Efter chockhöjningen: Kraftig kritik mot Riksbanken

2022 10 09

I dag kom beskedet. Riksbanken höjer styrräntan med en procentenhet – från 0,75 till 1,75 procent.

Den största höjningen på nästan 30 år.

Dessutom väntar ytterligare höjningar kommande månader.

– Prognosen för styrräntan är att den kommer att fortsätta höjas det kommande halvåret. Inflationsutvecklingen framöver är fortsatt svårbedömd och Riksbanken kommer att anpassa penningpolitiken på det sätt som behövs för att säkerställa att inflationen återförs till målet, skriver Riksbanken i ett pressmeddelande.

– Inflationen är alldeles för hög och det skapar problem för hushåll och företag och då måste vi agera med penningpolitiken, betonade riksbankchef Stefan Ingves på en pressträff.

Skarp kritik

Flera ekonomiska experter kritiserar Riksbankens drastiska höjning. Att styrräntan höjdes med en hel procentenhet betraktas som ett svaghetstecken. 

–  Nu har man dröjt för länge med att höja räntan och då tvingas man göra de här enorma och snabba räntehöjningarna. Det är förstås inte bra för ekonomin. Vi som hushåll måste snabbt ändra våra förväntningar, säger Aftonbladets ekonomikommentator Andreas Cervenka i tidningens livesändning efter beskedet.

Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, instämmer i kritiken.

– Det är olyckligt med de snabba kasten. Det är svårt för hushåll och företag att anpassa sig, och så sent som i början av året sa Riksbanken att det skulle dröja till februari 2024 innan de skulle höja räntan från 0 procent, och nu har de redan höjt den till 1,75.

De drabbas värst

Dagens besked från Riksbanken riskerar att slå hårt mot svenska plånböcker.

Värst är det för bolånetagare med små marginaler och hushåll med en stor andel rörlig ränta på sina bolån.

Det menar två ekonomiexperter.

– De bolånetagare som har höga bolån och/eller små marginaler och redan nu kämpar med de stigande kostnaderna på övriga varor. Har man dessutom inget buffertsparande blir det ännu svårare att parera utgiftsökningar, säger Emma Persson, privatekonom på Länsförsäkringar, till SVT Nyheter.

Américo Fernandez, privatekonom på SEB, varnar för att många förstagångsköpare och unga personer kan påverkas av den drastiska höjningen.

– Hushåll med en kombinationen av hög belåning, stor andel rörligt på sina bolåneräntor och samtidigt små ekonomiska marginaler. Ofta tillhör många unga och förstagångsköpare denna grupp, säger han till SVT.

Långt ifrån målet

Beslutet om styrräntan tillämpas från den 21 september.

Riksbankens har som mål att hålla inflationstakten stabil, runt 2,0 procent. I augusti var inflationstakten 9,0 procent.

– Kombinationen av kraftiga internationella kostnadsökningar, effekter av höga energipriser på andra priser och en förhållandevis stark svensk konjunktur har inneburit att KPIF-inflationen stigit till 9,0 procent i augusti, den högsta nivån sedan 1991, framhåller Riksbanken.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


03 aug 26

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Förtidsröstningen inför valet 2026 börjar den 26 augusti.

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

 ”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare. 

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort". 

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands. 

3, Följ instruktionerna i appen. 

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget 

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen


04 aug 26

Ryssland agerar mot Sverige

2026 08 04

Ryssland vidtar militära åtgärder som ett svar på Sverige och Finlands inträde i Nato.

Det uppger Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Enligt Pesu pågår en omfattande rysk militär upprustning längs gränsen mot Finland. Han ser det som ett svar på det svensk-finska inträdet i Nato.

– Ryssland skapar nu förutsättningarna för att genomföra sina uttalade mål. Om de vill ha mer trupper och utrustning behöver det mer utrymme och infrastruktur, säger Pesu till Iltalehti.

– Ryssland kan bli militärt farligare efter kriget än före kriget. De bygger ut sina väpnade styrkor och har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Till exempel ligger Ryssland delvis före västländerna inom drönarkrigföring, fortsätter han och tillägger:

– Fred i Ukraina betyder inte nödvändigtvis en säkrare tid för Europa.

115 000 soldater

Enligt uppgift planerar Ryssland att stationera 115 000 soldater i närheten av Petrozavodsk, huvudstaden i Karelska republiken. Det innebär en femfaldig ökning av antalet soldater i området, uppger Iltalehti.

Matti Pesu bedömer att upprustningen kommer att vara genomförd inom fem till tio år. Samtidigt varnar han för att ett militärt angrepp skulle kunna ske innan dess.

– Antalet trupper i fredstid visar bara en del av hotbilden. Bedömningen måste ta hänsyn till Rysslands hela militära potential och förmåga att förflytta trupper från olika håll, säger han till tidningen.

Huruvida Finland och Sverige riskerar att hamna i skottgluggen är osäkert.

– Vi vet ännu inte vilka resurser Ryssland har för att utöka sina väpnade styrkor eller hur landet prioriterar Finlands närområde i förhållande till andra områden, betonar Pesu.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

”Handlar om att kunna möta Nato”

En stor granskning från de nordiska public service-kanalerna har tidigare avslöjat att Ryssland rustar upp i Sveriges närområde.

Enligt granskningen väntas Ryssland placera ut åtta divisioner, eller 80 000 soldater, endast kilometer från en svenskledd Natobas i norra Finland.

– Vi tror inte att de finns enbart för syns skull. Det handlar ju om att kunna möta Nato i en större konflikt längre fram, säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelsetjänsten Must, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen