EFTER KRITIKSTORMEN: SD ger besked – så ska SVT förändras

2024 05 13

Regeringen och Sverigedemokraterna har under måndagen presenterat en utredning om hur public service uppdrag ska regleras framöver.

Utredningskommittén öppnar för att slå ihop SVT, SR och UR. Dessutom föreslår man en succesiv sänkning av finansieringen av public service – från 3 procent höjning av anslagen 2026, till 2 procent höjning 2027-2030 och 1 procent 2031-2032.  

Ett förslag som oppositionen riktar högljudd kritik mot.  

– Vi är mycket bekymrade över den nivå majoriteten i kommittén landat i. Detta i en tid då stora resurser behöver läggas på beredskapsuppdraget och då stora sparpaket nyss genomförts, säger Miljöpartiets nytillträdda språkrör Amanda Lind till SVT Nyheter.

– Det här kommer att innebära nedskärningar för bolagen, fortsätter hon.

Den före detta S-toppen Leif Pagrotsky delar kritiken.

– Tragisk presskonferens om Public Service. Slut på viljan till bred samsyn om denna fundamentala demokratifråga. Samtliga förslag går i restriktiv riktning. Ingen strävan efter långsiktigt hållbar förankring. Krympande resurser och utökat uppdrag, skriver han i ett inlägg på X.

Slår tillbaka

Moderaternas representant i utredningskommittén, Kristina Axén Ohlin, slår tillbaka mot kritiken.

– Jag ser att det finns både egna privata trollfabriker och egna aktörer som vill ha detta till att det är enorma skillnader och slakt och allt möjligt av public service, som inte ett sådant här seriöst arbete förtjänar, säger hon till SvD.

SD-beskedet: Så kommer public service förändras

Sverigedemokraterna har genom åren profilerat sig som riksdagens mest public service-kritiska parti. Nu vädrar partiet morgonluft.

Enligt Alexander Christiansson, SD:s ledamot i kommittén, handlar det nya finansieringsförslaget om att sätta ”press” på public service-bolagen.

– Min förhoppning är att den här medelstilldelningen kommer att innebära en viss press på bolagen och att det kommer ha konsekvensen att man måste se över verksamheten, säger han till DN och betonar att utredningen slår fast att bolagen ska ägna sig åt ”kärnuppdraget”.

– Utredningen landar i att man ska prioritera sina egna plattformar, att man ska ha ett brett public service, att man ska prioritera kärnuppdraget och ha en trappa som innebär att de får mindre pengar i slutet av perioden.

Christiansson välkomnar även förslaget om att Mediemyndighetens och Granskningsnämndens granskning av innehållet i public service ska bli mer omfattande. SD-toppen anser att innehållet i public service är ”politiskt vinklat” i dag.

– Därför föreslår vi att granskningen av bolagens partiskhet ska bli mer omfattande, säger han till GP.

Text: Redaktionen


08 april 26

Nya regler för din router – gäller från 11 september

2026 09 02

Din router kan vara hackad av Rysslands militära underrättelsetjänst (GRU).

Det har Finlands motsvarighet till Säpo, Skyddspolisen, varnat för.

Enligt myndigheten har ryska hackare utnyttjat dåligt skyddade routrar i vanliga bostäder runt om i Europa. I korthet innebär det att många med en router för hemmabruk kan ha främjat ryskt cyberspionage, utan att veta om det.

– Kapade nätverksenheter har kunnat användas som en del av en så kallad operativ skyddsinfrastruktur, som både möjliggör att cyberspionagetrafik maskeras som vanlig nätverkstrafik och försvårar upptäckt, indentifiering och spårning av aktören, framhåller Skyddspolisen i ett uttalande.

Nya regler införs

Nu agerar EU.

Unionens nya lagstiftning Cyber Resilience Act (CRA) träder i kraft den 11 september och innebär betydligt hårdare krav på tillverkare av uppkopplade produkter, som routrar, datorer och mobiltelefoner.

Om en sårbarhet identifieras ska tillverkaren lämna en första varning inom 24 timmar och en fullständig anmälan inom 72 timmar, uppger EU-kommissionen.

För aktivt utnyttjade sårbarheter ska en slutgiltig rapport lämnas senast 14 dagar efter att en korrigerande åtgärd har vidtagits.

Tillverkarna ska också informera användare som påverkas av problemet. Vid behov ska användare även informeras om vilka åtgärder som de behöver vidta för att minska riskerna och konsekvenserna av den upptäcka sårbarheten.  

ANDRA LÄSER: Turkiet vill öppna Ukrainakorridor – i samtal med Kreml och Kyiv

Alla påverkas

Konsumenter i hela Sverige påverkas av den nya lagstiftningen.

– Förordningen gäller för alla produkter med digitala komponenter, både hårdvara och mjukvara, samt för produkternas hela livscykel. Med andra ord omfattas både tillverkare, importörer och distributörer som vill agera på EU:s inre marknad, rapporterar Svenska Institutet för Standarder, SiS.

LÄS OCKSÅ: En av fyra bilister gör fel vid däckbyte 

Foto: S. Phillips - Hostreviews.co.uk

Text: Redaktionen


1 sep 26

Jätteras mellan USA och Sverige

2026 09 01

Bilden av USA som handelspartner har förändrats kraftigt i Sverige.

Västsvenska Handelskammarens rapporterar om ett kraftigt ras i svenska företags syn på den amerikanska marknaden.

Enligt en ny rapport från organisationen har 64 procent av de svenska företagen en negativ syn på den amerikanska marknaden, jämfört med 21 procent under samma period förra året.

Samtidigt vänder många företag bort blicken från USA. Bara 20 procent uppger att de kommer att öka sin närvaro i landet, jämfört med 38 procent året innan.

Svenska företag vänder i stället blickarna mot Norden och EU. Hela 74 procent ser positivt på utvecklingen i Norden, medan motsvarande andel för EU är 69 procent. Dessutom planerar 71 procent att öka sin närvaro i Norden och 67 procent inom EU.

– I en mer osäker värld söker sig företagen mot marknader där villkoren upplevs som stabila och förutsägbara, säger Charlotte Ljunggren, vd för Västsvenska Handelskammaren.

– Det gör Europas inre marknad ännu viktigare för ett handelsberoende Västsverige. Samtidigt behöver svenska företag fortsatt kunna konkurrera och göra affärer på de stora globala marknaderna.

LÄS OCKSÅ: Sverige i EU-botten gällande bostadspriser

EU i blickfånget

Rapporten visar också att 69 procent av företagen bedömer att omsättningen i den egna branschen kommer att öka.

Över hälften av företagen (53 procent) pekar ut EU-medlemskapet som viktigt för deras konkurrenskraft. Samtidigt anser endast 27 procent att Sverige i dag driver företagens intressen väl inom EU.

–  Företagen ser tydligt värdet av EU, men de efterfrågar också ett Sverige som är mer aktivt i frågor som påverkar deras konkurrenskraft. När Europa blir viktigare för företagen blir det också viktigare att Sverige har inflytande över de beslut som fattas, säger Charlotte Ljunggren.

ANDRA LÄSER: Attack vid Östersjön

Foto: Official White House Photo by Molly Riley resp T. Flyckt

Text: Redaktionen