EFTER DÖDSDOMEN: Glädjande besked från Dolph Lundgren

2024 11 27

2015 diagnostiserades skådespelaren Dolph Lundgren med njurcancer.

Fem år senare visade en ny undersökning att cancern spridit sig.

– Då började jag förstå att detta var allvarligt – och jag blev rädd. En operation planerades men tumören växte för snabbt - den var redan stor som en liten citron, berättade skådespelaren för Cancerfonden.  

Drygt ett år senare kom nästa besked från läkarna.

Lundgren informerades om att han hade högst 2-3 år kvar att leva. 

– Jag såg tillbaka på mitt liv och tänkte att jag har haft ett bra liv, ett fantastiskt liv. Jag var inte bitter men jag tyckte synd om mina barn, min fästmö och andra människor runtomkring mig, framhöll Hollywoodstjärnan, som bland annat är känd för sin roll som Ivan Drago i Rocky IV.

Glädjebeskedet: Är cancerfri

Trots dödsdomen vände sig Lundgren till en ny läkare. Doktorn föreslog att han skulle börja behandla njurcancern som det vore lungcancer, eftersom en genförändring som är vanligare hos lungcancerpatienter upptäcktes.

Behandlingen blev en succé.

I januari uppgav Lundgren att tumörerna krympt med cirka 90 procent.

Nu går skådespelaren ut med ännu ett glädjebesked: Han är cancerfri.

– Äntligen fri från cancer. Jag känner tacksamhet och glädje inför en ljus framtid. Tack så mycket för allt stöd, skriver han på Instagram.

I en video berättar Lundgren att en läkare ska ta bort den sista döda tumören.

– Det har varit en svår resa. Jag har lärt mig att leva i nuet och njuta av livet.

Fakta njurcancer

- De flesta som drabbas av njurcancer är över 60 år.

- Det är vanligt att njurcancer förekommer utan några symtom och att tumören upptäcks vid utredningar av andra orsaker.

- Orsaken till njurcancer är inte klarlagd men rökning, övervikt och fetma ökar risken. 

- Det finns flera olika former av njurcancer och den vanligaste kallas klarcellig njurcancer. Ofta har man inga symtom och sjukdomen upptäcks av en slump. 

Källa: Cancerfonden

Foto: Skärmdump Instagram resp Gage Skidmore

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Trump har gått ut med löfte till Nato om Ryssland

2025 06 26

Nya uppgifter pekar på att Donald Trump har gått ut med ett tungt löfte till Nato.

Den amerikanska presidentens relation med försvarsorganisationen har länge varit skakig.

Trump har under en tid krävt att Natoländerna måste höja anslagen till försvaret.

Under det senaste Natomötet kom besked om att Natoländerna höjer målsättningen från att två procent av BNP ska delges försvarsinvesteringar till fem procent.

Det är ett glädjande besked för Donald Trump – som i samband med mötet enligt nya uppgifter ska ha gått ut med ett löfte till Nato.

Uppgifter: Trumps löfte

Donald Trump lovade under Natos toppmöte i Haag att Ryssland aldrig skulle attackera alliansen under hans tid vid makten.

Det rapporterar ukrainska Kyiv Independent med hänvisning till Washington Post – som har pratat med tre anonyma europeiska tjänstemän som är bekanta med ärendet.

Fem procent

Nato har bekräftat sitt åtagande om kollektivt försvar, enligt definitionen i artikel 5 i Natofördraget, och åtagit sig att investera fem procent av BNP årligen i grundläggande försvarsbehov och försvars- och säkerhetsrelaterade utgifter fram till 2035.

Det rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Läs mer: Putin riskerar jättesmäll – ”Farlig situation”

Ska stötta Ukraina

Försvarsorganisationen bekräftade också Natos åtagande att stödja Ukraina och att Natos medlemmar kommer att inkludera direkta bidrag till Ukrainas försvar och försvarsindustri i sina utgiftsberäkningar.

– I deklarationen framhålls att Ukrainas säkerhet bidrar till Natos säkerhet, uppger ISW.

– Natos generalsekreterare Mark Rutte sade till reportrar den 25 juni att Nato står inför ett långsiktigt hot från Ryssland, särskilt eftersom Nordkorea, Kina och Iran stöder Rysslands krigsansträngningar mot Ukraina.

“Fast beslutet”

ISW fortsätter.

– USA:s president Donald Trump sade till reportrar vid Natos toppmöte att USA är fast beslutet att följa artikel 5.

Foto: The White House

Text: Redaktionen


Branschen slår larm – “Behöver 150 000 nya medarbetare”

2025 06 26

En ny rapport pekar på ett stort behov av nya arbetare i en bransch.

Arbetslösheten i Sverige är alltjämt hög.

Den ekonomiska återhämtningen går trögt – och det är många som för närvarande står utanför arbetsmarknaden.

Samtidigt finns det vissa yrken som är i behov av ny personal – däribland transportbranschen.

Slår larm

En ny rapport från Transportföretagen visar att Sverige behöver 150 000 nya medarbetare i transportnäringen fram till 2040.

Av rapporten framgår även att bristen på utbildad personal riskerar att bli ett allvarligt hinder för Sveriges tillväxt, klimatomställning, samhällsservice och beredskapsförmåga.

Det framhåller Transportföretagen i ett pressmeddelande.

“En nutidsfråga”

Trycket kommer från att pensionsavgångarna väntas öka dramatiskt de kommande 15 åren och att teknikskiften skapar nya roller, kompetenskrav och utbildningsbehov.

– Det här är ingen framtidsfråga utan en nutidsfråga. Redan i dag vittnar våra medlemsföretag om att de tvingas tacka nej till uppdrag, på grund av personalbrist, säger Caj Luoma, chef för kompetensförsörjning på Transportföretagen.

– Om inte politikerna agerar och bättre anpassar utbildningssystemet, så riskerar Sverige att stå utan den kompetens som krävs för att hålla samhället i gång – både i vardag och i kris.

Läs mer: Oväntat besked från arbetsmarknaden – “Oroväckande”

Flera utmaningar

Transportföretagen pekar ut flera utmaningar framöver, däribland den åldrande arbetsstyrkan.

2040 väntas var tredje medarbetare inom transportnäringen vara över 55 år.

– Samtidigt minskar inflödet av unga i de mest kritiska åldersgrupperna.

Bara 18 procent

Endast 18 procent av landets unga ser transportsektorn som en framtidsbransch – trots att utbildningarna erbjuder snabb väg till arbete och trygg anställning.

– För att möta den växande kompetensbristen efterfrågar Transportföretagen ett reformpaket, menas det.

– Bland förslagen finns ett fullt finansierat CSN-lån för C- och D-körkort, fler utbildningsplatser inom gymnasiet och vuxenutbildningen riktade till transportsektorn, samt ökat inflytande från branschen över yrkesutbildningarnas innehåll.

Foto: M. Rad

Text: Redaktionen