna aktörer som vill ha detta till att det är enorma skillnader och slakt och allt möjligt av public service, som inte ett sådant här seriöst arbete förtjänar, säger hon till SvD.

SD-beskedet: Så kommer public service förändras

Sverigedemokraterna har genom åren profilerat sig som riksdagens mest public service-kritiska parti. Nu vädrar partiet morgonluft.

Enligt Alexander Christiansson, SD:s ledamot i kommittén, handlar det nya finansieringsförslaget om att sätta ”press” på public service-bolagen.

– Min förhoppning är att den här medelstilldelningen kommer att innebära en viss press på bolagen och att det kommer ha konsekvensen att man måste se över verksamheten, säger han till DN och betonar att utredningen slår fast att bolagen ska ägna sig åt ”kärnuppdraget”.

– Utredningen landar i att man ska prioritera sina egna plattformar, att man ska ha ett brett public service, att man ska prioritera kärnuppdraget och ha en trappa som innebär att de får mindre pengar i slutet av perioden.

Christiansson välkomnar även förslaget om att Mediemyndighetens och Granskningsnämndens granskning av innehållet i public service ska bli mer omfattande. SD-toppen anser att innehållet i public service är ”politiskt vinklat” i dag.

– Därför föreslår vi att granskningen av bolagens partiskhet ska bli mer omfattande, säger han till GP.

Text: Redaktionen

Historiskt väderbesked i Sverige – första gången sedan 1859

2026 06 03

Det visar färska siffror från mätstationer runt om i landet.  

Ett 50-tal stationer i Svealand och Norrland med mycket långa mätserier noterade rekordhög vårmedeltemperatur, uppger SMHI.

Årstiden blev bland annat rekordvarm i:

- Uppsala, mätstart 1722

- Stockholm, mätstart 1756

- Härnösand, mätstart 1787

Varmaste sedan 1859

I sin helhet blev våren i Sverige 2026 den varmaste som uppmätts sedan de landsomfattande mätningarna inleddes 1859.

– Värmen märktes tydligast i landets norra delar, där flera gamla rekord slogs med god marginal. På flera platser i Lappland hamnade vårens medeltemperatur dessutom över noll grader för första gången sedan mätningarna startade, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist.

En stark bidragande faktorn till rekordvärmen var den ovanligt milda marsmånaden, som gav våren en mycket varm start.  

– April och maj blev inte lika extrema i hela landet. I södra Sverige låg temperaturerna tidvis närmare det normala, medan norra Sverige fortsatte att ha temperaturer över det normala, uppger Lasse Rydqvist.

Högsta temperaturen

Vårens varmaste dag inträffade den 1 maj i Oskarshamn, då termometern visade 28,6 grader.

Årstidens lägsta temperatur, 23 minusgrader, noterades den 2 mars i Gielas i Lappland.

LÄS OCKSÅ: Dråpslag för många som väljer elbil – stödet kan försvinna 

Extremvärme i Europa

Samtidigt drabbades stora delar av Europa av en extrem värmebölja i maj. Värmerekord har noterats i bland annat, Portugal, Storbritannien och Frankrike.

Extremvärmen kopplas till väderfenomenet El Niño, som är ovanligt starkt i år.

Värmeböljan orsakades av en så kallade värmekupol, där varm luft från Nordafrika har fångats under ett kraftfullt högtrycksområde.

– Det handlar förenklat om ett kraftigt högtryck där varm luft stängs in och pressas nedåt, ungefär som under ett lock, framhåller Klarts Lasse Rydqvist.

ANDRA LÄSER: Svenskar på Mallorca riskerar tusentals kronor i böter

Foto: Y. Bogdanov

Text: Redaktionen