Dystra uppgifter om hundar i Sverige – “Lämnas in för att avlivas”

2022 11 13

Det ekonomiska läget leder till att allt färre vill behålla sina hundar.

En följd av pandemin är att människor som skaffat hund inte känner att de kan eller vill ta hand om sina husdjur.

Nu kommer uppgifter om att organisationer bevittnar hur människor lämnar ifrån sig sina hundar, uppger Dagens Nyheter.

– Det är många hundar som lämnas in för att avlivas för att ägaren inte har en försäkring, säger Carina Olsson hos organisationen Hundar utan hem.

Minskad efterfrågan

Under coronapandemin var det många som beslutade sig för att skaffa hund.

Uppfödare sålde valpar utan problem, men nu leder ekonomiska svårigheter till att ägare inte kan ta hand om sina hundar.

– Det är ingen tvekan om att vi ser tendenser till att folk lämnar ifrån sig hundar för att de inte har råd, berättar Per Leander på den ideella verksamheten Hundstallet.

Svenska kennelklubben informerar

Svenska kennelklubben understryker att det är ett stort beslut att skaffa hund och att det kommer påverka ägaren framöver.

– En hund är en levande varelse med utvecklad intelligens som förtjänar ett gott liv med bra mat, fysisk aktivitet och mental stimulans, skriver SKK på sin hemsida.

Det kan kosta mer än 1500 kronor i månaden att ge en hund vad den behöver, bland annat mat och vaccinationer.

“Vänta med ditt hundköp”

En plats på hunddagis kan kosta mellan 3000 och 6000 kronor.

Dagens finansiella förutsättningar försvårar hundägande för många.

– Om du inte har möjlighet att ge hunden det den behöver är det bättre att du väntar med ditt hundköp, skriver SKK.

Hundar bör inte lämnas ensamma mer än fem timmar per dag och behöver mycket uppmärksamhet när de är valpar.

Globalt fenomen

Det är inte bara i Sverige som hundar lämnas in till organisationer eller läggs upp för adoption.

Även i bland annat Storbritannien har många ägare valt att inte behålla sina hundar.

Under coronapandemins nedstängningar köptes över tre miljoner husdjur i landet, rapporterar BBC.

Foto: B. Kannan resp M. Anderson

Text: Redaktionen

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Estland skärper säkerhetsåtgärderna mot Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022.

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026.

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ska skicka hela flottan till Ukraina

2026 06 18

Ukraina kan se fram emot en kraftig förstärkning för militären.

Belgien kommer att skicka sju F-16-flyg till det krigsdrabbade landet, bekräftar landets försvarsminister Theo Francken.

Det är tre fler än vad som tidigare utlovats.

– När det gäller Ukraina ökar vi vår hjälpinsats ännu mer. Vi kommer att hjälpa dem genom att leverera sju F-16-plan i år. Så det kommer att finnas sju F-16-plan i år, fyra för reservdelar och tre för att operera i Ukrainas luftrum för att försvara Ukraina mot rysk aggression, säger Theo Francken enligt ukrainska Pravda.

Ska skicka hela flottan

Den belgiska leveransen är dock bara början.

Natolandet planerar att skicka hela flottan. Alla F-16-plan i Belgien ska till Ukraina, lyder planen.

– Jag kommer att föreslå för regeringen att vi under de kommande åren skickar alla våra F-16-plan till Ukraina. Det förutsätter att F-35-planen har tagits i bruk, eftersom vi naturligtvis måste upprätthålla vår luftförsvarsförmåga. Vi har också vår roll i Natos kärnvapendoktrin, säger den belgiska försvarsministern.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige skänker 16 plan

Belgien uppges för närvarande ha över 40 F-16-plan i drift. Tidigare hade landet planerat att leverera fyra stycken mellan 2025 och 2026, ett löfte som först nu blivit verklighet.

Nyligen gav även Sverige besked om att skänka 16 stridsflygplan av typen Jas Gripen till Ukraina. Dessutom ska landet få köpa ytterligare 20 stycken.

– Det här är ett historiskt beslut för svensk del, men som också stärker ukrainskt luftförsvar väsentligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) enligt SR efteråt.

Totalt har Sverige skänkt 128 miljarder kronor till Ukraina, uppger statsministern.

– Sverige har varit mycket principfast i stödet till Ukraina, och det uppskattas, sade president Volodymyr Zelenskyj enligt Aftonbladet när han var i Sverige för att bekräfta affären.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen