DUBBELSMÄLL: Öl blir dyrare – och smakar sämre framöver

2023 10 14

Forskare varnar för att öl ser ut att smaka sämre framöver.

I den nära framtiden väntas en dubbelsmäll för alla som tycker om öl.

Den mycket viktiga ingrediensen humle påverkas starkt av klimatförändringarna, vilket kommer att negativt påverka såväl priserna som smaken på ölen.

Volymen och kvaliteten väntas bli sämre, vilket ser ut att ställa till det ordentligt för ölälskare.

Det rapporterar The Guardian.

Kraftiga fall

Forskare menar redan nu att klimatförändringarna ändrar smaken och kvaliteten på ölen.

Det ser ut att försämras ytterligare till år 2050, då humletillväxten kommer att falla med upp till 18 procent.

Samtidigt minskar även alfasyran som ger ölen sin distinkta smak med 30 procent.

Detta enligt en ny studie som publicerats i Nature Communications.

“Verkar oundvikligt”

Forskaren Miroslav Trnka, som arbetat med studien, menar att utvecklingen är närmast oundviklig.

– Öldrickare kommer definitivt att känna av klimatförändringen, antingen i prislappen eller kvaliteten.

– Det verkar vara oundvikligt utifrån vår data.

Värme och avsaknad av vatten

Den tyska humleodlaren Andreas Auernhammer har byggt ett bevattningssystem för att skydda sin odling.

– Vi skulle få stora problem om vi inte kunde vattna dem, säger han till The Guardian.

Såväl värmen och avsaknaden av vatten ställer till det för grödorna.

Här dricks det mest

Forskaren Miroslav Trnka, som kommer från Tjeckien, menar att allt mer kommer att krävas för att få till humle av hög kvalitet.

– Humleodlare kommer att behöva göra mer för att se till att de får samma kvalitet som idag, vilket förmodligen kommer att innebära ett behov av större investeringar bara för att behålla den nuvarande nivån på produkten.

Det är just Tjeckien som är det land i världen där det dricks mest öl per capita, tätt följt av Österrike, Litauen och Rumänien, uppger BBC.

Foto: Kazuend

Text: Redaktionen


Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 07

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

 Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen


6 maj 2026

Hemlig tunnel upptäckt i Europa – trodde inte den fanns på riktigt

2026 05 07

Under flera decennier har folk trott att allting var en myt.

Enligt ryktena ska det finnas ett hemligt nätverk av underjordiska tunnlar under byn Bloxham i brittiska Oxfordshire.

Få har kanske egentligen trott på det, och historierna har avfärdats som hörsägen.

Tills nu.

Efter en rad anmärkningsvärda genombrott har nu forskare och entusiaster kunnat bekräfta de mytomspunna tunnlarna, rapporterar Daily Mail.

– Vi tror verkligen att det finns ett helt komplex av dessa tunnlar, säger Dave Green, ordförande för Bloxham Underground Tunnel Society, till tidningen.

Från medeltiden

Enligt legenden finns det ett stort nätverk av tunnlar under Bloxham. En del hävdar att de användes av munkar och präster under medeltiden, andra att de utgjort flyktvägar eller använts till smuggling.

Inga bevis för gångarna har dock funnits, fram tills nu.

Den första upptäckten gjordes bakom en liten dörr inbäddad i en trädgårdsmur.

Tunneln visade sig vara tolv meter lång.

– Men det fanns andra kanaler som ledde ut från den och som hade blockerats, säger Dave Green.

ANDRA LÄSER: Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Kammare och grottor

I mars tidigare i år hittade ytterligare en tunnel. Den upptäcktes av en slump efter att marken gett vika under förberedelserna till ett garagebygge.

– Den var 40 meter långt. Men det fanns också kammare och stora grottor som jag kunde se ovanför spillrorna, säger Dave Green.

Entusiasten tror att tunnlarna kan vara så gamla som 500 år. I de underjordiska gången har man även träffat på djurben. Däribland vad man tror är en kronhjortskalle, vilket gör fyndet än mer häpnadsväckande – kronhjortar har knappt funnits i området på hundratals år.

ANDRA LÄSER: Nytt förbud på flygplatser aktuellt

Arkivfoto: V Lee Bird

Text: Redaktionen