EFTER KRITIKSTORMEN: SD ger besked – så ska SVT förändras

2024 05 13

Regeringen och Sverigedemokraterna har under måndagen presenterat en utredning om hur public service uppdrag ska regleras framöver.

Utredningskommittén öppnar för att slå ihop SVT, SR och UR. Dessutom föreslår man en succesiv sänkning av finansieringen av public service – från 3 procent höjning av anslagen 2026, till 2 procent höjning 2027-2030 och 1 procent 2031-2032.

Ett förslag som oppositionen riktar högljudd kritik mot.

– Vi är mycket bekymrade över den nivå majoriteten i kommittén landat i. Detta i en tid då stora resurser behöver läggas på beredskapsuppdraget och då stora sparpaket nyss genomförts, säger Miljöpartiets nytillträdda språkrör Amanda Lind till SVT Nyheter.

– Det här kommer att innebära nedskärningar för bolagen, fortsätter hon.

Den före detta S-toppen Leif Pagrotsky delar kritiken.

– Tragisk presskonferens om Public Service. Slut på viljan till bred samsyn om denna fundamentala demokratifråga. Samtliga förslag går i restriktiv riktning. Ingen strävan efter långsiktigt hållbar förankring. Krympande resurser och utökat uppdrag, skriver han i ett inlägg på X.

Slår tillbaka

Moderaternas representant i utredningskommittén, Kristina Axén Ohlin, slår tillbaka mot kritiken.

– Jag ser att det finns både egna privata trollfabriker och egna aktörer som vill ha detta till att det är enorma skillnader och slakt och allt möjligt av public service, som inte ett sådant här seriöst arbete förtjänar, säger hon till SvD.

SD-beskedet: Så kommer public service förändras

Sverigedemokraterna har genom åren profilerat sig som riksdagens mest public service-kritiska parti. Nu vädrar partiet morgonluft.

Enligt Alexander Christiansson, SD:s ledamot i kommittén, handlar det nya finansieringsförslaget om att sätta ”press” på public service-bolagen.

– Min förhoppning är att den här medelstilldelningen kommer att innebära en viss press på bolagen och att det kommer ha konsekvensen att man måste se över verksamheten, säger han till DN och betonar att utredningen slår fast att bolagen ska ägna sig åt ”kärnuppdraget”.

– Utredningen landar i att man ska prioritera sina egna plattformar, att man ska ha ett brett public service, att man ska prioritera kärnuppdraget och ha en trappa som innebär att de får mindre pengar i slutet av perioden.

Christiansson välkomnar även förslaget om att Mediemyndighetens och Granskningsnämndens granskning av innehållet i public service ska bli mer omfattande. SD-toppen anser att innehållet i public service är ”politiskt vinklat” i dag.

– Därför föreslår vi att granskningen av bolagens partiskhet ska bli mer omfattande, säger han till GP.

Text: Redaktionen

Ångrar allt om Ukraina – var ett misstag

2026 11 07

Stormen kring Starlink fortsätter.

Elon Musk medger ett misstag om Ukraina.

Det handlar om hjälpen med Starlink under den ryska invasionen, rapporterar Kyiv Independent.

Delar kritiskt utspel

Elon Musk har återpublicerat ett inlägg på sin egen plattform X.

Inlägget riktar kritik mot beslutet att förse Ukraina med tusentals Starlink-terminaler och kostnadsfri internettjänst i början av den fullskaliga ryska invasionen.

– I efterhand var det ett misstag av SpaceX att skicka tusentals kostnadsfria Starlink-terminaler till Ukraina och erbjuda tjänster för miljontals dollar i månaden utan kostnad i början av kriget, står det i inlägget.

Vidare hävdas det att tjänsten ursprungligen var tänkt att ge civila tillgång till internet, men att den senare fick en central roll i Ukrainas militära drönarkrigföring.

Musk har återpublicerat inlägget utan någon egen kommentar.

Läs också: Enorm rusning i Sverige – här handlar folk som aldrig förr

Kritik mot Musk

Återpubliceringen kommer kort efter att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj riktat kritik mot miljardärens inflytande.

I en intervju med det tyska tv-programmet ZDF Magazin Royale ifrågasätter han hur mycket makt en enskild privatperson kan ha.

– Det finns för mycket makt i händerna på en mycket förmögen person. En sådan koncentration av makt är farlig, säger Zelenskyj.

Viktigt för Ukrainas försvar

Starlink, som drivs av Musks rymdbolag SpaceX, har fått en viktig funktion i Ukraina sedan Rysslands fullskaliga invasion inleddes.

Ukraina använder både kommersiella Starlink-terminaler och den militära varianten Starshield.

I mitten av oktober infördes en hastighetsbegränsning för Ukrainas Starshield-tjänst utan förvarning. Det störde den ukrainska militärens möjligheter att bekämpa ryska drönare med jetmotorer.

Musk tog inte på sig ansvaret för beslutet, men anklagade offentligt Ukraina för att bryta mot användarvillkoren genom att använda kommersiella Starlink-terminaler för offensiva drönarattacker.

– Att använda Starlink, en civil kommersiell tjänst, för offensiva drönarattacker för att döda människor har aldrig varit tillåtet, och det borde aldrig tillåtas, skrev han på X i oktober.

Ukraina avvisade anklagelserna och uppgav att Starshield används för att stödja militära operationer mot ryska styrkor på ukrainskt territorium.

Andra läser: Plötslig öppning för Ukraina – Zelenskyj hoppfull

Foto: President of Russia Office resp White House Official

Text: Redaktionen

7 000 måste anställas akut – 42 700 kronor i lön

2026 11 06

En svensk bransch skriker efter personal.

Sverige riskerar att få stor brist på elektriker och VVS-montörer inom några år.

Nu kan den som väljer yrkena få en medianlön på upp till 42 700 kronor i månaden.

Stor brist väntas till 2030

Sverige kan sakna närmare 7 000 elektriker och VVS-installatörer år 2030. Det visar en prognos från Installatörsföretagen.

I bedömningen har organisationen bland annat vägt in hur många som närmar sig pension, hur många som utbildas och hur stort behovet av installatörer väntas bli.

Bristen gäller alltså de båda yrkesgrupperna tillsammans.

Samtidigt väljer allt fler att byta yrkesbana senare i livet och utbilda sig till ett hantverksyrke med goda framtidsutsikter. En av dem är Johan Wedde, som lämnade jobbet som HR-chef för att bli rörmokare.

– Det här jobbet kommer inte att försvinna innan jag går i pension, säger han till DN.

Läs mer: Priset skenar – nödåtgärd vidtas för svenska hushåll

Fler unga söker

Nu finns tecken på ett ökat intresse för branschen.

Inför läsåret 2026/27 sökte 1 787 elever VVS- och fastighetsprogrammet i första hand. Det är 303 fler än året innan. Det visar Skolverkets siffror som tidningen Energi & Miljö har gått igenom.

– Att intresset för yrkesprogrammen ökar är positivt, det finns ett stort behov av personer med en gymnasial yrkesutbildning. Samtidigt ser vi fortfarande att fördelningen av sökande inte helt matchar de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger Agnes Duregård, undervisningsråd på Skolverket, till Energi & Miljö.

Trots det ökade intresset väntas alltså efterfrågan på utbildad personal vara större än tillgången.

Så mycket tjänar yrkena

För den som funderar på att byta bana kan lönen vara en anledning att titta närmare på yrkena.

Enligt SCB:s lönestatistik för 2025 låg medianlönen för en VVS-montör på 42 700 kronor i månaden före skatt.

För installations- och serviceelektriker var motsvarande siffra 40 000 kronor. Den som börjar som lärling får dock en lägre lön under utbildningstiden.

Utbildning som krävs

Den som vill bli VVS-montör kan gå VVS- och fastighetsprogrammet på gymnasiet med inriktning VVS. Det går även att läsa en yrkesutbildning via komvux som vuxen.

Efter utbildningen följer normalt en lärlingsperiod på ett företag. VVS-branschens yrkesnämnd rekommenderar att den som väljer vuxenutbildning kontrollerar om den är ett godkänt VVS-college, eftersom det påverkar lärlingstidens längd.

För blivande service- och installationselektriker är el- och energiprogrammet med inriktning elteknik en vanlig väg. Även här finns yrkesutbildningar via komvux.

Efter den vanliga gymnasievägen krävs minst 1 600 timmars lärlingsanställning för att få branschens ECY-certifikat. Den som går en ETG-utbildning kan i stället få lärlingstiden ersatt av ett godkänt yrkesprov, enligt Elbranschens centrala yrkesnämnd.

Läs mer: Arbetslösa riskerar att bli utan ersättning

Foto: M.Bjork

Text: Redaktionen