Efter chockhöjningen: Kraftig kritik mot Riksbanken

2022 10 09

I dag kom beskedet. Riksbanken höjer styrräntan med en procentenhet – från 0,75 till 1,75 procent.

Den största höjningen på nästan 30 år.

Dessutom väntar ytterligare höjningar kommande månader.

– Prognosen för styrräntan är att den kommer att fortsätta höjas det kommande halvåret. Inflationsutvecklingen framöver är fortsatt svårbedömd och Riksbanken kommer att anpassa penningpolitiken på det sätt som behövs för att säkerställa att inflationen återförs till målet, skriver Riksbanken i ett pressmeddelande.

– Inflationen är alldeles för hög och det skapar problem för hushåll och företag och då måste vi agera med penningpolitiken, betonade riksbankchef Stefan Ingves på en pressträff.

Skarp kritik

Flera ekonomiska experter kritiserar Riksbankens drastiska höjning. Att styrräntan höjdes med en hel procentenhet betraktas som ett svaghetstecken. 

–  Nu har man dröjt för länge med att höja räntan och då tvingas man göra de här enorma och snabba räntehöjningarna. Det är förstås inte bra för ekonomin. Vi som hushåll måste snabbt ändra våra förväntningar, säger Aftonbladets ekonomikommentator Andreas Cervenka i tidningens livesändning efter beskedet.

Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, instämmer i kritiken.

– Det är olyckligt med de snabba kasten. Det är svårt för hushåll och företag att anpassa sig, och så sent som i början av året sa Riksbanken att det skulle dröja till februari 2024 innan de skulle höja räntan från 0 procent, och nu har de redan höjt den till 1,75.

De drabbas värst

Dagens besked från Riksbanken riskerar att slå hårt mot svenska plånböcker.

Värst är det för bolånetagare med små marginaler och hushåll med en stor andel rörlig ränta på sina bolån.

Det menar två ekonomiexperter.

– De bolånetagare som har höga bolån och/eller små marginaler och redan nu kämpar med de stigande kostnaderna på övriga varor. Har man dessutom inget buffertsparande blir det ännu svårare att parera utgiftsökningar, säger Emma Persson, privatekonom på Länsförsäkringar, till SVT Nyheter.

Américo Fernandez, privatekonom på SEB, varnar för att många förstagångsköpare och unga personer kan påverkas av den drastiska höjningen.

– Hushåll med en kombinationen av hög belåning, stor andel rörligt på sina bolåneräntor och samtidigt små ekonomiska marginaler. Ofta tillhör många unga och förstagångsköpare denna grupp, säger han till SVT.

Långt ifrån målet

Beslutet om styrräntan tillämpas från den 21 september.

Riksbankens har som mål att hålla inflationstakten stabil, runt 2,0 procent. I augusti var inflationstakten 9,0 procent.

– Kombinationen av kraftiga internationella kostnadsökningar, effekter av höga energipriser på andra priser och en förhållandevis stark svensk konjunktur har inneburit att KPIF-inflationen stigit till 9,0 procent i augusti, den högsta nivån sedan 1991, framhåller Riksbanken.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


24 oktober

Kraftigt regn drar in – kommer ösa ner i tre län

2026 10 25

Stora regnmängder är att vänta i tre län.

Stormen Boelo drar under helgen in över Sverige. I samband med det är kraftiga vindar att vänta på olika håll runt om i landet. Men det är inte bara blåsten som kan ställa till det.

Stora regnmängder kommer också att falla i tre län, meddelar SMHI.

I tre län

Redan på lördagen väntas regn, som sedan kommer att tillta under kvällen och bli allt kraftigare.

På söndagen drar Boelo in över landet – och i och med det kan stormbyar uppnås vid kusterna.

– Det väntas också regn på många håll och i fjälltrakterna inslag av snöfall, uppger vädermyndigheten.

– I västra Götaland, Värmland och Västernorrland kan det totalt komma stora mängder de närmsta dygnen. 

Så blir måndagen

På måndagen försvagas Boelo, men det kommer att vara fortsatt blåsigt i södra Sverige. Någon bättring är heller inte att vänta.

Redan under tisdagen drar nästa lågtryck in över Norska havet och följer i Boelos spår.

Det blir åter blåsigt i stora delar av landet och ännu ett regnområde drar in över södra Sverige.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Onsdag och torsdag

På onsdagen klarnar det i viss utsträckning upp över stora delar av landet.

Men i norra Norrland och fjälltrakterna kan det fortsatt förekomma en del regn och skurar. 

Det finns även indikationer på att ett område med skurar passerar över Götaland. 

Nästa helg

Fredagen väntas bli solig på grund av ett högtryck som växer in över helgen. 

– Om det fortsatt blir milt eller mer normalt för årstiden är än så länge svårbedömt, meddelar SMHI.

– Det finns prognoser som visar att mycket mild luft når in över landet i samband med högtrycket, men över Ryssland finns också kalluft och vid nordliga placeringar av högtryckets centrum kan den föras in över södra Sverige med ostliga vindar. 

Läs mer: 88 000 ägare på Avanza – aktien faller 24 procent

Foto: F. Harirak

Text: Redaktionen


24 okt 2026

Sverige har gått om alla – högst i Europa

2026 10 24

Den svenska matkassen ligger i topp.

Sverige är ett av Europas dyraste länder att handla mat i.

Det visar en ny jämförelse av matpriser hos Lidl i europeiska länder.

Stora skillnader

Samma vara från Lidl kan kosta betydligt olika beroende på om den köps i Helsingfors, Aten eller Stockholm.

Finländska Yle har jämfört priserna på en matkorg med 30 produkter från Lidl i europeiska länder som bland annat Finland, Sverige, Tyskland, Spanien och Grekland.

Resultatet visar att matkorgen är dyrast i Stockholm.

Däremot var priserna lägre i Berlin, Warszawa och Aten. Billigast var matkorgen i Barcelona.

Läs också: Kalldusch för svenska resenärer – gäller vart man än åker

Dyrare trots sänkt matmoms

Sverige har under året sänkt momsen på livsmedel från 12 till 6 procent. Sänkningen gäller till slutet av nästa år.

Trots skattesänkningen var matkorgen i Stockholm dyrare än i Helsingfors och Tallinn i Yles jämförelse.

I Stockholm kostar matkassen 132,02 euro (cirka 1 470 kronor), tätt följt av Tallinn på 131,26 euro och Helsingfors på 130,93 euro.

I Barcelona är matkassen betydligt billigare. Där kostar den bara 118,21 euro, motsvarande cirka 1 315 kronor.

Enligt Yle påverkas matpriserna av flera faktorer, bland annat skatter, löner, transportkostnader och konkurrensen mellan butikerna.

I Norden är konkurrensen mellan livsmedelskedjorna mindre än i delar av Centraleuropa. I Tyskland pressar lågpriskedjor som Aldi, Netto, Penny, Norma och Lidl priserna genom hård konkurrens.

I Sverige märks konkurrensen i stället ofta genom olika erbjudanden.

Därför är maten dyr

Även Nordens geografiska läge påverkar priserna uppger Lidls inköpschef Tommi Lehmussaari.

– Finland ligger långt från produktionscentrumen i Central- och Sydeuropa, vilket innebär betydligt längre transportvägar, som dessutom kräver sjötransporter, säger han till Yle.

– Detta gör transporterna dyrare och mer komplicerade än på rutter där man kan köra direkt genom det europeiska fastlandet, säger han.

Även svenska konsumenters preferenser spelar roll. I Finland är efterfrågan på inhemskt kött stark, vilket påverkar butikernas sortiment och inköp.

Enligt Yles genomgång kan kött från länder med lägre produktionskostnader vara billigare.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Foto: Ryoji-Iwata 

Text: Redaktionen