Efter chockhöjningen: Kraftig kritik mot Riksbanken

2022 10 09

I dag kom beskedet. Riksbanken höjer styrräntan med en procentenhet – från 0,75 till 1,75 procent.

Den största höjningen på nästan 30 år.

Dessutom väntar ytterligare höjningar kommande månader.

– Prognosen för styrräntan är att den kommer att fortsätta höjas det kommande halvåret. Inflationsutvecklingen framöver är fortsatt svårbedömd och Riksbanken kommer att anpassa penningpolitiken på det sätt som behövs för att säkerställa att inflationen återförs till målet, skriver Riksbanken i ett pressmeddelande.

– Inflationen är alldeles för hög och det skapar problem för hushåll och företag och då måste vi agera med penningpolitiken, betonade riksbankchef Stefan Ingves på en pressträff.

Skarp kritik

Flera ekonomiska experter kritiserar Riksbankens drastiska höjning. Att styrräntan höjdes med en hel procentenhet betraktas som ett svaghetstecken.

– Nu har man dröjt för länge med att höja räntan och då tvingas man göra de här enorma och snabba räntehöjningarna. Det är förstås inte bra för ekonomin. Vi som hushåll måste snabbt ändra våra förväntningar, säger Aftonbladets ekonomikommentator Andreas Cervenka i tidningens livesändning efter beskedet.

Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, instämmer i kritiken.

– Det är olyckligt med de snabba kasten. Det är svårt för hushåll och företag att anpassa sig, och så sent som i början av året sa Riksbanken att det skulle dröja till februari 2024 innan de skulle höja räntan från 0 procent, och nu har de redan höjt den till 1,75.

De drabbas värst

Dagens besked från Riksbanken riskerar att slå hårt mot svenska plånböcker.

Värst är det för bolånetagare med små marginaler och hushåll med en stor andel rörlig ränta på sina bolån.

Det menar två ekonomiexperter.

– De bolånetagare som har höga bolån och/eller små marginaler och redan nu kämpar med de stigande kostnaderna på övriga varor. Har man dessutom inget buffertsparande blir det ännu svårare att parera utgiftsökningar, säger Emma Persson, privatekonom på Länsförsäkringar, till SVT Nyheter.

Américo Fernandez, privatekonom på SEB, varnar för att många förstagångsköpare och unga personer kan påverkas av den drastiska höjningen.

– Hushåll med en kombinationen av hög belåning, stor andel rörligt på sina bolåneräntor och samtidigt små ekonomiska marginaler. Ofta tillhör många unga och förstagångsköpare denna grupp, säger han till SVT.

Långt ifrån målet

Beslutet om styrräntan tillämpas från den 21 september.

Riksbankens har som mål att hålla inflationstakten stabil, runt 2,0 procent. I augusti var inflationstakten 9,0 procent.

– Kombinationen av kraftiga internationella kostnadsökningar, effekter av höga energipriser på andra priser och en förhållandevis stark svensk konjunktur har inneburit att KPIF-inflationen stigit till 9,0 procent i augusti, den högsta nivån sedan 1991, framhåller Riksbanken.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen