Efter chockhöjningen: Kraftig kritik mot Riksbanken

2022 10 09

I dag kom beskedet. Riksbanken höjer styrräntan med en procentenhet – från 0,75 till 1,75 procent.

Den största höjningen på nästan 30 år.

Dessutom väntar ytterligare höjningar kommande månader.

– Prognosen för styrräntan är att den kommer att fortsätta höjas det kommande halvåret. Inflationsutvecklingen framöver är fortsatt svårbedömd och Riksbanken kommer att anpassa penningpolitiken på det sätt som behövs för att säkerställa att inflationen återförs till målet, skriver Riksbanken i ett pressmeddelande.

– Inflationen är alldeles för hög och det skapar problem för hushåll och företag och då måste vi agera med penningpolitiken, betonade riksbankchef Stefan Ingves på en pressträff.

Skarp kritik

Flera ekonomiska experter kritiserar Riksbankens drastiska höjning. Att styrräntan höjdes med en hel procentenhet betraktas som ett svaghetstecken.

– Nu har man dröjt för länge med att höja räntan och då tvingas man göra de här enorma och snabba räntehöjningarna. Det är förstås inte bra för ekonomin. Vi som hushåll måste snabbt ändra våra förväntningar, säger Aftonbladets ekonomikommentator Andreas Cervenka i tidningens livesändning efter beskedet.

Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, instämmer i kritiken.

– Det är olyckligt med de snabba kasten. Det är svårt för hushåll och företag att anpassa sig, och så sent som i början av året sa Riksbanken att det skulle dröja till februari 2024 innan de skulle höja räntan från 0 procent, och nu har de redan höjt den till 1,75.

De drabbas värst

Dagens besked från Riksbanken riskerar att slå hårt mot svenska plånböcker.

Värst är det för bolånetagare med små marginaler och hushåll med en stor andel rörlig ränta på sina bolån.

Det menar två ekonomiexperter.

– De bolånetagare som har höga bolån och/eller små marginaler och redan nu kämpar med de stigande kostnaderna på övriga varor. Har man dessutom inget buffertsparande blir det ännu svårare att parera utgiftsökningar, säger Emma Persson, privatekonom på Länsförsäkringar, till SVT Nyheter.

Américo Fernandez, privatekonom på SEB, varnar för att många förstagångsköpare och unga personer kan påverkas av den drastiska höjningen.

– Hushåll med en kombinationen av hög belåning, stor andel rörligt på sina bolåneräntor och samtidigt små ekonomiska marginaler. Ofta tillhör många unga och förstagångsköpare denna grupp, säger han till SVT.

Långt ifrån målet

Beslutet om styrräntan tillämpas från den 21 september.

Riksbankens har som mål att hålla inflationstakten stabil, runt 2,0 procent. I augusti var inflationstakten 9,0 procent.

– Kombinationen av kraftiga internationella kostnadsökningar, effekter av höga energipriser på andra priser och en förhållandevis stark svensk konjunktur har inneburit att KPIF-inflationen stigit till 9,0 procent i augusti, den högsta nivån sedan 1991, framhåller Riksbanken.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen