EFTER KRITIKSTORMEN: SD ger besked – så ska SVT förändras

2024 05 13

Regeringen och Sverigedemokraterna har under måndagen presenterat en utredning om hur public service uppdrag ska regleras framöver.

Utredningskommittén öppnar för att slå ihop SVT, SR och UR. Dessutom föreslår man en succesiv sänkning av finansieringen av public service – från 3 procent höjning av anslagen 2026, till 2 procent höjning 2027-2030 och 1 procent 2031-2032.  

Ett förslag som oppositionen riktar högljudd kritik mot.  

– Vi är mycket bekymrade över den nivå majoriteten i kommittén landat i. Detta i en tid då stora resurser behöver läggas på beredskapsuppdraget och då stora sparpaket nyss genomförts, säger Miljöpartiets nytillträdda språkrör Amanda Lind till SVT Nyheter.

– Det här kommer att innebära nedskärningar för bolagen, fortsätter hon.

Den före detta S-toppen Leif Pagrotsky delar kritiken.

– Tragisk presskonferens om Public Service. Slut på viljan till bred samsyn om denna fundamentala demokratifråga. Samtliga förslag går i restriktiv riktning. Ingen strävan efter långsiktigt hållbar förankring. Krympande resurser och utökat uppdrag, skriver han i ett inlägg på X.

Slår tillbaka

Moderaternas representant i utredningskommittén, Kristina Axén Ohlin, slår tillbaka mot kritiken.

– Jag ser att det finns både egna privata trollfabriker och egna aktörer som vill ha detta till att det är enorma skillnader och slakt och allt möjligt av public service, som inte ett sådant här seriöst arbete förtjänar, säger hon till SvD.

SD-beskedet: Så kommer public service förändras

Sverigedemokraterna har genom åren profilerat sig som riksdagens mest public service-kritiska parti. Nu vädrar partiet morgonluft.

Enligt Alexander Christiansson, SD:s ledamot i kommittén, handlar det nya finansieringsförslaget om att sätta ”press” på public service-bolagen.

– Min förhoppning är att den här medelstilldelningen kommer att innebära en viss press på bolagen och att det kommer ha konsekvensen att man måste se över verksamheten, säger han till DN och betonar att utredningen slår fast att bolagen ska ägna sig åt ”kärnuppdraget”.

– Utredningen landar i att man ska prioritera sina egna plattformar, att man ska ha ett brett public service, att man ska prioritera kärnuppdraget och ha en trappa som innebär att de får mindre pengar i slutet av perioden.

Christiansson välkomnar även förslaget om att Mediemyndighetens och Granskningsnämndens granskning av innehållet i public service ska bli mer omfattande. SD-toppen anser att innehållet i public service är ”politiskt vinklat” i dag.

– Därför föreslår vi att granskningen av bolagens partiskhet ska bli mer omfattande, säger han till GP.

Text: Redaktionen

Jättesmäll i Sverige – hundratusentals jobb i fara

2025 12 25

Elprisklyftorna fortsätter att öka.

Under årets första elva månader har de genomsnittliga spottpriserna i södra Sverige varit fyra gånger så höga som i norra delen av landet, rapporterar SVT. 

I det sydligaste elområdet E4 ligger snittspotpriset på 67,43 öre per kilowattimme. Det kan jämföras med 17,25 respektive 17,02 öre per kilowattimme i de norra elområdena E1 och E2.

Prisskillnaderna har ökat kraftigt under 2025.

– De senaste åren har vi haft ungefär dubbelt så höga priser i södra Sverige som i norra och det är det vi ser framför oss också. Men i år ser det ut att bli ännu större skillnader, säger Christian Holtz, elmarknadsanalytikern vid analysfirman Merlin & Metis, till tv-kanalen.

Larmet: Hundratusentals jobb i fara

Johan Eklund, vd för Sydsvenska handelskammaren, varnar för att de höga elpriserna kan få ödesdigra konsekvenser för företag i södra Sverige.

I ett värsta scenario kan hundratusentals jobb gå förlorade, varnar Eklund.

– Om vi inte löser situationen så kommer vi att tappa, i värsta fall, 200 000 sysselsättningstillfällen i elprisområde 3 och 4 på grund av höga och volatila elpriser, säger han till SVT.

"Väldigt skadligt"

Redan i dag syns konsekvenserna av de stora elprisskillnaderna. Många företag i södra Sverige väljer att flytta investeringar norrut, där elpriserna är lägre.

– Det är effekter av att man flyttar produktion och anställning över gränserna för att utnyttja prisskillnaderna. Det är väldigt skadligt och innebär samhällsekonomiska förluster, har Johan Eklund berättat för Affärsvärlden.  

Roger Bergström, vd på pappersbruket Hylte Papers, påpekar att en stor del av Sveriges industri finns i de södra elområdena SE3 och SE4. Dessutom slår de höga elpriserna också mot svenska företag på den internationella marknaden, enligt Bergström. 

– Elpriset slår hårt mot hela industrin. Både mot de som är små, och de som är stora, har han sagt till Affärsvärlden.

LÄS MER: Här är tre skatteförändringar som sker 2026

FAKTA: Elprisskillnaderna i Sverige

- Sverige består av fyra elområden:

  • Elområde Luleå SE 1
  • Elområde Sundsvall SE 2
  • Elområde Stockholm SE 3
  • Elområde Malmö SE 4

- Syftet med indelningen i olika elområden är att tydliggöra var i Sverige det finns behov av att förstärka elnätet och var det finns behov av ökad elproduktion.

- Elkunder i södra Sverige får tidvis betala ett högre pris jämfört med elkunder i norra Sverige. Orsaken till prisskillnaderna är att det normalt sett finns mer och billigare el att tillgå i norra Sverige. Hur mycket och hur ofta priserna kommer att skilja mellan norr och söder är svårt att förutsäga

Källa: Energimarknadsinspektionen

LÄS OCKSÅ: Clas Ohlson slår rekord – dyraste enskilda produkten någonsin 

Foto: Arniii

Text: Redaktionen

God jul ”avskum” – Trump ser rött på juldagen

2025 12 25

USA:s president Donald Trump går ut med en arg julhälsning.

I ett inlägg på sin sociala medieplattform Truth social önskar presidenten god jul till alla amerikanska medborgare. Samtidigt passar han på att kalla vänsterväljare för ”avskum”.

– God jul till alla, inklusive avskummen i den radikala vänstern som gör allt för att förstöra vårt land, skriver Trump.

Presidenten fortsätter inlägget med att räkna upp saker som hans administration har åstadkommit under 2025.

– Vi har inte längre öppna gränser, män i damidrott, transsexualitet för alla och en svag brottsbekämpning. I stället har vi en rekordstor aktiemarknad och den lägsta brottslighet på årtionden. Vi har ingen inflation och en BNP på 4,3 procentenheter, två procentenheter bättre än väntat.

Faktakollen

USA:s BNP ökade mer än väntat under det tredje kvartalet. Tillväxten med 4,3 procent i årstakt. Siffran var betydligt högre än förhandsprognoserna, men inte två procentenheter bättre än väntat som Trump antyder. Förhandsprognoserna låg på 3,3 procent, rapporterar Reuters.

Inflationstakten sjönk till 2,7 procent i november i USA. En större minskning än väntat. Samtidigt ligger inflationen fortfarande över den amerikanska centralbankens mål på 2 procent.

Brottsligheten i USA har sjunkit i vissa avseenden under Trumpstyret. Bland annat har antalet massmord minskat till den lägsta nivån sedan 2006, uppger Axios.

Samtidigt tampas USA med flera stora problem. Arbetslösheten har stigit till den högsta nivån på flera år och reallöneökningarna har avtagit.

LÄS MER: Ukrainska stridsflyg har genomfört attack

Tullfiasko

Dessutom väntas Trumps handelstullar dra in mindre intäkter än väntat. I augusti uppgav finansminister Scott Bessent att intäkterna från tullarna skulle uppgå till omkring 500 miljarder dollar på årsbasis.

Men en färsk sammanställning från Pantheon Macroeconomics – ett oberoende forskningsinstitut specialiserat på makroekonomiska analyser – fastslår att tullarna förväntas generera omkring 400 miljarder dollar i intäkter på årsbasis, det vill säga 100 miljarder dollar mindre än Vita husets prognos.

LÄS OCKSÅ: Clas Ohlson slår rekord – dyraste enskilda produkten någonsin

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen