EFTER KRITIKEN: Regeringen förtydligar – så bör allmänheten agera

2023 08 18

Trots att hotbilden mot Sverige har ökat uppmanar regeringen allmänheten att leva som vanligt.

– Jag förstår att många svenskar känner oro om innebörden av den nya hotnivån. Vi ska leva våra liv som vanligt. Vi står upp för våra demokratiska värderingar, men vi skyddar oss, sa statsministern Ulf Kristersson (M) under gårdagen.

Ett budskap som stött på kritik.

Magnus Norell, terrorforskare och statsvetare, kallar det för ”motstridigt”.

– Det man säger åt folk är att det blir farligare men samtidigt säger man att lev som vanligt men var försiktiga, hur då? Det får man inga svar på, framhåller han i en kommentar till TV4.

Ester Pollack, professor emerita i journalistik vid Stockholms universitet, ifrågasätter även retoriken.  

– Dubbla budskap är alltid svåra att ta till sig. Myndigheter mår bra av att sända ett sammanhängande budskap till människor. En del människor kommer att bli oroade, säger hon till SR Ekot.

Regeringen förtydligar

Nu förtydligar regeringen budskapet.

Enligt justitieminister Gunnar Strömmer (M) riktar sig höjningen av terrorhotnivån främst till myndigheterna.

– I ett läge när säkerhetsläget är försämrat så måste Polisen, Säkerhetspolisen och andra myndigheter med ansvar för trygghet och säkerhet kliva fram och bedriva ett ännu mer intensivt arbete för att medborgarna ska kunna leva ett så normalt liv som möjligt, säger han till TV4-Nyheterna.

”Stoppa inte huvudet i sanden”

Myndigheternas säkerhetsarbete stärks som en följd av den förhöjda terrorhotnivån.

Allmänheten uppmanas att leva som vanligt.

Samtidigt betonar justitieminister Gunnar Strömmer att det inte är läge att ”stoppa huvudet i sanden”.

– Vi kan i de sammangen vi är hålla ögonen öppna. Ser man något som avviker från det normala kan man rapportera det till Polisen eller Säkerhetspolisen, säger han till tv-kanalen.

Vidare uppger Strömmer att det kan bli aktuellt att ställa in eller skjuta upp enskilda evenemang.

Sådana beslut kommer att fattas av varje arrangör i samspel med polisen och andra relevanta myndigheter.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen