Ebba Busch hotad – familjen påverkad

2022 09 27

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch berättar att hon drabbats av hot som påverkar hennes familj.

Hon framhåller att hon i regel avstår från att beröra säkerhetsfrågor kring hennes person. Men nu gör hon ett undantag.

Illasinnade kan triggas

– Jag brukar inte vilja prata om säkerhetsfrågor. Det finns alltid en risk att någon illasinnad triggas till handling, förklarar KD-ledaren

Samtidigt kan det vara av vikt att allmänheten har kunskap om situationen och det är en fråga som berör demokratin.

– En ständig balansgång mellan att säga som det är och att inte utsätta sig själv och de sina för fara, poängterar Ebba Busch (KD).

Verklighet för hennes familj

Hon berättar att hoten som hon drabbas av är något som även påverkar personer som är henne närstående.

– Hoten är en verklighet som min familj hanterar varje dag, framhåller Ebba Busch.

Hon understryker att detta är något som även drabbar andra partiledare och även politiker på andra nivåer.

– Jag vet att det ser likadant ut för många av mina kollegor, säger hon.

Knivmördade i Visby

Centerledaren Annie Lööf är en annan av de partiledare som drabbats.

Mannen som knivmördade psykiatrisamordnare Ing-Marie Wieselgren, 64 år från Uppsala, på öppen gata i Visby under Almedalsveckan planerade även att mörda Annie Lööf enligt åklagaren.

Knivmördaren misstänks även för terrorbrott.

– Jag är långt ifrån ensam om att drabbas. En av fyra förtroendevalda utsattes under 2020 för hot och trakasserier, och siffran brukar bli ännu högre under ett valår, klargör Ebba Busch.

Skriv inte elakheter

KD-ledaren vill uppmuntra allmänheten att tänka sig för och att agera på ett hövligt sätt.

– Vi har 349 ledamöter i Sveriges riksdag. Vi har förtroendevalda på regional och kommunal nivå.

– Människor som — trots ständiga påhopp — fortsätter att dra sitt lass och göra en gärning för demokratin. Jag uppmuntrar er nu — var snälla mot dem, betonar Ebba Busch (KD).

Att tycka olika i sak måste man alltid kunna göra framhåller hon,

– Men om du som läser detta gillar mig och vill mig väl — hoppa då inte på mina meningsmotståndare och skriv elakheter och hot till dem, utan visa alla grundläggande respekt oavsett partitillhörighet.

Kristersson om giftet

Moderatledare Ulf Kristersson (M) är en av de partiledare som tidigare har framhållit vikten av att motverka hot och hat som drabbar såväl politiker som andra i samhället.

Ebba Busch är inne på samma linje.

– Ett bättre Sverige börjar i ett värdigt och respektfullt samtal, konstaterar hon på sin Instagramsida.

Foto: Kristdemokraterna

Text: Redaktionen


Vita huset sätter deadline – pressar Ryssland inför möte imorgon

2025 03 23

USA sätter en deadline för vapenvila i Ukraina och försöker sätta press på Ryssland.

Vita huset har inte gett upp hoppet om att uppnå en vapenvila i Ukraina inom en snar framtid.

Imorgon måndag ska USA och Ryssland mötas för fredssamtal i Riyad i Saudiarabien. Samma dag ska den amerikanska delegationen även möta ukrainska representanter.

Nu kommer uppgifter om att Vita huset har satt en deadline.

Vita husets deadline

Vita huset vill ha en vapenvila mellan Ryssland och Ukraina senast den 20 april, enligt källor till Bloomberg.

Den 20 april infaller påskdagen såväl protestanter och katoliker som ortodoxa.

Samtidigt säger källorna att man i Vita huset är medveten om att denna deadline kan bli svår att hålla, eftersom parterna fortfarande står långt ifrån varandra.

Ändå hoppas man alltså på att kunna sätta press på Ryssland, bland annat vid mötet i Saudiarabien imorgon måndag.

Donald Trump har lovat att snabbt få ett slut på kriget i Ukraina.

– Jag tror att vi ganska snart kommer att ha en fullständig vapenvila, sade president Trump till reportrar på fredagen, enligt nyhetsbyrån.

Från ryskt håll verkar man dock måttligt intresserade av att ingå ett fredsavtal.

Ryssland har inte bråttom

Ryssland har ställt mycket hårda krav för att gå med på en vapenvila. Man har bland annat krävt att vapenleveranser till Ukraina stoppas.

Putin uppges skicka representanter på lägre nivå till samtalen i Saudiarabien.

– Det här är relativt tekniska personer som kan se till att samtalen inte skyndas på, för att bromsa Trump, säger Mikhail Vinogradov, chef för tankesmedjan St. Petersburg Politics Foundation, enligt nyhetsbyrån.

Kreml har heller inte gått med på ett toppmöte mellan Trump och Putin, vilket USA har velat få till snarast möjligt.

Ryssland skickar alltså tydliga signaler om att man inte vill ingå en vapenvila eller ett fredsavtal med kort varsel.

– Jag ser ingen anledning att tro att Ryssland har bråttom att nå en vapenvila, säger Kristine Berzina, vd tankesmedjan för German Marshall Fund.

Men i Vita huset hoppas man alltså på att uppnå en vapenvila senast den 20 april, inte minst för att Trump förväntas leverera på sitt löfte om att få slut på kriget i Ukraina.

Foto: Gage Skidmore resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


Sverige kräver USA på hundratals miljoner kronor

2025 03 23

Hundratals miljoner kronor sitter fast i USAID – pengar som Sverige nu kräver få tillbaka.

Sverige har tillsammans med Norge och Nederländerna fört över minst 15 miljoner dollar (cirka 152 miljoner kronor) till USAID – pengar som skulle gå till hjälp för bönder i fattiga länder.

Men efter att den amerikanska biståndsmyndigheten stängts ner av Donald Trump i början av året har pengarna suttit fast i flera månader, enligt uppgifter till Aftonbladet.

“Ett bekymmer för oss”

Dessutom har den svenska biståndsmyndigheten Sida gått in med ytterligare tolv miljoner dollar (cirka 122 miljoner kronor) i ett annat USAID-projekt som också är frysta.

Pengar som Sida nu försöker driva in – utan framgång.

Det är nämligen helt tyst från amerikanskt håll när man försöker ta kontakt.

En mycket problematisk situation, menar Sidas talesperson Julia Lindholm.

– Det är ett bekymmer för oss, särskilt eftersom vi vill att våra partnerorganisationer ska kompensera för det arbete de redan har lagt ner på programmen, säger Lindholm till AP.

“Ett hårt slag för fattiga”

USAID var världens största biståndsgivare och stod för 42 procent av allt humanitärt bistånd i världen innan man stängdes ner av Trump.

Redan i samband med att myndigheten stängdes ner i februari larmade Sida för stora konsekvenser globalt.

– Vi kan konstatera att det är ett hårt slag för både världens fattiga och utsatta och för globala samarbeten om USA drar sig ur biståndet i världen. Att allt detta sker när fattigdomen ökar, konflikterna och antalet flyktingar är rekordmånga samtidigt som det demokratiska utrymmet minskar, är problematiskt, sade Sidas avdelningschef Annika Otterstedt då.

Foto: Johannes Frandsen, Regeringskansliet

Text: Redaktionen