12 juli 2026

Dystra uppgifter om hundar i Sverige – “Lämnas in för att avlivas”

2022 11 13

Det ekonomiska läget leder till att allt färre vill behålla sina hundar.

En följd av pandemin är att människor som skaffat hund inte känner att de kan eller vill ta hand om sina husdjur.

Nu kommer uppgifter om att organisationer bevittnar hur människor lämnar ifrån sig sina hundar, uppger Dagens Nyheter.

– Det är många hundar som lämnas in för att avlivas för att ägaren inte har en försäkring, säger Carina Olsson hos organisationen Hundar utan hem.

Minskad efterfrågan

Under coronapandemin var det många som beslutade sig för att skaffa hund.

Uppfödare sålde valpar utan problem, men nu leder ekonomiska svårigheter till att ägare inte kan ta hand om sina hundar.

– Det är ingen tvekan om att vi ser tendenser till att folk lämnar ifrån sig hundar för att de inte har råd, berättar Per Leander på den ideella verksamheten Hundstallet.

Svenska kennelklubben informerar

Svenska kennelklubben understryker att det är ett stort beslut att skaffa hund och att det kommer påverka ägaren framöver.

– En hund är en levande varelse med utvecklad intelligens som förtjänar ett gott liv med bra mat, fysisk aktivitet och mental stimulans, skriver SKK på sin hemsida.

Det kan kosta mer än 1500 kronor i månaden att ge en hund vad den behöver, bland annat mat och vaccinationer. 

“Vänta med ditt hundköp”

En plats på hunddagis kan kosta mellan 3000 och 6000 kronor.

Dagens finansiella förutsättningar försvårar hundägande för många.

– Om du inte har möjlighet att ge hunden det den behöver är det bättre att du väntar med ditt hundköp, skriver SKK.

Hundar bör inte lämnas ensamma mer än fem timmar per dag och behöver mycket uppmärksamhet när de är valpar.

Globalt fenomen

Det är inte bara i Sverige som hundar lämnas in till organisationer eller läggs upp för adoption.

Även i bland annat Storbritannien har många ägare valt att inte behålla sina hundar.

Under coronapandemins nedstängningar köptes över tre miljoner husdjur i landet, rapporterar BBC.

Foto: B. Kannan resp M. Anderson

Text: Redaktionen


28 okt 26

Tungt krav i Sverige – blir jättedyrt att tanka bilen

2026 10 28

TCO är en partipolitiskt fristående centralorganisation, som samlar tolv fackförbund med 1,2 miljoner medlemmar.

Nu svarar TCO på regeringens så kallade Styrmedelsutredningen, som fått i uppdrag att analysera vilka styrmedel som kan användas för att fasa ut fossila bränslen.

TCO säger ja till två tunga förslag i utredningen: höjd skatt på bensin och diesel och höjd reduktionsplikt

– Världen har agerat för långsamt. Följderna av den globala uppvärmningen är redan katastrofala. Ska vi klara Sveriges klimatåtaganden måste vi agera nu. Utredningen har visat hur – det säger vi självklart ja till, säger Therese Svanström, ordförande i TCO. 

”Det håller inte”

TCO motiverar sitt ställningstagande med att Sverige i dag har några av Europas lägsta bränslepriser och en av de lägsta nivåerna på reduktionsplikten

– Det håller inte att vi halkar efter. Sverige måste ta på sig ledartröjan i klimatpolitiken igen. Vi behöver styrmedel som fungerar här och nu. Allmänheten förväntar sig en kraftfullare politik och att Sverige når klimatmålen, säger Svanström. 

Kan öka kraftigt

Höjd bränsleskatt och höjd reduktionsplikt skulle sannolikt leda till betydligt högre drivmedelspriser.

Samtidigt är osäkerheten stor på oljemarknaden. En skakig omvärld riskerar att driva upp oljepriserna, vilket i sin tur leder till högre drivmedelspriser vid pump.

Här är kompensationen  

TCO föreslår att hushållen ska kompenseras genom sänkt skatt på el.

– TCO säger också ja till förslaget om sänkt skatt på el som bidrar till att kompensera för ökade drivmedelspriser. Ökade medel till den riktade elbilspremien är bra, men TCO ser behov av fler åtgärder för att underlätta omställningen till ett fossilfritt samhälle, framhåller organisationen.

Läs också: Skattehöjning på gång för bilister 

TCO efterlyser också en informationsstrategi för att öka allmänhetens förståelse av klimatförändringarna och skapa större acceptans för klimatpolitiska åtgärder.

Organisationen vill dessutom att det ska bli tydligare hur intäkterna från EU:s nya utsläppshandelssystem ETS 2 ska fördelas.

– Klimatomställningen måste vara både effektiv och rättvis. Därför behöver exempelvis höjd bensinskatt kombineras med åtgärder som stärker människors möjligheter att ställa om, säger Therese Svanström.

Andra läser: ”Dags att säga ifrån” – alla pensionärer uppmanas

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


28 okt 26

Blir mycket varmt – oväntat väderbesked i Sverige

2026 10 28

November står för dörren.

Årets elfte månad brukar bjuda på regn, rusk och kyligare temperaturer.  

Men i år blir det annorlunda.

Början av november blir ovanligt varm, rapporterar vädertjänsten Klart.

Enligt prognosen kan det till och med bli "mycket varmt väder" för månaden. 

– Under vecka 45–46 väntas varmt eller mycket varmt väder för årstiden på många håll, framför allt längst i norr, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

Inleds i helgen

Höstvärmen drar in över landet redan under fredagen.

– Under fredagen så växer ett högtryck upp väster om Sverige och ger oss en torr nordvästlig luftström över landet, vilket gör att solchanserna är goda på många håll och temperaturen närmar sig mer normala för årstiden, uppger SMHI i sin senaste prognos.

Högtrycket dröjer sig kvar under helgen.

– Dess exakta placering avgör vilket väder vi får och hur temperaturen fördelas över landet, framhåller SMHI.

Andra läser: Skattehöjning på gång för bilister 

Då kommer vinterkylan

Andra halvan av november kan däremot bli riktigt kylig.

Enligt Klarts prognos kan en “plötslig stratosfärisk uppvärmning” inträffa i slutet av månaden.

– Det kan bli en historiskt tidig stratosfärisk uppvärmning med tidig vinterkyla i Sverige, uppger Lasse Rydqvist.

Fenomenet kallas även för ”Major SSW” och innebär att temperaturen högt upp i atmosfären, i den så kallade stratosfären, snabbt skjuter i höjden.  

– I vissa fall sprider sig störningen längre ner i atmosfären och påverkar jetströmmen, förklarar Rydqvist.

– Då kan mild Atlantluft få svårare att nå norra Europa, samtidigt som kall Arktisk luft lättare kan ta sig söderut.

Läs också: Uppgifter om missiler – kraftiga nedslag i Ryssland 

Foto: G. Designs

Text: Redaktionen