Efter chockhöjningen: Kraftig kritik mot Riksbanken

2022 10 09

I dag kom beskedet. Riksbanken höjer styrräntan med en procentenhet – från 0,75 till 1,75 procent.

Den största höjningen på nästan 30 år.

Dessutom väntar ytterligare höjningar kommande månader.

– Prognosen för styrräntan är att den kommer att fortsätta höjas det kommande halvåret. Inflationsutvecklingen framöver är fortsatt svårbedömd och Riksbanken kommer att anpassa penningpolitiken på det sätt som behövs för att säkerställa att inflationen återförs till målet, skriver Riksbanken i ett pressmeddelande.

– Inflationen är alldeles för hög och det skapar problem för hushåll och företag och då måste vi agera med penningpolitiken, betonade riksbankchef Stefan Ingves på en pressträff.

Skarp kritik

Flera ekonomiska experter kritiserar Riksbankens drastiska höjning. Att styrräntan höjdes med en hel procentenhet betraktas som ett svaghetstecken.

– Nu har man dröjt för länge med att höja räntan och då tvingas man göra de här enorma och snabba räntehöjningarna. Det är förstås inte bra för ekonomin. Vi som hushåll måste snabbt ändra våra förväntningar, säger Aftonbladets ekonomikommentator Andreas Cervenka i tidningens livesändning efter beskedet.

Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, instämmer i kritiken.

– Det är olyckligt med de snabba kasten. Det är svårt för hushåll och företag att anpassa sig, och så sent som i början av året sa Riksbanken att det skulle dröja till februari 2024 innan de skulle höja räntan från 0 procent, och nu har de redan höjt den till 1,75.

De drabbas värst

Dagens besked från Riksbanken riskerar att slå hårt mot svenska plånböcker.

Värst är det för bolånetagare med små marginaler och hushåll med en stor andel rörlig ränta på sina bolån.

Det menar två ekonomiexperter.

– De bolånetagare som har höga bolån och/eller små marginaler och redan nu kämpar med de stigande kostnaderna på övriga varor. Har man dessutom inget buffertsparande blir det ännu svårare att parera utgiftsökningar, säger Emma Persson, privatekonom på Länsförsäkringar, till SVT Nyheter.

Américo Fernandez, privatekonom på SEB, varnar för att många förstagångsköpare och unga personer kan påverkas av den drastiska höjningen.

– Hushåll med en kombinationen av hög belåning, stor andel rörligt på sina bolåneräntor och samtidigt små ekonomiska marginaler. Ofta tillhör många unga och förstagångsköpare denna grupp, säger han till SVT.

Långt ifrån målet

Beslutet om styrräntan tillämpas från den 21 september.

Riksbankens har som mål att hålla inflationstakten stabil, runt 2,0 procent. I augusti var inflationstakten 9,0 procent.

– Kombinationen av kraftiga internationella kostnadsökningar, effekter av höga energipriser på andra priser och en förhållandevis stark svensk konjunktur har inneburit att KPIF-inflationen stigit till 9,0 procent i augusti, den högsta nivån sedan 1991, framhåller Riksbanken.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Norska bilister bötfälls i Sverige – förstår inte vägskylten

2025 01 14

Det är inte alltid så lätt att åka på bilsemester utomlands.

Flera trafikregler skiljer sig åt mellan olika länder, även inom Norden och EU.

Det har norrmän fått lära sig den hårda vägen, skriver Dagbladet.

Framför allt är det nya och obekanta vägskyltar i Sverige som kan ställa till problem, vilket innebär att många norska bilister som korsar gränsen kan räkna med böter som följd.

"Vad i allsin dar betyder det?"

I synnerhet är det en skylt som förvirrar: den som anger när det är förbjudet att parkera på en viss sida av vägen beroende på om det är udda eller jämnt datum.

– Sådana här skyltar kan man lätt hitta i tätbebyggda områden i Sverige, men vad i allsin dar betyder det? frågar sig den norska tidningen.

En av de enklare varianterna av vägmärket syns på bilden nedan, men ibland kan de försvåras av att även klockslag och direktiv om att förbudet gäller ett visst antal månader om året anges på samma skylt.

– Märket anger förbud mot att parkera fordon på dagar med jämnt datum på den sida av vägen som har jämna adressnummer och på dagar med udda datum på den sida av vägen som har udda adressnummer, förklarar Transportstyrelsen om den nedanstående skylten.

Bild: Transportstyrelsen

Gör annan miss

Det är dock knappast bara norrmän som har problem med att tolka parkeringsskyltar, många svenskar möter samma utmaningar.

Däremot finns det en annan parkeringsmiss som särskilt tycks drabba våra grannar i stor utsträckning när de besöker Sverige med bilen.

Och det är att de parkerar mot färdriktningen – vilket är lagligt i Norge men inte i Sverige.

– Många norrmän på roadtrips i Sverige har upplevt detta, framhöll Dagbladet under semestersäsongen i somras.

En "svenskfälla"

Fenomenet beskrivs i norska medier som en “svenskfälla” och leder till böter på 1 200 kronor.

Men Transportstyrelsen är glasklara med vad som gäller.

– Du får bara stanna eller parkera på den högra sidan av vägen i trafikens färdriktning, framhåller myndigheten.

En bil som parkeras på annat sätt bedöms kunna orsaka olyckor när föraren ska manövrera bilen till fel sida av vägen och är dessutom svårare att upptäcka i mörker när de är vända på fel håll, eftersom det saknas reflexer fram.

Foto: K. Eliason

Text: Redaktionen

Experten: Rysslands befolkning kan halveras

2025 01 13

Ryssland står inför stora demografiska utmaningar.

Redan innan Putins fullskaliga invasion av Ukraina stod Ryssland inför demografiska utmaningar.

Födelsetalen - precis som i många europeiska länder - stod på låga nivåer.

Nu har över 800 000 ryska soldater dött eller skadats i anfallskriget, och experter pekar på att Rysslands befolkning kan halveras.

Det rapporterar Kyiv Independent.

Är i kris

Nicholas Eberstadt, som innehar Henry Wendts professur i politisk ekonomi vid American Enterprise Institute, förklarar att utmaningarna var stora redan innan kriget.

– Ryska federationen var långt före invasionen av Ukraina instängd i vad jag beskrev som en demografisk tvångströja, säger han till Kyiv Independent.

För att bibehålla en stabil befolkning behövs ett TFR-nummer, alltså antalet födda barn per kvinna, på 2,1.

Den senaste gången Ryssland hade den siffran var 1988.

År 2015 var siffran 1,8 och 2022 var den 1,4.

146 miljoner - kan halveras

I nuläget har Ryssland 146 miljoner invånare.

De demografiska utmaningarna och det pågående kriget kan leda till att de demografiska utmaningarna blir till en katastrof, förklarar Harley Balzer, professor emeritus i statsvetenskap och internationella frågor vid Georgetown University.

– Hela världen står inför vad som kan vara en 25-procentig befolkningsminskning i slutet av århundradet, men Ryssland kommer att få det mycket värre, säger han.

– Vissa demografer menar att Rysslands befolkning år 2100 kommer att vara hälften av vad den är i dag.

“Är garanterat”

Tankesmedjan Atlantic Council har en liknande uppfattning om situationen och hur den kommer att utvecklas framgent.

– Rysslands framtid kommer att präglas av en mindre befolkning, framhåller tankesmedjan.

– Vladimir Putins krig har praktiskt taget garanterat att Rysslands befolkning under kommande generationer inte bara kommer att vara mindre, utan också äldre, skörare och mindre välutbildad.

Ytterligare problem

Vad som också är relevant i frågan är att Putin har agerat för att utvisa fler migranter än tidigare - delvis efter terrorattacken i Moskva för knappt ett år sedan som krävde 145 liv.

Utvisningarna av papperslösa utlänningar och statslösa personer i Ryssland mer än fördubblades förra året, från 44 200 utvisningar 2023 till mer än 80 000.

Det uppger ryska Meduza.

Foto: President of Russia Office resp K. Wright

Text: Redaktionen