Efter chockhöjningen: Kraftig kritik mot Riksbanken

2022 10 09

I dag kom beskedet. Riksbanken höjer styrräntan med en procentenhet – från 0,75 till 1,75 procent.

Den största höjningen på nästan 30 år.

Dessutom väntar ytterligare höjningar kommande månader.

– Prognosen för styrräntan är att den kommer att fortsätta höjas det kommande halvåret. Inflationsutvecklingen framöver är fortsatt svårbedömd och Riksbanken kommer att anpassa penningpolitiken på det sätt som behövs för att säkerställa att inflationen återförs till målet, skriver Riksbanken i ett pressmeddelande.

– Inflationen är alldeles för hög och det skapar problem för hushåll och företag och då måste vi agera med penningpolitiken, betonade riksbankchef Stefan Ingves på en pressträff.

Skarp kritik

Flera ekonomiska experter kritiserar Riksbankens drastiska höjning. Att styrräntan höjdes med en hel procentenhet betraktas som ett svaghetstecken. 

–  Nu har man dröjt för länge med att höja räntan och då tvingas man göra de här enorma och snabba räntehöjningarna. Det är förstås inte bra för ekonomin. Vi som hushåll måste snabbt ändra våra förväntningar, säger Aftonbladets ekonomikommentator Andreas Cervenka i tidningens livesändning efter beskedet.

Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, instämmer i kritiken.

– Det är olyckligt med de snabba kasten. Det är svårt för hushåll och företag att anpassa sig, och så sent som i början av året sa Riksbanken att det skulle dröja till februari 2024 innan de skulle höja räntan från 0 procent, och nu har de redan höjt den till 1,75.

De drabbas värst

Dagens besked från Riksbanken riskerar att slå hårt mot svenska plånböcker.

Värst är det för bolånetagare med små marginaler och hushåll med en stor andel rörlig ränta på sina bolån.

Det menar två ekonomiexperter.

– De bolånetagare som har höga bolån och/eller små marginaler och redan nu kämpar med de stigande kostnaderna på övriga varor. Har man dessutom inget buffertsparande blir det ännu svårare att parera utgiftsökningar, säger Emma Persson, privatekonom på Länsförsäkringar, till SVT Nyheter.

Américo Fernandez, privatekonom på SEB, varnar för att många förstagångsköpare och unga personer kan påverkas av den drastiska höjningen.

– Hushåll med en kombinationen av hög belåning, stor andel rörligt på sina bolåneräntor och samtidigt små ekonomiska marginaler. Ofta tillhör många unga och förstagångsköpare denna grupp, säger han till SVT.

Långt ifrån målet

Beslutet om styrräntan tillämpas från den 21 september.

Riksbankens har som mål att hålla inflationstakten stabil, runt 2,0 procent. I augusti var inflationstakten 9,0 procent.

– Kombinationen av kraftiga internationella kostnadsökningar, effekter av höga energipriser på andra priser och en förhållandevis stark svensk konjunktur har inneburit att KPIF-inflationen stigit till 9,0 procent i augusti, den högsta nivån sedan 1991, framhåller Riksbanken.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


Ryskt jättefartyg till Sverige

2024 02 28

Drygt två år efter att Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina anländer ett jättefartyg med rysk fossilgas till Sverige.  

Fartyget ankommer till Nynäshamn under morgondagen, rapporterar P4 Stockholm.

Köparen av fossilgasen är det finska statliga energiföretaget Gasum som har ett avtal med den ryska gasjätten Gazprom.

Gasum levererar i sin tur bland annat till Raffinaderiet Nynas AB som tar emot gasen, trots att bolaget sedan mars 2022 bojkottar inköp av ryska råvaror.

Trots bojkotten fortsätter Nynas att använda rysk fossilgas.

I en kommentar till P4 Stockholm uppger bolaget att de ”krävt att Gasum ska sluta leverera rysk gas” och att de är ”besvikna över att det fortsätter”.

– Utan leveranserna av flytande naturgas så skulle 300 personer på anläggningen i Nynäshamn förlora jobbet, uppger Nynas kommunikationsdirektör Höst Öslin i en skriftlig kommentar till radion.

Kraftig kritik

Miljöorganisationen Greenpeace riktar kraftig kritik mot leveranserna av rysk fossilgas till Sverige.

Organisationen uppger att 36 tankfartyg med 128 000 ton flytande fossilgas från Ryssland har ankommit till Sverige sedan starten av den fullskaliga invasionen 2022. En import som motsvarar cirka 1,1 miljarder kronor, enligt Greenpeace.

– Samtidigt som Sverige skickar krigsmateriel till Ukraina med ena handen så bidrar vi till den ryska krigskassan genom fortsatt fossilimport med den andra. Det är inte bara principiellt hyckleri utan något som leder till att fler vapen kan användas i anfallen mot Ukraina.

– Den svenska regeringen borde omgående stoppa detta svenska stöd till ryska terrordåd och krigsförbrytelser, säger Greenpeaces Sverigechef Erika Bjureby i ett uttalande.

Importen fortsätter

I maj 2022 ställde sig näringsutskottet bakom ett  importstopp av rysk olja och gas, till såväl Sverige som EU. Trots detta har importen av rysk gas fortsatt.

Utrikesminister Tobias Billström (M) har öppnat för att Sverige kan införa ett nationellt importstopp efter att EU:s nya gasmarknadsförordning antagits.

– Energimarknadsinspektionen har redan fått i uppdrag att börja titta på genomförande och följdlagstiftning. Frågan om förbud mot import av rysk fossilgas med hänvisning till gasmarknadsförordningen kommer att analyseras i Regeringskansliet. Vi överväger även möjligheterna att agera enskilt, sa Billström i en riksdagsdebatt i februari.

Vidare framhöll ministern att Sverige följer Finlands agerande i frågan.

– Jag har noterat att företrädare för den finska regeringen uttryckt avsikter att utreda huruvida ett nationellt importstopp kan genomföras efter att EU:s nya gasmarknadsförordning antagits. Det är självklart mycket angeläget för regeringen att följa utvecklingen nära, sa Billström.

Arkivfoto: CORAL ENERGY & SMIT SEINE

Text: Redaktionen


BEKRÄFTAT: Ryskt militärplan nära Helsingfors

2024 02 29

Ett ryskt spaningsplan har tagit sig in i närheten av Helsingfors.

Det ryska militärplanet, som är av typen Il-20, ska ha flugit strax sydost om den finska huvudstaden.

Finlands försvarsmakt har lagt locket på om händelsen.

– Ryssarna använder den bästa möjliga teknik som de har till sitt förfogande, säger generalstabens talesperson Henrik Gahmberg till Helsingin Sanomat.

Natoland blixtagerade

Incidenten fick Frankrike, ett annat medlemsland i Nato, att blixtagera.

Ett franskt Mirage-jaktplan skickades upp och jagade bort det ryska planet, bekräftar både franska och tyska försvarsstyrkor på X, tidigare Twitter.

– Igår aktiverades våra stridsflyg i Laage. Ett ryskt plan, Il-20, utan resplan, identifierades sydost om Helsingfors. Operationen avslutades efter visuell kontakt utan några efterföljande incidenter, framhåller det tyska flygvapnet.

Vill inte kommentera

Även om planet befann sig nära Helsingfors ska det inte ha trätt in i finskt luftrum, enligt den finska generalstaben.

Händelsen ska ha ägt rum i måndags, men bekräftats offentligt först under onsdagskvällen.

– Planet flög utan transponder, så det måste identifieras genom en identifieringsflygning. Jag kommer inte kommentera om det finska flygvapnet var inblandat i identifieringen, säger Henrik Gahmberg.

Flyger 685 km/h

Militärplanet Il-20 är ett mycket avancerat spaningsplan som funnits i bruk sedan 1970.

I Natokretsar går planet under kodnamnet “Coot-A” och maxhastigheten uppnår 685 kilometer i timmen.

Enligt Pekka Tover, tidigare underrättelsechef för generalstaben, är flygets närvaro kring Finland inte exceptionellt, men ska tas på allvar.

– I de här lägena ska man av säkerhetsskäl åka upp och se vad de gör, säger han till Ilta-Santomat.

Väcker frågor

Jarno Limnélli, riksdagsledamot tillika docent vid Försvarshögskolan i Finland, menar att liknande incidenter kring Östersjön kan väcka frågor.

– Ryska militärflyg flyger i Östersjöområdet och det kan de göra så länge de vistas utanför statens luftrum, säger han till samma tidning.

– Närhelst speciella flygplan eller fartyg rör sig nära statsgränserna kan det finnas någon form av kraftuppvisning i bakgrunden. De visar att sådan utrustning finns och flygs så här nära.

Foto: J. Kemppainen

Text: Redaktionen