EFTER GIFTLARMET: Livsmedelsverket ger besked om svenska kräftor

2024 08 08

– Flera svenska kräftor har halter av miljögiftet PFAS över det lagliga gränsvärdet för vad som får säljas. 

Det framhöll Naturvårdsverket i ett uttalande under hösten 2023.

Myndigheten hänvisade till tester av kräftor som köpts i butik i augusti 2023.

– Det här visar både att det finns höga halter av PFAS i vissa svenska vattendrag och att det sprids vidare via kräftor till oss konsumenter. Det är mycket oroande. Sverige måste driva på för att förbjuda alla PFAS i hela EU och stoppa utsläppen till miljön, kommenterade Karin Lexén, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen.

Livsmedelsverket ger besked

Det har gått drygt ett år sedan giftvarningen utfärdades.

Nu ger Livsmedelsverket besked om årets kräftsäsong.

Konsumenter bör inte oroa sig, betonar Sabina Litens Karlsson, toxikolog och nutritionist vid Livsmedelverket.

– Vi har inga indikationer eller tecken på att halterna i kräftorna i svenska affärer överskrider gränsvärdena. Det betyder att man kan äta kräftor ett par gånger i år utan att oroa sig för att få i sig för mycket av de här ämnena, säger hon till TV4.

Så många kräftor kan man äta

PFAS är ett samlingsnamn för en grupp industriellt framställda kemikalier som har många användningsområden.

Miljögiftet lagras lätt in i fisk och skaldjur. 

På frågan om hur många kräftor man kan äta utan att få i sig för mycket av miljögiftet, svarar Livsmedelsverket:

– Fakta är att det går bra att äta kräftor utan risk. Det beror på att vi bara äter kräftor några få gånger varje år. Totalt sett får vi därför i oss väldigt lite PFAS via kräftor.

Naturvårdsverket anser dock att mer måste göras för att förhindra försäljning av livsmedel med höga PFAS-halter.

–  Kontrollen brister idag. Livsmedelsverket måste tillsammans med kommuner och livsmedelsproducenter se till att matvaror testas och säkerställa att inga livsmedel med för höga halter PFAS når butikerna. Vi som konsumenter måste kunna känna oss trygga med vad vi köper, säger Karin Lexén.

Foto: C. Mackler

Text: Redaktionen


28 januari 2026

Massflykt från Gmail – nu kan användare tvingas betala

2026 01 29

Europeiska användare lämnar Gmail och andra amerikanska mejltjänster.

Det uppger it-experten Petteri Järvinen i en intervju med Hufvudstadsbladet.

Massflykten är den del av en större bojkott mot amerikanska produkter.

"Varför skulle e-post vara gratis?"

Användare som söker efter alternativ till de amerikanska tjänsterna bör dock vara beredda att öppna plånboken. Järvinen förutspår att många mejltjänster kommer att börja ta betalt inom snar framtid.

– Om vi inte är beredda att betala, hamnar vi lätt i knät på Google eller Microsoft. Vill vi ha europeiska alternativ måste vi vara beredda att betala några euro i månaden, säger han till tidningen.

Järvinen påpekar att det innebär kostnader att driva mejltjänster. Hantering av lagringsutrymme, brandväggar och kapacitet är inte gratis.

– Vi betalar för bussbiljetter och andra tjänster, varför skulle e-post vara gratis? frågar sig experten.

Reklamfria alternativ kostar

Mejltjänster som schweiziska Proton Mail och tyska Tutanota har fått mängder av nya användare de senaste månaderna. De europeiska alternativen erbjuder än så länge gratisversioner, men den som vill slippa reklam måste betala 3–4 euro per månad.

LÄS MER: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa

Amerikanska techjättar dominerar

Sverige och andra europeiska länder är i dag extremt beroende av amerikanska techbolag.

Den amerikanska dominansen utgör ett hot mot Sverige och andra europeiska länder.

– 70 procent av alla molntjänster i EU levereras av amerikanska bolag. Tre amerikanska företag – Amazon, Google och Microsoft – skulle kunna stänga kontinenten digitalt, har Expressens ledarsida varnat för.

Särskilt beroende är svenska myndigheter och företag av den amerikanska techjätten Microsoft, som bland annat äger den populära mejltjänsten Hotmail.

– Såväl privata företag som myndigheter och kommuner är beroende av de amerikanska tjänsterna, och då inte minst Microsoft, för mejlande, digitala möten och informationslagring. Om Microsoft stängdes ner i dag skulle den svenska statsapparaten lamslås, skriver Expressens ledarredaktion.

LÄS OCKSÅ: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

Foto: S. Feyissa

Text: Redaktionen


29 januari 2026

Ny skatt på väg – om S vinner valet

2026 01 30

Skatten ska höjas för de mest förmögna i samhället.

Det meddelar S-ledaren Magdalena Andersson på en gemensam pressträff med fackförbundet Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Andersson utesluter skattehöjningar för ”vanliga hushåll”, men framhåller att de allra rikaste behöver bidra mer.

– Vi har föreslagit en beredskapsskatt där de med höga inkomster kan bidra lite mer, säger hon.

Enligt S-ledaren kommer en sådan skatt ge möjlighet att lägga mer resurser på välfärden.

Vill se över regler för företagare

Socialdemokraterna vill bland annat använda skatteinkomster från beredskapsskatten till att finansiera upprustningen av försvaret.

– Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda en ny beredskapsskatt, skriver partiet i sin skuggbudget.

Socialdemokraterna vill också se en översyn av de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar hur utdelningar och kapitalvinster i småföretag beskattas. 

– Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet, skriver S om förslaget.

LÄS MER: Skatt kan höjas flera hundra procent – “katastrof rent ut sagt” 

M: ”Över 50 procent i skatt på en löneökning”

Moderaterna är kritiska till en beredskapsskatt.

M flaggar för att S nya skatt kommer att leda till omfattande skattehöjningar.

– Om beredskapsskatten ska finansieras genom en höjd inkomstskatt, behöver gränsen för när man börjar betalar statlig inkomstskatt sänkas från dagens 48 500 kronor i månaden till 39 000 kronor i månaden. För att få in 35 miljarder kronor kommer alla med en lön över 39 000 kronor/mån få betala över 50 procent i skatt på en löneökning, skriver partiet på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Swedbank delar ut 34 miljarder kronor 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen