EFTER KRITIKEN: Regeringen förtydligar – så bör allmänheten agera

2023 08 18

Terrorhotnivån har höjts till en fyra på en femgradig skala.

Trots att hotbilden mot Sverige har ökat uppmanar regeringen allmänheten att leva som vanligt.

– Jag förstår att många svenskar känner oro om innebörden av den nya hotnivån. Vi ska leva våra liv som vanligt. Vi står upp för våra demokratiska värderingar, men vi skyddar oss, sa statsministern Ulf Kristersson (M) under gårdagen.

Ett budskap som stött på kritik.

Magnus Norell, terrorforskare och statsvetare, kallar det för ”motstridigt”.

– Det man säger åt folk är att det blir farligare men samtidigt säger man att lev som vanligt men var försiktiga, hur då? Det får man inga svar på, framhåller han i en kommentar till TV4.

Ester Pollack, professor emerita i journalistik vid Stockholms universitet, ifrågasätter även retoriken.

– Dubbla budskap är alltid svåra att ta till sig. Myndigheter mår bra av att sända ett sammanhängande budskap till människor. En del människor kommer att bli oroade, säger hon till SR Ekot.

Regeringen förtydligar

Nu förtydligar regeringen budskapet.

Enligt justitieminister Gunnar Strömmer (M) riktar sig höjningen av terrorhotnivån främst till myndigheterna.

– I ett läge när säkerhetsläget är försämrat så måste Polisen, Säkerhetspolisen och andra myndigheter med ansvar för trygghet och säkerhet kliva fram och bedriva ett ännu mer intensivt arbete för att medborgarna ska kunna leva ett så normalt liv som möjligt, säger han till TV4-Nyheterna.

”Stoppa inte huvudet i sanden”

Myndigheternas säkerhetsarbete stärks som en följd av den förhöjda terrorhotnivån.

Allmänheten uppmanas att leva som vanligt.

Samtidigt betonar justitieminister Gunnar Strömmer att det inte är läge att ”stoppa huvudet i sanden”.

– Vi kan i de sammangen vi är hålla ögonen öppna. Ser man något som avviker från det normala kan man rapportera det till Polisen eller Säkerhetspolisen, säger han till tv-kanalen.

Vidare uppger Strömmer att det kan bli aktuellt att ställa in eller skjuta upp enskilda evenemang.

Sådana beslut kommer att fattas av varje arrangör i samspel med polisen och andra relevanta myndigheter.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Över 1 miljon svenskar kan få stöd – ny lag från 1 juli

2026 06 01

En svensk lag skärps från och med 1 juli.

I Sverige är det många som vårdar en närstående.

– Drygt 1,3 miljoner personer i vuxen ålder – nästan var femte svensk – vårdar, hjälper eller stödjer regelbundet en närstående som är långvarigt fysiskt eller psykiskt sjuk, är äldre eller har en funktionsnedsättning, uppger Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Ny lag

Den 1 juli skärps socialtjänstlagen, rapporterar Senioren.

Även om många kommuner redan idag på olika sätt erbjuder stöd till de som vårdar en anhörig, så blir det nu krav att kommuner ska erbjuda en stödkontakt.

Det ska göra stödet mer individanpassat och personligt. Kontakten ska kunna ge planeringsstöd och vägledning gällande omvårdnaden.

LÄS OCKSÅ: Riksdagsparti kräver: Sänk skatten för de rika

Omsorgskontakt ska finnas

I samband med lagändringen tillkommer också ett nytt krav som kommer alla som bor i särskilt boende för äldre till dels.

Då ska en fast omsorgskontakt erbjudas, uppger tidningen.

Inom hemtjänsten har ett sådant krav funnits sedan tidigare, men från och med den 1 juli gäller det således även på särskilt boende.

På samma sätt som med stödkontakten ska omsorgskontakten kunna ge enskild vägledning och samordning kring insatser och omsorg.

Över 80 000

Över 80 000 personer i Sverige bor på särskilt boende för äldre, enligt en kartläggning från Kunskapsstyrning hälso- och sjukvård.

Det är vanligt att de boende har flera allvarliga kroniska sjukdomar eller en kognitiv eller fysisk funktionsnedsättning.

– Den kommunala vården omfattar allt fler äldre med sammansatta, komplexa vårdbehov och idag har närmare 90 procent av äldre personer som bor på särskilt boende för äldre behov av hälso- och sjukvård, uppger aktörerna bakom arbetet, som drivs i ett samarbete mellan Sveriges regioner, myndigheter, professionen och patientföreningar.

– Utvecklingen går mot att alltmer avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser utförs där, vilket ställer krav på tillgänglighet till vård, personalresurser och kompetens men även mer samordnade insatser från flera utförare.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Foto: V. Gariev

Text: Redaktionen

”15 000 kronor per person” – ny skattesänkning

2026 06 01

Pendlare ska kunna spara upp till 15 000 kronor i månaden.

Det framgår av ett nytt vallöfte från Moderaterna.

Regeringspartiet föreslår att kollektivtrafikkort betalda av arbetsgivaren ska bli en skattefri förmån med ett tak på 15 000 kronor per person och år.

– För en barnfamilj där båda föräldrar pendlar innebär det upp till 2 500 kronor mer i plånboken varje månad, framhåller Moderaterna i ett uttalande.

”Sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen”

Enligt förslaget ska arbetsgivare kunna erbjuda kollektivtrafikkort som en skattefri förmån upp till 15 000 kronor per år.

Förmånen ska gälla periodbiljetter med en giltighetstid på minst 30 dagar för kollektivtrafik på väg, järnväg, vatten, spårväg och tunnelbana. Även resor med nationella operatörer som SJ och VR Snabbtåg omfattas av förslaget.

Enligt Moderaterna innebär förslaget i praktiken kostnadsfria månadskort för många pendlare.

– Den som ställer klockan och tar sig till jobbet varje dag ska känna att ansträngningen lönar sig. Med skattefria kollektivtrafikkort gör vi det billigare att pendla för hårt arbetande människor. Det gäller sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen lika mycket som alla andra, säger statsminister Ulf Kristersson (M).

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer

Löftet: 5 000 kronor mer varje månad

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver reformen som en del i Moderaternas löfte om att en vanlig familj ska få behålla 5 000 kronor mer i plånboken i månaden nästa mandatperiod.

– Du som anstränger dig och ställer klockan varje dag för att åka till jobbet ska få behålla mer pengar i plånboken. Nu tar vi nästa steg för att fler ska få behålla mer av sin lön. Vi gör det möjligt för arbetsgivare att kunna erbjuda kollektivtrafikkort som skattefri förmån, så att fler som jobbar ska slippa skatta på busskortet. Det är rättvist, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen