Ebba Busch (KD) erkänner: – I Sverige kan även sanningen vara förtal

2021 07 02

– För mig har sanningen alltid varit viktig, men lagen tar inte hänsyn till sanningshalten. I Sverige kan även sanningen vara förtal, säger KD-ledaren Ebba Busch som nu erkänner förtal. 

Hon berättar nu att hon i dag har valt att skriva på ett strafföreläggande, angående den anmälan som gjorts mot henne om förtal. Påföljden blir 60 000 kronor samt en avgift till brottsofferfonden uppger SVT.

– Jag erkänner ett brott som jag i själ och hjärta anser mig vara oskyldig till. Men först vill jag säga följande: Inga sakuppgifter jag hänvisat till har varit felaktiga. För mig har sanningen alltid varit viktig, men lagen tar inte hänsyn till sanningshalten. I Sverige kan även sanningen vara förtal. I andra länder fungerar det inte så, men vi befinner oss i Sverige och här gäller svensk lag, betonar Ebba Busch.

– Jag ansåg att hur jag handlade var inom det tillåtnas gräns, då uppgifterna finns tillgänglig på internet för var och en som vill läsa. Men enligt den juridiska expertisen finns det oklarheter kring den frågan och det saknas praxis kring hur uppgifter som någon själv lämnat tidigare ska bedömas i ljuset av att de finns tillgängliga idag på Internet. I brist på juridiska prejudikat har åklagaren sannolikt inget utrymme att lägga ned utredningen då rättspraxis saknas, framhåller KD-ledaren i sociala medier.

I och med hennes erkännande blir det nu ingen rättegång.

– Jag hade kunnat välja att gå till rättegång, att bli det juridiska prejudikat som i dag saknas för just dessa omständigheter. Men jag har ett parti att leda, i ett land med betydligt större problem än min personliga heder. I det valet väljer jag att fokusera på det som betyder mest för mig. Det parti jag leder och det land jag tjänar. En rättegång skulle ligga minst ett halvår fram i tiden, kanske mer. Den tiden har jag inte, det är inte min prioritet. Om jag då måste betala böter för att ha kallat en spade för en spade så får det vara så. Därför väljer jag att acceptera ett strafföreläggande, framför Ebba Busch.

ANALYS

Detta har varit ett klart minus för KD under flera månader och därmed är det en stor fördel för Ebba Busch och KD att förtalsfrågan nu är över och att man slipper ha en långdragen rättegång som hade fått stor uppmärksamhet i media. Hon lär ha fortsatt stöd bland många av de väljare som idag stödjer partiet i mätningarna och min bedömning är att svaret på den frågan en del har ställt under våren – kan hon sitta kvar om hon döms eller medger – är ja. Det är något hon själv tar ställning till tillsammans med sitt parti och min bedömning är att hon har ett fortsatt betydande stöd inom partiet.

Foto: Ebba Busch, FB

[yop_poll id="308"]

11mars26

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen


11 mars 2026

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen