EFTER KRISMÖTET: Regeringen ändrar sig inte

2022 03 08

Partiledningen hade ett sent möte på måndagskvällen. Beskedet är tydligt. Socialdemokraterna säger fortfarande nej till Nato.

– Regeringens linje i säkerhetspolitiken ligger fast, vi har inte ändrat uppfattning, men det är bra att frågorna diskuteras, säger finansminister Mikael Damberg (S) till Expressen efter partiledningens extrainsatta möte.

Diskussionskaraktär

Mötet på partihögkvarteret på Sveavägen 68 i Stockholm pågick i två timmar. När finansminister Mikael Damberg efteråt mötte en samlad mediakår konstaterade han krasst att partiet inte fattat några nya beslut.

– Det här är det första mötet i verkställande utskottet efter Rysslands invasion av Ukraina. Vi har inte fattat några beslut i kväll, det var ett möte av diskussionskaraktär, säger han.

Skifte i opinionen

Mötet anordnades efter att nya opinionsundersökningar visat att stödet för ett medlemskap i Nato växer hos svenska folket. En underökning från Demoskop från föregående vecka visat att mer än varannan svensk säger ja till ett medlemskap i militäralliansen.

Samtidigt gör rapporter inifrån Socialdemokraterna gällande att flera tunga namn inom partiet är på väg att ändra uppfattning om Nato.

Finland fattar egna beslut

Men än så länge säger S alltså nej till ett svenskt medlemskap. Även om grannlandet Finland skulle ansluta, enligt Damberg, som framhäver att varje land får fatta sina egna beslut.

– Däremot har Finland och Sverige en unik relation och ett unikt samarbetet, säger han enligt TT.

Samarbetar med Nato

Sverige har i dag ett omfattande samarbete med Nato. Men samarbetet innebär ej att militäralliansen är skyldiga att agera om Sverige skulle attackeras av främmande makt. Trots detta framhäver Mikael Damberg att Sverige kan få hjälp.

Kommer att stötta Sverige

– Sverige är militärt alliansfria, däremot har vi väldigt goda samarbeten och det är flera länder som förklarat att de kommer stötta Sverige i händelse av kris, till exempel Storbritannien, säger han till Expressen.

Damberg syftar på ett uttalande från den brittiske försvarsministern Ben Wallace, som framhävde att Sverige kan räkna med Storbritanniens hjälp om Sverige utsätts för ryska aggressiva handlingar.

Foto: Regeringskansliet 

Text: Redaktionen

Jätteras för ett parti – ny mätning är här

2026 08 21

Med bara några veckor kvar till valet nås Tidöpartierna av ett oroväckande besked.

Sannolikheten för att Liberalerna klarar riksdagsspärren har störtdykt.

Det visar en färsk mätning från SvD/Newsworthy, som är framtagen tillsammans med statistiker från Lunds och Uppsalas universitet.

Prognosen är unik i sitt slag och bygger på en modell som analyserar mönster i de senaste opinionsmätningarna och valen. Varje gång en ny opinionsmätning publiceras simulerar den 1 000 val för att ge en bild av partiernas potentiella väljarstöd på valdagen.

Nu visar modellen att Liberalernas chanser att klara riksdagsspärren har minskat kraftigt. På bara en vecka har sannolikheten sjunkit från 44 till 29 procent.

Samtidigt bedöms sannolikheten för en Tidöseger i valet till mindre än 10 procent.

– Det är fortfarande en väldigt kännbar skillnad mellan blocken, och Liberalernas läge ser allt sämre ut. Allra mest troligt är att det blir ett maktskifte, säger Jens Finnäs, datajournalist och grundare av Newsworthy, till SvD.

”Ingen tendens till spurt”

I juni visade samma modell att Liberalerna hade 50 procents sannolikhet att klara fyraprocentsspärren.

Men den senaste veckan har situationen förändrats drastiskt. L har hamnat långt under spärren i flera opinionsundersökningar, vilket Newsworthy tagit hänsyn till.

– Det finns ingen tendens till spurt i datan så därför börjar det sjunka ned. Nu säger modellen: Okej, det är för lite tid kvar för att något ska hända, säger statistikern Jonas Wallin till tidningen.

Utan Liberalerna kommer Tidöpartierna få mycket svårt att samla en majoritet i riksdagen.

LÄS OCKSÅ: Svenskt Näringsliv: Tung smäll hotar Sverige efter valet 

Utesluter stödröster

Kräftgången fortsätter för Liberalerna.

Och partiet kan inte räkna med någon hjälp från Sverigedemokraterna.

Det fastslår SD-ledaren Jimmie Åkesson. Han uppmanar SD-väljare att inte stödrösta på L, trots att partiets överlevnad är avgörande för högersidan.

–  Jag uppmanar ingen att på något sätt stödrösta på dem. Man bör stödrösta på Sverigedemokraterna, säger han till TV4 och beskriver L som SD:s ”motpol” i Tidösamarbetet.

– Liberalernas förhandlingsposition kanske inte är den som sverigedemokratiska väljare vill ska vara den starka. 

ANDRA LÄSER: UPPGIFTER: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Svante Rinalder Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Historisk förändring i Putins Ryssland – första gången någonsin

2026 08 21

För första gången under Vladimir Putins tid vid makten har missnöjet bland den ryska befolkningen stigit till nivåer som förknippas med Sovjettiden.

Det visar en färsk mätning från FOM – ett av Rysslands största och äldsta opinionsinstitut.

Enligt undersökningen har andelen ryssar som upplever att deras levnadsstandard försämrats stigit till den högsta nivå på två decennier, rapporterar Iltalehti.

Samtidigt uppger 50 procent av ryssarna att de är missnöjda med tillvaron i en mätning från det statliga opinionsinstitutet VTsIOM. I samma undersökning svarar åtta procent att de är ”väldigt missnöjda” – den högsta andelen sedan mätningarna inleddes för 36 år sedan.

Rekordmånga

Siffrorna bör samtidigt tolkas mot bakgrund av det repressiva samhällsklimatet i Ryssland, där öppen kritik mot Krem kan få konsekvenser. Många ryssar drar sig för att utrycka sitt missnöje av rädsla för repressalier.

Trots det uppger alltså rekordmånga ryska medborgare att de är missnöjda med tillvaron. Den kraftiga ökningen kopplas till ekonomiska problem, bränslebrist, strömavbrott, internetrestriktioner samt trötthet och osäkerhet kopplat till det utdragna kriget i Ukraina.

Men än så länge hotas inte Putins maktställning, enligt experter vid den internationella tankesmedjan Carnegie Center.

– Administrationen har omfattande repressiva verktyg till sitt förfogande, däribland censurlagar, AI-baserade övervakningssystem och starka säkerhetsorgan som slår ned på uttryck för missnöje, framhåller dem.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget 

Förbereder extremt impopulär åtgärd

Kreml har reagerat på det folkliga missnöjet genom att skärpa kontrollen. Nedstängningar av internet har blivit vardagsmat och Ukrainakriget fortsätter i oförändrat styrka.

Dessutom rapporteras det om att Putin bestämt sig för att utlysa en fullskalig mobilisering efter Rysslands parlamentsval i september.

Ett sådant beslut väntas utlösa stora protester och beskrivs som ett politiskt riskabelt drag för diktatorn.

– Om Ryssland utlyser en militär mobilisering är det ett tecken på att regimen är under enorm press, säger Max Bergmann, analytiker vid tankesmedjan Center for Strategic and International Studies, till Kyiv Independent.

För att slå ned oroligheterna planerar Putinregimen att vidta en nödåtgärd i hela landet.

–  Kreml verkar skapa förutsättningar för att tillkännage en formell mobilisering och potentiellt införa undantagstillstånd i Ryssland för att förebygga civila oroligheter. Mobilisering är fortfarande extremt impopulärt i det ryska samhället, rapporterar tankesmedjan Institutet for the Study of War.

LÄS OCKSÅ: USA varnar för ekonomiskt krig

Foto: President of Russia Office resp K. Wright

Text: Redaktionen