EFTER KRITIKEN: Regeringen förtydligar – så bör allmänheten agera

2023 08 18

Terrorhotnivån har höjts till en fyra på en femgradig skala.

Trots att hotbilden mot Sverige har ökat uppmanar regeringen allmänheten att leva som vanligt.

– Jag förstår att många svenskar känner oro om innebörden av den nya hotnivån. Vi ska leva våra liv som vanligt. Vi står upp för våra demokratiska värderingar, men vi skyddar oss, sa statsministern Ulf Kristersson (M) under gårdagen.

Ett budskap som stött på kritik.

Magnus Norell, terrorforskare och statsvetare, kallar det för ”motstridigt”.

– Det man säger åt folk är att det blir farligare men samtidigt säger man att lev som vanligt men var försiktiga, hur då? Det får man inga svar på, framhåller han i en kommentar till TV4.

Ester Pollack, professor emerita i journalistik vid Stockholms universitet, ifrågasätter även retoriken.

– Dubbla budskap är alltid svåra att ta till sig. Myndigheter mår bra av att sända ett sammanhängande budskap till människor. En del människor kommer att bli oroade, säger hon till SR Ekot.

Regeringen förtydligar

Nu förtydligar regeringen budskapet.

Enligt justitieminister Gunnar Strömmer (M) riktar sig höjningen av terrorhotnivån främst till myndigheterna.

– I ett läge när säkerhetsläget är försämrat så måste Polisen, Säkerhetspolisen och andra myndigheter med ansvar för trygghet och säkerhet kliva fram och bedriva ett ännu mer intensivt arbete för att medborgarna ska kunna leva ett så normalt liv som möjligt, säger han till TV4-Nyheterna.

”Stoppa inte huvudet i sanden”

Myndigheternas säkerhetsarbete stärks som en följd av den förhöjda terrorhotnivån.

Allmänheten uppmanas att leva som vanligt.

Samtidigt betonar justitieminister Gunnar Strömmer att det inte är läge att ”stoppa huvudet i sanden”.

– Vi kan i de sammangen vi är hålla ögonen öppna. Ser man något som avviker från det normala kan man rapportera det till Polisen eller Säkerhetspolisen, säger han till tv-kanalen.

Vidare uppger Strömmer att det kan bli aktuellt att ställa in eller skjuta upp enskilda evenemang.

Sådana beslut kommer att fattas av varje arrangör i samspel med polisen och andra relevanta myndigheter.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Börja bunkra – hela Sverige uppmanas

2026 09 21

Idag, måndag, inleds den nationella beredskapsveckan i Sverige.

Veckan fungerar som en påminnelse till hela befolkningen om att börja bunkra nödvändigheter vid händelse av kris.

Det gäller kanske specifikt vatten. Svenska hushåll bör spara minst 25 liter krisvatten per person, lyder rådet från Myndigheten för civilt försvar, MCF. Idag är det enbart 7 procent av svenskarna som gör det, enligt en undersökning från Svenskt Vatten.

– Det har i flera år talats om beredskap och motståndskraft, men den här undersökningen visar att det ännu inte fått fullt genomslag i människors vardag. Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och fler behöver fundera över hur de klarar sig om vattnet i kranen inte går att använda under några dagar, säger Pär Dalhielm, vd Svenskt Vatten.

"Inte förberett sig alls"

I samband med beredskapsveckan har bland annat Göteborgs stad gått ut och uppmanat sina invånare att ha vatten redo hemma.

– Vi möter göteborgare som inte har förberett sig alls, de som säger att de har tomma dunkar hemma och de som räknar med att kunna köpa vatten i mataffären vid en kris, men vi kan räkna med att vattnet kommer att ta slut väldigt snabbt på butikshyllorna, säger Josefin Lundberg Abrahamsson, chef över Göteborgs dricksvattenproduktion inom Kretslopp och vatten, i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Stopp för förnybar el

Läckor varje dag

Mer eller mindre varje dag sker det vattenläckor på olika håll i Sverige. Det kan gå illa. Om det inte kommer något vatten i kranen, eller om det inte går att dricka, behöver invånare vara redo.

Enligt Svenskt vattens undersökning har sex av tio, 62 procent, inget dricksvatten sparat överhuvudtaget.

– Många förväntar sig att kommunen snabbt ska ordna så att det går att få tillgång till dricksvatten på något annat sätt, men då ska man veta att ju fler göteborgare som drabbas av en vattenläcka desto längre tid kommer det att ta innan alla har fått tillgång till dricksvatten från nödvattentanksstationer eller vattenposter, säger Josefin Lundberg Abrahamsson.

Omkring var tredje svensk, 34 procent, har i någon mån sparat dricksvatten hemma, enligt Svenskt Vatten.

LÄS MER: ”Katastrof” – besked från danska utrikesministern

Foto: R. Iwata

Text: Redaktionen

”Skandal” – pensionärer rasar mot riksdagen

2026 09 21

SPF Seniorerna – Sveriges största intresseorganisation för pensionärer – riktar skarp kritik mot äldres representation i riksdagen.

Organisationen påpekar att endast 13 av 349 ledamöterna är 65 år eller äldre, vilket inte speglar befolkningens ålderssammansättning.

Siffran kan jämföras med att 29 procent av de röstberättigade var 65 år eller äldre i valet 2026. Om representationen i riksdagen skulle återspegla åldersgruppens andel skulle 101 av riksdagens ledamöter vara 65 år eller äldre, konstaterar SPF.

Maria Larsson, förbundsordförande för SPF Seniorerna, anser att avsaknaden av äldre riksdagsledamöter är ett allvarligt problem.

– Det är en skandal att bara 13 riksdagsledamöter är 65+! Sveriges äldre är en stor och växande del av väljarkåren, men syns fortfarande mycket lite bland dem som fattar besluten. Det borde diskuteras på allvar och samtliga partier behöver skärpa sig, säger hon.

Hänvisar till livserfarenhet

Enligt SPF handlar äldres representation i riksdagen inte enbart om ålder. Organisationen framhåller att människor lever längre i dag, samtidigt som politiska beslut om exempelvis pensioner, vård, omsorg, boende, arbetsliv och ekonomi påverkar generationer på olika sätt.

– Livserfarenhet är också en kompetens. En riksdag som bättre speglar befolkningen behöver rymma människor från olika generationer och olika delar av livet, säger Maria Larsson.

LÄS MER: Bank-ID går ut med varning till användare

Uppmanar alla partier

SPF uppmanar nu samtliga politiska partier att ta frågan om åldersrepresentation på större allvar inför kommande val.

– Det handlar inte om att äldre ska ha förtur eller om att varje generation måste representeras exakt efter sin storlek. Men när nästan var tredje väljare är 65 år eller äldre och bara en liten del av riksdagen tillhör samma åldersgrupp finns det anledning att ställa frågan om representationen verkligen är tillräckligt bred, säger Maria Larsson.

ANDRA LÄSER: ”Katastrof” – besked från danska utrikesministern

Foto: Melker Dahlstrand Sveriges riksdag

Text: Redaktionen