EFTER KRITIKSTORMEN: SD ger besked – så ska SVT förändras

2024 05 13

Regeringen och Sverigedemokraterna har under måndagen presenterat en utredning om hur public service uppdrag ska regleras framöver.

Utredningskommittén öppnar för att slå ihop SVT, SR och UR. Dessutom föreslår man en succesiv sänkning av finansieringen av public service – från 3 procent höjning av anslagen 2026, till 2 procent höjning 2027-2030 och 1 procent 2031-2032.

Ett förslag som oppositionen riktar högljudd kritik mot.

– Vi är mycket bekymrade över den nivå majoriteten i kommittén landat i. Detta i en tid då stora resurser behöver läggas på beredskapsuppdraget och då stora sparpaket nyss genomförts, säger Miljöpartiets nytillträdda språkrör Amanda Lind till SVT Nyheter.

– Det här kommer att innebära nedskärningar för bolagen, fortsätter hon.

Den före detta S-toppen Leif Pagrotsky delar kritiken.

– Tragisk presskonferens om Public Service. Slut på viljan till bred samsyn om denna fundamentala demokratifråga. Samtliga förslag går i restriktiv riktning. Ingen strävan efter långsiktigt hållbar förankring. Krympande resurser och utökat uppdrag, skriver han i ett inlägg på X.

Slår tillbaka

Moderaternas representant i utredningskommittén, Kristina Axén Ohlin, slår tillbaka mot kritiken.

– Jag ser att det finns både egna privata trollfabriker och egna aktörer som vill ha detta till att det är enorma skillnader och slakt och allt möjligt av public service, som inte ett sådant här seriöst arbete förtjänar, säger hon till SvD.

SD-beskedet: Så kommer public service förändras

Sverigedemokraterna har genom åren profilerat sig som riksdagens mest public service-kritiska parti. Nu vädrar partiet morgonluft.

Enligt Alexander Christiansson, SD:s ledamot i kommittén, handlar det nya finansieringsförslaget om att sätta ”press” på public service-bolagen.

– Min förhoppning är att den här medelstilldelningen kommer att innebära en viss press på bolagen och att det kommer ha konsekvensen att man måste se över verksamheten, säger han till DN och betonar att utredningen slår fast att bolagen ska ägna sig åt ”kärnuppdraget”.

– Utredningen landar i att man ska prioritera sina egna plattformar, att man ska ha ett brett public service, att man ska prioritera kärnuppdraget och ha en trappa som innebär att de får mindre pengar i slutet av perioden.

Christiansson välkomnar även förslaget om att Mediemyndighetens och Granskningsnämndens granskning av innehållet i public service ska bli mer omfattande. SD-toppen anser att innehållet i public service är ”politiskt vinklat” i dag.

– Därför föreslår vi att granskningen av bolagens partiskhet ska bli mer omfattande, säger han till GP.

Text: Redaktionen

Sveriges hushåll måste betala ny avgift – införs senast 2027

2024 06 24

Senast 1 januari 2027 ska en ny avgift införas för Sveriges hushåll.

Det är den så kallade effektavgiften som ska börja tas ut av landets elnätsbolag.

Bakom beslutet står Energimarknadsinspektionen som kräver att bolagen då ska ha infört en ny prismodell som bland annat går ut på att kunder som använder flera elektriska apparater samtidigt kommer att behöva betala mer.

Det rapporterar Sveriges Radio, som understryker att hushållen kan “räkna med saftigare elräkning” med anledning av den nya avgiften.

– Det är en del av avgiften som baseras på hur mycket effekt man tagit ut, säger Tobias Malmström från branschorganisationen Energiföretagen till radion.

Ska minska belastningen

Den nya avgiftens syfte är att minska belastningen på Sveriges elnät genom att sprida elförbrukningen jämnare över dygnet.

Förändringen anses nödvändig då elkonsumtionen ökar, trots att elnätet i Sverige är byggt för att hantera när topparna är som störst.

Men den som framöver väljer att exempelvis koka kaffe samtidigt som man kör diskmaskinen eller ser på tv kommer med andra ord alltså att behöva betala mer.

– Om det är en kund som har högre effekttoppar än andra liknande kunder, då är det sannolikt att det blir lite dyrare för den kunden, säger Tobias Malmström.

LÄS MER: Tung smäll för alla med fjärrvärme – ”det är oacceptabelt”

Flera bolag har redan infört

Den som ska rosta bröd, starta tvättmaskinen, ladda elbilen eller på annat sätt förbruka el behöver med andra ord ta hänsyn till flera variabler i elräkningen. Elförbrukning, abonnemangsavgift, överföringsavgift, elområde och effektavgift blir samtliga av betydelse för hur dyrt det kommer blir, framhåller SR.

Redan idag har flera elnätsföretag infört avgiften, enligt Energimarknadsinspektionen. Tvärtemot radiokanalen understryker man dock att det faktiskt kan bli billigare.

– Den nya prismodellen innebär att elnätskostnaden kan bli lägre om du sprider ut eller flyttar din elanvändning och högre om du använder mycket el samtidigt, informerar myndigheten.

"Ska ge incitament"

Energimarknadsinspektionen menar att effektbaserad prissättning ska ge elanvändare incitament att förbruka el på ett sätt som undviker effekttoppar som kan leda till problem, till exempel på morgnar och kvällar när elanvändningen är hög.

– En jämnare belastning på elnätet har en rad fördelar, bland annat att fler kan använda det befintliga elnätet och att det generellt kan bidra till lägre elnätskostnader och ett lägre elpris, framhäver man på sin hemsida.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen

Statsministern firar: “Striden är över – vi har vunnit”

2024 06 23

Statsministern och finansministern går ut i gemensamt segerrop.

Under de senaste åren har inflationen i Sverige varit mycket hög, vilket urholkat köpkraften och lett till högre räntor.

På sistone har inflationstakten dock saktat ned, och Riksbanken har genomfört en första räntesänkning.

Statsminister Ulf Kristersson (M) uttrycker nu att kampen mot inflationen är vunnen.

– Striden är över – vi har vunnit mot inflationen, framhåller han i en debattartikel i Expressen.

Skiftar fokus

Det är tillsammans med finansminister Elisabeth Svantesson (M) som statsministern nu går ut i ett gemensamt segerrop.

– Tillsammans med Riksbankens penningpolitik och ansvarstagande parter på arbetsmarknaden, ger vår politik nu resultat, meddelar de båda i Expressen.

– Inflationsbekämpningen har lyckats. Nu skiftar vi fokus till att bygga Sverige rikare.

Tre faktorer

Att vänta framöver kan därmed vara en mindre åtstramande ekonomisk politik.

Statsministern och finansministern menar att tre faktorer har gjort att de vågar ta beslutet.

Dels en serie av låga inflationsutfall, men även långsiktiga förväntningar gällande inflationen som är nära målet och mindre risk för störningar i den globala ekonomin.

“Goda förutsättningar”

Även riksbankschef Erik Thedéen ser positivt på utvecklingen.

– I takt med att de globala störningarna har avtagit och den strama penningpolitiken har dämpat efterfrågan har inflationen nu fallit och är nära 2 procent, säger han.

– Det skapar förutsättningar för en god ekonomisk utveckling på sikt för de svenska hushållen och företagen.

– Det finns en del frågetecken om vad som har hänt med de strukturella ekonomiska sambanden efter åren med hög inflation och det finns, som alltid, risker för en sämre utveckling framöver.

– Men så här långt ser en ’mjuklandning’ ut att vara inom räckhåll.

Positivt för hushåll och företag

Att kampen mot inflationen, och den restriktiva ekonomiska politiken, nu går mot sitt slut är ett mycket välkommet besked för såväl företag som hushåll.

Det efter ett par mycket tuffa år för svensk ekonomi.

Foto: K. Pohl Regeringskansliet

Text: Redaktionen